Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

söndag 3 april 2011

FOTO, bildtexter

FOTO, bildtexter Uppdaterad 2005-10-13

Nedanstående textsammanställningar används vid registrering av foton. Motiven är uppdelade i följande kategorier:
Flygbild, landskap, stadsvy, byggnad, verksamhet, interiör, porträtt, grupporträtt, transportmedel, föremål, djur och vykort.

I vissa av kategorierna ovan kan bildtexten vara identisk eller snarlik motsvarande i dokumenten över tillverkartexter. Ett exempel kan vara en bild på en byggnad där ett visst företag haft sin verksamhet. Bildtexten anger då vissa faktauppgifter om aktuellt företag men ofta även beskrivning av själva byggnaden I form av dess arkitekt, stil och exteriör vilka har utelämnats i tillverkarregistren. I de senare läggs istället tyngdpunkten på det företag som verkat i byggnaden och dess produkter.


AB Anderssons Elektriska Byrå
Se Anderssons Elektriska Byrå

AB Bolinder-Munktell
Se Bolinder-Munktell

AB Carlsson & Lundberg
Se Carlsson & Lundberg

AB C E Johansson
Se C E Johansson

AB C I Fall
Se C I Fall

AB C W Johanssons Trävaruaffär
Se C W Johanssons Trävaruaffär

AB Edwin R Johnson
Se Edwin R Johnson

AB Ernst Hellstedt & Co
Se Ernst Hellstedt &Co

AB F Jäger & Söner
Se Jägers Elektriska

AB Foto
I 1902 års adresskalender finns Maria Gustafsson som i gård 222, Smedjegatan 20, sålde fotografiska artiklar. Rörelsen hade registrerats 1888. I en annons från 1908 ser man för första gången namnet AB Foto. Företaget drevs då av Marias son Bernhard Isidorws, som 1909 lämnar företaget och hans bror, Jacob Mauritz Gustafsson övertar AB Foto. Under början av 1910-talet anställdes Anna Bruce (senare att bli fru Gustafsson) som fotograf. Olle Forslund, som sedermera övertog Knut Brydolfs ateljé på 1930-talet och Lambert Lindberg, som utförde fotograferingsuppdrag med sin motorcykel har också varit verksamma på AB Foto. AB Foto blev ett stort företag och i företagets reklam kunde man läsa att det var ”Skandinaviens största anstalt i Fotografiska specialitäter”. AB Foto upphörde efter Jacob Mauritz Gustafssons död 1950.
(Källa: Wiberg, Stellan, 1996, Fotografer i Eskilstuna, 1840-tal – 1950-tal, Eskilstuna Museer, Eskilstuna)

AB Gense
Se Gense, AB

AB Hammare
Se Hammaren

AB Klas Törnblom
Se Törnblom, AB Klas

AB L F Ståhlberg &  Co
Se Ståhlberg & Co

AB Oscar Nilsson Metallfabrik
Se Oscar Nilsson Metallfabrik

AB P A Larssons Gjuteri- &  Aduceringsverk
Se PA Larssons Gjuteri- & Aduceringsverk

AB Svets-Ekonomi
Se Svets-Ekonomi AB

AB Torshällamaskiner
Se Torshällamaskiner

Alb. Karlsson, Metallfabriksbolag, Smedjegatan 33, Valfisken 2
Grundades år 1889 vid Smedjegatan med tillverkning av beslag och handtag. År 1928 flyttade firman till lokaler vid Eskilsgatan 20 där en galvanisk anläggning uppfördes. Senare även tillverkning av beslag till bilar och järnvägsvagnar.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Albert Lindströms Metall och Förnicklingsfabrik, Östra Storgatan 7, Nybyggaren 9
Firman grundades år 1878. Lindström började på Noachsgatan med tillverkning av bl a. kammarlåsstycken och möbeltrissor. År 1888 byggdes en större fabrik vid Östra Storgatan 7. I slutet av år 1800 upptogs tillverkning av hushållsartiklar i mässing och koppar. Från år 1920 tillverkades endast försilvrade hushållsartiklar. Fabriken lämnade även ut silverpolering som hemarbete.
(Källa: Beskrivning över Eskilstuna, 1941.)

Alfa Laval Stainless Products AB, Rosenforsvägen, Kälby 1:3
Se Eskilstuna Stålpressningsbolag AB

Alfred Åkerblom, huvudaffär, Köpmangatan 12, Sidensvansen 1
Byggnaden är troligen från 1700-talet. En borgare och en färgare ägde gården under 1700-talet. Från år 1890 bodde handlare Åkerblom i huset där också huvudaffären låg.
"Parti och minutförsäljning av:
Bomulls-, Ylle- och Linnegarner, Fisktråd och Rulltråd,
Oblekta, blekta och färgade Vävnader,
Tricotunderkläder av ylle och bomull, Dukar och Duktyger,
Filtar och Galoscher,
Kläden, Dofflar, Cheviot och kapptyger,
Vita och stickade Sängtäcken, Filtar m.m."

Allmänna Läroverket, Smedjegatan, Vitterheten
Den äldsta läroverksbyggnaden uppfördes i nyrenässans efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin år 1885. Intill denna uppfördes en ny år 1915 i Jugendstil efter ritningar av dåvarande stadsarkitekt Emil Befwe. En tillbyggd flygel i nyklassicism utmed järnvägen invigdes år 1935. En ny byggnad av arkitekt G Lettström invigdes år 1955. Skolan blev statlig år 1928 och därefter samläroverk - Eskilstuna högre allmänna läroverk. År 1965 förvandlas läroverket till S:t Eskils skola.
(Källa: S:t Eskils skola 150 år,1989.)

Alvenius &  Co AB, Kungsgatan 42-44, Valsverket 3
Företaget grundades av C J Alvenius och startade under namnet AB Eskilstuna Järnhandel redan år 1918 med försäljning av bilar. Företaget flyttade år 1930 till Kungsgatan 42-44.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Alvenius Industrier AB, Kungsgatan 75, Vintergatan 1
Bolaget grundades år 1951. Mekanisk verkstad med tillverkning av snabbkopplingsrör för vatten, avlopp, tryckluft, ventilation mm. samt syrafasta och rostfria rör med snabbkoppling, bevattningsanläggningar, klädställ och balkonger.
(Källa: Gårdlund, A, red. Svensk Industrikalender 1964. Bonniers.)

Anchor Lås AB, Köpmangatan 1, Tunafors 1:11
Företaget grundades år 1980. Tillverkning av lås och säkerthetsgaller.
(Källa: Sveriges Handelskalender - Företagsregister, 1996. Bonnier Telenor.)

Anderssons Elektriska Byrå, Kungsgatan 13, Viljan 2
Företaget startade år 1925 som en filial till den elektrotekniska firman AB Sigfrid Andersson i Västerås. Det blev självständigt och bolagiserades år 1926. Verksamheten var från början förlagd till Nygatan. Senare flyttades verksamheten till Drottninggatan. År 1934 flyttade företaget till Kungsgatan 9-13. Firman bedriver installationsrörelse av kraft, belysning och svagström.
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

Apoteket Kronan, Kungsgatan 8, Vårblomman 8
Apoteket Kronan etablerades som stadens första apotek år 1762. Fram till år 1891 fanns Kronan på Köpmangatan 56/ Rådhustorget 3. År 1794 stängdes apoteket av Collegium Medicum p g a dålig ordning. Det öppnades igen år 1806. Verksamheten flyttade år 1891 till Kungsgatan 8. Byggnaden ritades av stadsarkitekt J W Kajerdt år 1889. Apoteksbyggnaden revs år 1963. Kronan har senare funnits också på Careliigatan. Sedan 1990-talet ligger apoteket på Kungsgatan 37.
(Källa: Eskilstuna-Kuriren, 2002-02-22.)

"Arbetets ära och glädje", Fristadstorget, Fristaden 1:6
Monumentet "Arbetets ära och glädje" av Ivar Johnsson sattes upp år 1942 framför Stadshuset på Fristadstorget. Den är gjord i marmor och granit. Runtom monumentets bassängkant finns tretton reliefbilder som skildrar livet i Sverige under andra världskriget. Alla reliefer är huggna i marmor av bildhuggare Pär A Palm. I fontänens mitt står en 5 m hög kvinna som lyfter upp ett barn. I folkmun kom hon att kallas för Sixtinska madonnan.
(Källa: Krumins Engstedt, D. Konsten omkring oss. Offentlig konst i Eskilstuna kommun, 1995. Eskilstuna museer.)

Artur Blomkvist Metallfabrik, Bergsgatan 38 B, Flintan 14
Företaget grundades år 1921 av Artur Blomkvist. Tillverkning av elektrisk belysningsarmatur och järnmanufaktur startade år 1944. Ägaren hade fått sin utbildning genom anställning hos Bolinder-Munktell.

ASSA Stenman, Kungsgatan 71, Vintergatan 19
Företaget grundades av August Stenman år 1860 med tillverkning av gångjärn och skruv. Bolagiserades år 1921 - August Stenman AB. Handelsnamnet är ASSA. Under 1950-talet utökades produktionen med bl a. lås, hänglås, reglar, haspar, fönsterbeslag, olika slags skruv, skruvkrok och -öglor, häftstift, ledningsklammer. Övertog år 1881 E A THUNELLS FABRIK. År 1964 äger företaget: AB Aug. Stenman, Alingsås, Skruv AB, Tekaverken AB samt AB Östmarks Låsfabrik, Eskilstuna.

A Th. Broms fabrik, Köpmangatan 41, Sälgen 6
AB A. Th. Broms grundades år 1880. Tillverkning av bordsknivar, gafflar och skedar av rostfritt stål, assurans-, brand- och trädgårdssprutor samt andra arbeten inom stålvarubranschen.
(Källa: Beskrivning över Eskilstuna, 1941.)

Aug. Karlsson & Son Plåtslageri, Nyforsgatan 46, Facklan 11
Företaget grundades år 1911 av fabrikören Aug. Karlsson. År 1927 inträdde sonen E Carlsson som delägare. Verksamheten omfattar utförande av alla inom byggnadsbranschen förekommande plåtarbeten såsom taktäckning, garneringsarbeten samt svetsningsarbeten för både industriella och enskilda beställare.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Axel Wiklund &  Co AB, Norra Hamn, Najaden
Wiklunds brädgård grundades år 1914 på Rademachergatan 6, blev aktiebolag år 1926. En del trävaror levererades av egna sågverk. År 1937 anlades en ny handelsbrädgård i Eskilstuna i Norra hamn. Vid registreringstillfället finns byggnaderna kvar, där finns efter ägarbyte Hedins Trä & Bygg AB.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Badhuset, Hamngatan 15, Verkmästaren 7
Se Vattenpalatset

Balsta (ålderdomshem, musikslott mm.), Balstavägen
Klosters socken köpte Balsta år 1893 för fattigvård, där uppfördes en ny sjukstuga med tillhörande brygghus, svinhus, uthuslänga. År 1907 centraliserades fattigvården och en ny modern anläggning med plats för 300 personer planerades. Byggnaden stod färdig år 1917 efter ritningar av Theodor Kjellgren. Åren 1938-39 ombyggt och reparerat samt utökat med ett kronikerhem. Därefter användes det som långvårdssjukhem fram till år 1978. År 1988 invigdes Balsta Musikslott i den form som det har i dag.

Bensons, Tullgatan 7, Valsverket 5
J B Motor, J Bensons Fabrik AB etablerades år 1899 och bolagiserades år 1946. Företaget är en mekanisk verkstad med tillverkning av motorer för motorcyklar, scooters och mopeder samt utombordsmotorer. Varumärke "JB".
(Källa: Hessler, A, red. Svensk Industrikalender 1955. Sveriges Industriförbund.)

Berglindska smedjan, Rademachergatan 50, Vallonen 2
Smedjan byggdes år 1659. Staden köpte in Berglindska smedjan år 1903. De smedjorna som återstår i dag är inköpta av Eskilstuna och ingår i friluftsmuseet Rademachersmedjorna. Byggnaden är minnesmärke från den rademacherska epoken i stadens historia.

Biby gård i Gillberga socken
Biby gård ägdes i början av 1700-talet av Johan Lohe. Efter honom tog dottern vid, gift med landshövding A Leijel, och hennes ättlingar fram till år 1782. Egendomen förvärvades då av friherre Gustaf von Celsing. Alltsedan dess har gården varit i Celsingska ättmedlemmars ägo och brukas sedan år 1788 som fideikommiss.
(Källa: Kapsel Biby gård, Företagsarkivet.)

Björktorpsskolan
Skolan hette förr Nyfors västra skola.
(Källa: Eskilstuna i våra hjärtan - hundra år av minnen, beslut och utveckling, 1999.)

A J Björkmans Borst & Penselfabrik, Östra Storgatan 14, Nilhästen 10
År 1878 grundade A J Björkman firman, vilken han innehade till år 1929 då den övertogs av sönerna Edwin och Sven Björkman. Tillverkning av alla slags borstar och penslar, framför allt industriborstar, som blivit firmans specialitet.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Blomström & Hellsberg, Norra Knoopgatan, Frisören 12
Firman startades år 1930 av herrarna Blomström och Hellsberg. Tillverkning av presstansar, pressverktyg och maskinhyvelstål mm.
(Källa: Södermanland – samlingsverk… Del 3, 1949.)

Borgmästaregården, Rinmanstorg/Fristadstorget, Fristaden 1:6
Byggnaden uppfördes under senare delen av 1700-talet och revs år 1889. Huset användes både som bostad och till arbetsplats.
(Källa: Pettersson, S & Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Bok-Öbergs
Se J O Öberg & Son

Bolinder-Munktell, AB/Volvo BM/VME/VCEC
År 1932 slås Munktells Mekaniska Verkstads AB och J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB samman till AB Bolinder-Munktell. Bolinders grundades år 1844 i Stockholm. B-M:s tillverkning var främst motorer, lantbruks-, verktygs- och träbearbetningsmaskiner. Efter långt samarbete med Volvo bildas Volvo BM år 1973. Efter sammanslagning av Volvo BM och Clark Michigan Company bildas VME år 1985. Finska Valmet tar över traktortillverkningen år 1987. Namnbyte år 1995 till VCEC - Volvo Construction Equipment Corporative Services. Inriktning på entreprenadmaskiner sedan år 1996.
(Källa: Hedell, O. Från Munktells till Valmet - en 75-årig traktorepok, 1994. Media Nova.)

Bowlinghallen, Nyforsgatan 3, Fjärilen 8
Den första inomhushallen för bowling i Eskilstuna, kallad Royalhallen hade fyra banor. Unga pojkar fick sitta bakom käglorna, dra upp fötterna samt invänta spelarens slag med klotet. Därefter reste de käglorna i ett visst mönster, samt lade klotet i en ränna som förde klotet tillbaka till spelaren. Det här arbetet gav 40 öre/timme i början av 1940 talet. Den nya sporthallen invigdes år 1955 med nya banor för bowlingen. Därefter flyttades bowlingen till Eskilstuna Bowlingcenter vid Rademachergatan nr 7. En modern anläggning med automatisk kägelresning och resultatautomatik.
(Källa: ABF-cirkel, 2001.)

Brandbil
Sveriges första brandbil inköptes av Eskilstuna stad år 1902. Den är eldriven och gör en hastighet av 20 km/h i ca 20km. Det är den äldsta bevarade brandbilen och finns uppställd i Faktorimuseet.

Brandgränd
Brandgränd är en kvarleva från tiden då alla boende i staden behövde ha tillgång till vatten för kreatur, tvätt och släckning av bränder. Dessa fungerade även för att förhindra spridning av brand.

Brandstation, Drottninggatan, Våghalsen 5
Den nya brandstationen har byggts i två etapper. Den första etappen under 1968-10-08 – 1969-11-17, andra etappen under 1970-03-24 – 1973-01-15. Här låg tidigare stadens fattigvårds- och arbetsinrättning.
(Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen)

Brukskoncernen AB, Eskilstunakontoret, Bruksgatan 8, Valsverket 3
Brukskoncernen i Fagersta bildades år 1927 som försäljningsbolag till Fagersta Bruks järn- och stålverk. I Eskilstuna fanns en kontors- och lagerbyggnad.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Brunskogska villan, Brunskogsgatan 1, Frimuraren 8
M Brunskog anställdes år 1868 som verkmästare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, där han deltog i utvecklingen av det nya Remingtongeväret. Några år senare planlade och projekterade han Jernmanufaktur AB:s anläggande av en bordknivfabrik, och införde då ett för Sverige nytt tillverkningssätt där den tidigare hantverksmässiga knivframställningen övergavs. Nya kyrkogården/S:t Eskils kyrkogård inrättades år 1887 efter hans ritningar. Dessutom innehade han en rad förtroendeuppdrag.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.

Bryggeriet
Se Eskilstuna Bryggeri.

Bröderna Söderbergs Metallgjuteri & Metallfabrik, Gredbyvägen 10, Väduren 23
År 1905 startade fabrikör Axel Söderberg i Snopptorp ett metallgjuteri för framställning av gjutgods i mässing, fosforbrons, rödgods och aluminium. Sönerna övertog firman år 1913 och år 1917 köptes lokalen på Gredbyvägen. Varumärke och handelsnamn BSM. Firman var en av de första i Sverige som tog upp tillverkning av aluminiumgjutgods. År 1921 införlivades metallgjuteriet med ett kokillgjuteri. Verktygsavdelning för tillverkning av kokiller och specialverktyg.

Bygget, Ruddammsgatan 10, Syrenen 3
Det s k. Bygget, är en idrottsanläggning från år 1911. Byggdes som ett provisorium för SM i brottning. Det blev populärt och revs inte förrän år 1955. Den användes även till utställningar och cirkus.
(Källa: Pettersson, S & Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Båtsmansbacken, Tegelbruksgatan, Nyfors 1:1
Eskilstuna var från slutet av 1600-talet och hundra år framåt skyldiga att hålla båtsmän för flottans behov. Både aktiva och avskedade båtsmän bodde på Båtsmansbacken. Senare bosatte sig här också hantverkare av allehanda slag. Ibland återfinns även namnet Nyforsberget. Platsen har även skämtsamt kallats för Spelarbacken, då Jernbolagets arbetare efter arbetsdagens slut brukade spela kort här.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

C A Engströms Vagnsfabrik AB, Rademachergatan 20, Vagnmakaren 5
Företaget etablerades år 1876 av vagn- och hovslagarmästare C A Engström.
”C A Engström Vagnfabrikör, Eskilstuna. Tillverkar och försäljer alla sorters moderna solida Sommar- och Vinteråkdon, såsom: Landåer, Kupéer, Droskor, Ponnyvagnar, Trillor, Giggar, Arbetsvagnar och Kärror med och utan fjedrar, Slädar m. m. Vagnsaxlar, Trill- och Kärrfjedrar, Byggnadssmiden, samt Hästskoning m. m. till platsens billiga priser.”
(Källa: Adress- och Annonskalender, 1890.)

C E Johansson, Fraktgatan 6, Neonljuset 4
År 1896 tillverkade Carl Edvard Johansson första uppsättningen av passbitar som sedan skulle bli
internationell standard. Bolaget grundades år 1911. Företaget är en mekanisk verkstad med
tillverkning av måttsatser, tillbehörssatser, mätverktyg, mätinstrument m m. Varumärke "CEJ".
Byggnaden på Tullgatan byggdes år 1918. Ivar Loodström och Alvar Gelin ritade industribyggnaden
som är en av stadens största äldre industribyggnader. År 1979 byggdes den om för att inrymma
Rinmansskolan. Numera har företaget lokaler på Fraktgatan.
(Källa: Hessler, A, red. Svensk Industrikalender 1955. Sveriges Industriförbund.)

C I Fall AB, Hejargatan 2, Linjalen 5-6
Företaget grundades år 1894 och bolagiserades år 1928. Tillverkning av alla slags borrar för träbearbetning, skruvmejslar, verktyg med hårdmetallskär, proppningsverktyg m m.
(Källa: Beskrivning över Eskilstuna, 1941.)

C M Fall, Rademachergatan 50, Vallonen 8 (dåv. Verksamhetstopografi)
Verktygsfabriken etablerades år 1883. Tillverkning av bl a. snickeriverktyg, hyvlar och borrar för träbearbetning.

C O Öberg & CO:s AB, Västermarksgatan 38, Verktyget 4
Fabriken grundades år 1850 av bl a. C O Öberg. Företaget bolagiserades år 1907 - C O Öberg & CO:s AB. Tillverkning av ett filfabrikat som var jämförligt med dåtidens engelska filar. Övriga filtillverkare i Eskilstuna höll inte tillräcklig omfattning och kvalitet. År 1873 kvarstod endast Öberg av grundarna. Vid Öbergs bortgång år 1880 övertog svågern Arvid Nilsson företaget. Efter hans död år 1922 övertog disponent Nilsson verksamheten. Varumärke: "Halvmåne", "Pansar", "Wasa".

C V Heljestrand AB
Företaget grundades år 1808 av smeden Olof Heljestrand. Bolagisering år 1907. Tillverkning av knivar och saxar under många år. Rörelsen övertogs av fyra söner och en sonson. En av sönerna var C V Heljestrand som övertog firman år 1846. Tillverkning av bl a. rakknivar, saxar, korkskruvar, nageltänger och kirurgiska instrument.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

C V Österbergs knivverkstad, Nygatan 22, Växlaren 14
C V Österberg startade sin verksamhet år 1895 i faderns gamla verkstad med tillverkning av extra fina fick- och pennknivar. De av Österberg tillverkade knivarna utmärker sig för sina smäckra och omväxlande former. År 1898 flyttade Österberg sin rörelse till ”Nyströms gård” på Nygatan 22, där han var kvar till år 1931 då han sålde inventarier och lager. År 1931 överlät Carl Victor Österberg rörelsen till Vilhelm Karlsson.
(Källa: Marmér, A. Knivar från Eskilstuna, 1999. Samtek, Eskilstuna.)

C W Dahlgren, Bruksgatan 8, Valsverket 3
Byggnaden uppfördes år 1889 efter ritningar av F Holmberg som företagets fabrikslokaler.
Företaget etablerades år 1870 och upphörde år 1915. Bolaget tillverkade enligt katalog från år 1906 ”Dolkar, Slid-, Tälj- och Stickknifvar, Korkskrufvar, Skridskor av olika slag samt Kaffekvarnar” och enligt priskurant från år 1911 ”Saxar & Rakknifvar, Jaktdolkar, Slid-, Stick-, Sprätt & Späntknifvar, Korkskruvar m. m.”.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.
Marmér, A. Knivar från Eskilstuna, 1999. Samtek, Eskilstuna.)

C W Johanssons Trävaruaffär, Tegelbruksgatan 2, Furan 8
Köpman C W Johansson öppnade år 1894 en mindre trävaruaffär. På grund av den då ganska livliga byggnadsverksamheten i Eskilstuna utvecklades rörelsen snabbt. Det fanns även annat byggnadsmaterial än trävaror till försäljning och senare såldes så gott som alla slag av byggnadsvaror. År 1916 ombildades företaget till bolag. Bolaget köpte AB Kvicksunds tegelbruk och förvärvade hälftendelägarerätt i AB Eskilstuna Murbruksfabrik. Bolaget representerar dessutom flera av Sveriges förnämsta byggnadsindustrier.
(Källa: Södermanland – samlingsverk… Del 3, 1949.)

Carl Braunerhielm
Carl Braunerhielm, föddes 18 oktober år 1925. Sin barndom tillbringade han i Djursholm med en uppväxt i högreståndsmiljö där fadern var sjöofficer och kommendör. Mellan åren 1965-1990 arbetade han som amanuens vid Eskilstuna Museer. Carl avskydde egentligen fotografering, ändå blev huvuduppgiften i hans arbete vid museerna just fotografering. Bland annat fotograferade han byggnader som skulle rivas. Han satte också fart på Sommarteatern vid Rademachersmedjorna och drog även igång stödföreningen för Teaterladan vid Köpmangatan. År 1990 fick Carl en gränd uppkallad efter sig, Herr Carls gränd.
(Källa: Braunerhielm, Carl, 2003-03-18.
Folket, 2000-10-16.
Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori
År 1813 startade Carl Gustafs Stads Gevärsfaktoris verksamhet då Söderhamnsfaktoriet flyttades hit. År 1841 flyttades även Norrteljefaktoriet till Eskilstuna. Under en tid fanns en bergverkstad i Djurgårdsberget, den ersattes år 1948 med en verkstad i Kungsladugård. Gevärsfaktoriet sammanfördes år 1943 med Försvarets Fabriksverk - FFV. År 1969 flyttade verksamheten till ny fabrik i Svista. Efter sammanslagning år 1990 blev Bofors Carl Gustaf AB det nya namnet. I Gevärsfaktoriets gamla lokaler är sedan år 1979 Faktorimuseet inrymt.
(Källa: Cederblad, T. Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori, 1994.)

Carl Särenholm AB
Firman som är en järn- och metallindustri etablerades år 1895 och blev bolag år 1934. Tillverkning av bl a. pressade och svarvade massartiklar. Som standardartiklar kan nämnas S-krok, skoskydd, slang- och pappersklämmor, byggnadsbeslag.
Bolaget övertog år 1935 den i hörnet av Kjulavägen och Galléensgatan belägna Eskilstuna Våg- & Kassaskåpsfabrik, dit, förutom kassaskåp också sängtillverkningen förlades.
(Källa: Gårdlund, A, red. Svensk Industrikalender 1964. Bonniers.
Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Carlsson &  Andersson Gjuteri & Metallfabrik AB, Libergsgatan 8, Vikingen 10
Företaget startades år 1919 av bröderna Carlsson. Första lokalen låg på Kriebsensgatan 4 och år 1930 flyttade firman till Rademachergatan 60. År 1942 ombildades firman till aktiebolag. Senare tillbyggdes fabriken med ett nytt gjuteri. Tillverkning av legogods, spec. torrsandsgjutning, ss mässing samt brons och andra metallegeringar, bil – och bussbeslag samt arbeten i metall.
(Källa: Södermanland – samlingsverk… Del 3, 1949.)

Carlsson & Lundberg, Köpmangatan 17, Snäckan 10
På andra sidan ån ses AB Carlsson & Lundberg rörfirma. De startade år 1931 på dåvarande Köpmangatan 26, och bolagiserade år 1939. Sven-Åke Carlsson övertog firman år 1941. Gården har gamla anor inom rörfacket. "Snabb service" är firmans paroll.

Carlsson & Westerberg AB, Kungsgatan, Väduren 19
År 1917 startade fabrikörerna C A Carlsson och A Westerberg en mindre verkstad för tillverkning av bl a. gängverktyg. Sonen E Carlsson övertog senare företaget.
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

Celsingska magasinet, Hamnparken, Kyrkogatan, Vilan 2
Magasinet byggdes år 1868 i nygotisk stil. Tomten skänktes år 1859 till det nybildade Öfre Kanalbolaget, senare blev brukspatron L G von Celsing ägare till marken och lät uppföra magasinet. Byggnaden tillkom i samband med att sista slussen blev färdig år 1865 och möjliggjorde framkomlighet till Övre hamn.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Centrala Verkstadsskolan, Careliigatan 13, Vildrosen 6
Byggnaden uppfördes år 1946. Skolan är nuvarande Fristadsskolan.
(Källa: Eskilstuna i våra hjärtan - hundra år av minnen, beslut och utveckling, 1999.)

Centrallasarettet, Samariten 8
Det nya lasarettet stod klart för inflyttning den 10 december år 1914. Under de närmast följande åren skedde en uppdelning av våningsplanen på två vårdavdelningar där vissa dagrum blev sjuksalar. År 1920 inrättades en sjuksköterskeskola. Eleverna bodde i rum på vinden och föreläsningssalen fick även tjänstgöra som matsal för sköterskor och elever. Under perioden år 1931-år 1940 tillkom kirurgi-, medicin- och röngtenavdelning. Vårdplatsernas antal vid 1940-års ingång hade ökat till 240. Lasarettet hade då 10 läkare och 45 sjuksköterskor.
(Källa: Eskilstuna Tidning)

Centralstation, Järnvägsplan, Fristaden (Se TGOJ)
Eskilstunas första järnvägsstation stod klar år 1876, då järnvägen invigdes från Oxelösund-Flen-Eskilstuna till Valskog och Kolbäck i Västmanland - OFWJ. När Norra Sörmlands järnväg öppnades år 1895 med Norra och Södra stationerna fick OFWJ:s station namnet Centralstation. År 1924 revs det gamla huset och den nya stationsbyggnaden fick sitt nuvarande utseende.
(Källa: Hellgren, G. Hälsning från Eskilstuna, minnesbilder i gamla vykort, 2001.
Pettersson, S & Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Centrumhuset, Fristadstorget 1-3, Visheten 9
Centrumhuset byggdes år 1940 efter ritningar av arkitekt Björn Hedvall som här har blandat olika stilar.

City Hotell, Järnvägsplan, Vitsippan 1
City Hotell uppfördes år 1898.

”Citypalats”
Byggnadstypen har affärer i bottenvåningen och kontor och bostäder i de övre våningarna.
I slutet av 1800-talet ansågs våningsplanet en trappa upp vara det finaste. Här låg ofta paradvåningar med sina stora salonger. Vilket ofta markerades med balkong ut mot huvudstråket.

Djurgården, Östermalm 1:1
År 1861 uppläts området till lustpark för stadens befolkning. Tidigare hette området Intagan, men bytte namn då det blev lustpark.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Drottninggatan 18, Valfisken 11
Byggnaden uppfördes år 1927 efter ritningar av E Befwe. Innerstadens enda genuina exempel på 1920-talsklassicism.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

E A Bergs Fabrik AB, Rademachergatan 37, Vulkanen 2.
Företaget grundades år 1879 av Erik Anton Berg. Första verkstaden startade på Bruksgatan-Rademachergatan år 1879. År 1901 ombildades företaget till aktiebolag. Tillverkning av rakknivar, senare kom tillverkningen att omfattas även av bl a. skoknivar, stäm- och hyveljärn samt tänger, bultsaxar och under senare år även slakt och hushållsknivar. En ny fabrik uppfördes år 1889 i Tunafors. E A Bergs knivar och verktyg såldes redan på 1890-talet över hela världen. Sedan 1960-talet ingår företaget i Bahco AB. Varumärke "Hajen".
(Källa: Gårdlund, A, red. Svensk Industrikalender 1964. Bonniers. Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949. Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

E Bergman &  Co (Kokkärlsfabriken) Tullgatan 5, Vallonen 7
Företaget grundades år 1919 av Emil Bergman, Bernhard Nyzell och Gunnar Haak. Tillverkning av kokkärl i aluminium och koppar. Till en början fanns lokaler på Köpmangatan 36, för att från år 1920 hålla till i egna lokaler vid Tullgatan 5.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Edwin R Johnson, Strandgatan 5, Nymfen 11
Företaget grundades år 1918 som enskild firma av grosshandlare Edwin R. Johnson med ändamål att bedriva handel med utsäde, kraftfoder och gödningsämnen. År 1930 ombildades firman till aktiebolag och år 1944 inköptes Hållsta kvarn och året därefter f d. Åhlens kvarn. Hållsta kvarn drevs som tullkvarn.
(Källa: Södermanland – samlingsverk… Del 3, 1949.)

EKA Eskilstuna Knivfabriks AB
Hadar Hallströms Knivfabriks AB såldes år 1917 till J Elmquist och ombildas till Eskilstuna Knivfabriks AB. År 1946 tar T Evrell över, moderniserar och skär ner sortimentet. År 1971 flyttar företaget till Sättargatan 4 i Vilsta industriområde. Bl a. använde de amerikanska presidenterna Eisenhower och Lyndon B Johnsson EKA-knivar. Berömd kniv är Nr 38 S "Funkis".
(Källa: Marmér, A. Knivar från Eskilstuna, 1999. Samtek, Eskilstuna.)

Elementärläroverk för flickor, Kyrkogatan, Vårblomman
Byggnaden uppfördes år 1880. Flickskola som skolform upphörde år 1968. Byggnaden revs den 8 april år 1979.
(Källa: Eskilstuna i våra hjärtan - hundra år av minnen, beslut och utveckling, 1999.)

Elimkyrkan, Nygatan 25, Vaksamheten 3
Byggnaden uppfördes år 1907 efter ritningar av A Ohlsson i nygotisk stil med inslag av Jugend.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Emanuel Svallings Knivsmidesverkstad
Knivsmidesverkstaden grundades av Emanuel Svalling år 1836. Firman upphörde år 1881. Knivar var den största produkten, bestående av enkla men utmärkta större fickknivar samt jakt-, kork-, penn-, sjömans-, trädgårds och täljknivar.
(Källa: Marmér, A. Knivar från Eskilstuna, 1999. Samtek, Eskilstuna.)

Emil Olssons Fickkniv Fabriks AB
Firman grundades år 1896 av fabrikör Emil Olsson. I början omfattade verksamheten endast stålsvetsning, men efter hand upptogs även tillverkning av finare fickknivar med etsade och förgyllda stålskaft samt med skaft med pärlemor. År 1916 påbörjades också tillverkning av etsade stålskalor, vilken tillverkning firman var ensam om i landet. Fabrikör Olsson avled år 1928, dessförinnan hade firman blivit till aktiebolag. Firman upphörde år 1967.
(Källa: Marmér, A. Knivar från Eskilstuna, 1999. Samtek, Eskilstuna. Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

Eminent Verktyg, Torshälla
Firman etablerades 1933 och blev bolag 1950.
Eminent Verktyg med tillverkning av bland annat tänger, körnare, skiftnycklar, borrskaft,
julgransfötter och osthyvlar m m.
(Källa: Svensk Industrikalender, 1964. Alb. Bonniers Förlag AB.)

Emtiverken, Södra Bangårdsgatan 16, Skarpskytten 12
Företaget grundades år 1925 som Eskilstuna Metall- & Thermosindustri med tillverkning av främst termosflaskor. Denna tillverkning upphörde år 1930 då företaget bytte namn till Emtiverken. Andra produkter var matkärl, idrottspriser, väggtallrikar och reklamartiklar.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Engströmska villan, Köpmangatan 4-8, Strigeln 37
”Kråkslottet” uppfördes av fabrikör J Engström (se Johan Engström Rakknivfabrik).

EPA-varuhuset, Visheten 2, Kungsgatan 12
Varuhuset öppnades den 22 oktober år 1931 och slog igen år 1977. Arkitekt var Frej Klemming. EPA ersattes av Tempo, och fr o m. År 1985 öppnade Gallerian.

Erik Eriksson Junior Verktygsmaskiner
Se Torshällamaskiner.

Ernst Hellstedt & Co
Ernst Hellstedt var på 1870-talet smideshandlare med lager till försäljning i parti och minut av alla eskilstunasmiden samt även övriga svenska, franska, engelska och amerikanska smiden.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Eskilstuna Atletklubb/Eskilstuna Gymnastik och Atletklubb
Redan på 1880-talet fanns det i Eskilstuna ungdomar med håg och fallenhet för akrobatik. När lusten föll på samlades man till träning och stimulerande umgänge. Den 7 februari 1892 bildades Eskilstuna Atletklubb och efter mycket träning annonserades den 10 december den första uppvisningen i gamla teaterladan. Klubbens verksamhet bedrevs från hösten 1893 i Ridhuset vid Careliigatan och hade då också ändrat namn till Eskilstuna Gymnastik och Atletklubb. En byggnadsfond bildades 1907, och efter att klubben blivit uppsagd från Ridhuset började byggandet av Idrottsbyggnaden, även kallad ”Bygget”. Den 4 november 1911 stod den färdig att invigas med SM-tävlingar i brottning. EKGAK spelade en dominerande roll inom svensk brottning och dess brottare utgjorde emellanåt huvuddelen av svenska landslaget. (Källa: Jubileumsskrifter 1932, 1942. SF:s tryck 1954. Jägare, Carl. Brottningens grepp om Eskilstuna Stad.1985.)

Eskilstuna Bleck- och Plåtslageri, Nygatan 24-Kriebsensgatan 11, Växlaren 9
Firman grundades år 1897 av herrarna Belfrage, Lundblad, Nilsson och Larsson. Rörelsen startade i en mindre verkstad vid Rademachergatan 14, men flyttades år 1898 till Kriebsensgatan 15. Vid tiden var ett 60-tal arbetare sysselsatta. Blev bolag år 1902. År 1907 uppfördes plåtslagerifabriken och år 1939 svetsningsverkstaden. Verksamhet med byggnadsplåtslageri samt tillverkning av eldsläckare, brandsprutor, vattenvärmare m.m. samt rostfria produkter.
(Källa: Södermanland – samlingsverk... Del 3, 1949.)

Eskilstuna Borr- och Verktygs AB
I januari år 1924 bildades Eskilstuna Borr- & Verktygs AB med tillverkning av spiralborrar. Tillverkningen flyttades senare till lokaler vid Tullgatan. Varumärke: ”B. & V.”. År 1942 flyttade företaget till Stålbergsvägen. Arbetarantal ca 160st.
(Källa: Södermanland – samlingsverk… Del 3, 1949.)

Eskilstuna bryggeri, Rademachergatan 8, Vörten 1
Bryggeriet grundades år 1874. Två år senare tog bryggningen sin början i dessa nybyggda lokaler, vilka bestod av en bryggeri- och mäteribyggnad i hörnet Rademachergatan-Careliigatan. Lagerkällaren låg vid Gymnastikgatan. Mellan åren 1878-1911 utvecklades Eskilstuna Bryggeri till ett av de större landsortsbryggerierna. År 1926 övertog man Strängnäs Bryggeri, år 1945 Lindesbergs Bryggeri och år 1946 Köpings Bryggeri. Eskilstuna Bryggeri övertogs år 1961 av AB Pripp & Lyckholm och år 1964 övergick företaget i det då nybildade Pripp-Bryggeri AB:s ägo. Tillverkning och försäljning av bl a bayerskt öl, svagdricka, bocköl och jäst. År 1973 lades bryggeriet ned.
(Källa: Nilsson, S. Bryggerier i Sverige- en kulturhistorisk inventering, 1983, Riksantikvarieämbetet.)

Eskilstuna Fabriksbolag, Kungsgatan 41, Väpnaren 6
Bolaget grundades år 1908. Företaget är en mekanisk verkstad med tillverkning av precisionsrull-, galls, smörj och transportkedjor, branddörrar, hissfronter m m.
(Källa: Hessler, A, red. Svensk Industrikalender 1955. Sveriges Industriförbund.)

Eskilstuna Förnicklingsfabrik
År 1944 startades Eskilstuna Förnicklingsfabrik av fabrikör K. Larsson vid Tullgatan 9. Rörelsen flyttades år 1947 till egna fabrikslokaler vid Berga. Firmans verksamhet omfattar ytbehandling av metaller, och företaget har även en särskild avdelning för sliperi.
(Källa: Södermanland – samlingsverk… Del 3, 1949.)

Eskilstuna Gjuteri AB, Carlavägen, Nejlikan
Denna firma grundades år 1911 av fabrikörerna Anton och Hugo Andersson samt Otto Forsberg under firmanamnet Bröderna Andersson & Co. År 1918 ombildades firman till aktiebolag. Verksamhet med gjutning av beställningsgods och maskingods upp till 3 ton, men även en klenare gjutgods för maskinformning. Fabriks- och kontorslokaler är belägna vid Vikingagatan 2-4.
(Källa: Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938.)

Eskilstuna Jernmanufakturaktiebolag/Jernbolaget, Kyrkogatan, Forsen
Företaget grundades av C Zetterberg år 1811. Johan Svengren bolagiserade företaget - Eskilstuna Jernmanufakturaktiebolag - år 1868. År 1873 införlivades Tunafors bruk i verksamheten och en knivfabrik anlades. Tunaforsfabriken var ett järn- och stålmanufakturverk med gjuteri och elektrisk vattenkraftstation. Tillverkning av främst bl a. yrkes- och hushållsknivar av olika slag, byggnadssmiden, verktyg, jakt- och fiskeredskap, hästskor, skridskor. Sista gjutningen vid gjuteriet ägde rum i september år 1966.

Eskilstuna Kolimport- & Handels AB, Sundbyvägen
Kolimporten grundades år 1888, men ombildades år 1922 och fick då sitt senare firmanamn. Handel med främst bränslevaror, järn- och byggnadsmaterial vilket utökades med fler artiklar.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Eskilstuna konsumtionsförening, Drottninggatan, Väpnaren 3
År 1916 bildades Eskilstuna konsumtionsförening. I den vackra Jugendbyggnaden bedrevs år 1918 särskild fiskeriavdelning, år 1929 en restaurangavdelning med två matsalar, konditori och café, herr- och damkonfektionsbutik och särskild skoavdelning. Åren 1912-13 var posten inrymd i bottenplanet. Tidningen Folket hade kontor och tryckeri inrymda i fastigheten fram till år 1947.

Eskilstuna-Kuriren
Eskilstuna-Kuriren etablerades år 1890 under ledning av Erik Wahlberg, och bolagiserades år 1894. År 1903 började man ha bilder i tidningen. Åren 1920-1963 var Johannes Anton Selander chefredaktör och han var en av få som lät en tidning kritisera nazisterna. Kurirenhuset på Rademachergatan 16 byggdes åren 1950-1951 och arkitekt var Frej Klemming.
(Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen)

Eskilstunamagasinet AB, Bruksgatan 16, Vattenpasset 3
Eskilstunamagasinet var ett handelshus grundat år 1898 av bl a. Carl Olsson, som blev företagets VD. Syftet var förbättrade distributionsmöjligheter av Eskilstunaprodukter. Företaget hade först lokaler vid Rademachergatan 37, men flyttade sedan till Bruksgatan 16.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Eskilstuna Mekaniska Verkstad, Nyforsgatan 33, Fakiren 7
Grundades år 1918 av C A Alf, men övertogs senare av sterbhuset och Å Lindblom. Företaget sysslade med mekaniska arbeten, reparationer samt tillverkning av remskarvare av märket Revolt.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Eskilstuna Mesost- och Margarinfabrik AB, Vasbergsgatan 7, Nystavaren 8
Företaget grundades år 1887 av K J Karlsson och W Rehnström i Mälarmejeriets lokaler. År 1892 inregistrerades Mesostfabriken K J Karlsson. År 1900 uppfördes en ny fabrik på Vasbergsgatan. Bristen på råvaror under 1:a världskriget gjorde att tillverkningen upphörde en tid. Därefter satte tillverkningen fart ordentligt, för att under 2:a världskriget öka ytterligare. Fabriken var då branschens största och modernaste i Skandinavien. På 1950-talet ombildades den till AB Stintan. Varumärken: Gyllen-ost, Rut-ost, Gullans messmör, Mejans messmör och Stintans messmör.
(Källa: Sméjournalen v.48/2001.)

Eskilstuna Postens tryckeri, Fristadstorget
Tidningen startade år 1887.

Eskilstuna Separator AB
Företaget startade år 1898 och blev bolag år 1902. År 1940 ägde bolaget flera försäljningskontor utomlands.

Eskilstuna Stadsteater, Kriebsensgatan 4, Våghalsen 5
Eskilstuna Stadsteater byggdes år 1925 efter ritningar av arkitekt Ebbe Crone.

Eskilstuna Stålpressningsbolag AB, Gymnastikgatan 16-18, Värjan 9
Byggnaden uppfördes år 1899 efter ritningar av arkitekt Emil Befwe. Företaget grundades år 1893 av ingenjör G. V. Larsson. Tillverkning av bl a. detaljer till separatorer och mjölkningsmaskiner, då det var ett dotterbolag till AB Separator, Stockholm. Även tillverkning av krigsmaterial, hushållsartiklar och vägmärken. Senare byttes namnet till Alfa-Laval, Stainless Products AB. År 1970 flyttade företaget till Skogstorp och lokalerna såldes till Eskilstuna kommun.

Eskilstuna Stämpelfabrik
Eskilstuna Stämpelfabrik grundades av Oskar Feinhals år 1899. Tillverkning av stålstämplar såsom alfabet- och sifferstämplar av stål, mässing, trä, läder mm. Stansar, sigill, kautschukstämplar, guld- och silvergravyr mm.

Esselte/Dymo / Esselte Sverige AB Distribution, Sättargatan 1, Litografen 5

Fabriksbolaget
Se Eskilstuna Fabriksbolag.

Faktoriholmarna
År 1812 köptes holmarna av kronan och här förlades Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori år 1813. Sedan år 1979 är Faktorimuseet inrymt i Gevärsfaktoriets gamla byggnad från år 1840 med flyglar tillbyggda under 1870-talet och första världskriget.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

F A Stenmans Låsfabriks AB – FAS
Frans August Stenman grundade F A Stenmans Låsfabriks AB år 1849 med tillverkning av lås. Under de första åren tillverkade man även sporrar, betseltränsar och andra produkter. Handelsnamn är FAS. År 1969 köper E Matsson F A Stenman. År 1972 flyttar FAS till Vilsta och namnet ändras till AB FAS Låsfabrik. År 1990 köps FAS av ASSA Industri AB och år 1994 bildas ASSA ABLOY – koncernen där FAS nu ingår.

F E Lindström, se F E Lindströms Tångfabrik

F E Lindströms Tångfabrik, Nygatan 17, Vildsvinet 13
Företaget grundades år 1856 och blev aktiebolag år 1930. Alltsedan grundandet har fabriken uteslutande specialiserat sig på tillverkning av tänger. Stor export även till långt avlägsna länder.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Fil-Öbergs
Se C O Öbergs & CO:s AB.

Flickskolan, Kyrkogatan, Vårblomman
Se Elementärläroverk för flickor

Folket, Bruksgatan 12, Vägbrytaren 1
Tidningen Folket kom ut första gången år 1905 under namnet Sörmlands-Kuriren. Redaktionen satt i Folkets hus på Careliigatan, tidningen trycktes hos Örebro-Kuriren. Innan dess fanns endast socialistiska tillfällighetspublikationer, t ex. Vulkan. År 1906 köps en rotationspress in, tryckningen kan nu ske i Eskilstuna. Mellan åren 1905-1920 fanns Folket på Kungsgatan 6, åren 1920-1948 på Kungsgatan 32 och åren 1948-2001 på Rademachergatan 29. I början av år 2001 flyttade Folket till Fortet-huset med adress Kungsgatan 43.
(Källa: Folket, bilaga Flyttextra, 2001-04.)

Folkets Park, Flackstavägen, Gredby 2:1
Se Parken

F O Nyströms Bleckkärlsfabrik, Torshälla.
Frans Otto Nyström började tillverka nålar, metkrokar och askar i bleckplåt i hemmet med hjälp av sina söner och några lärlingar. På 1890-talet flyttades till en nyuppförd fabrik. År 1892 tog yngste sonen Carl Albert, som år 1897 lät bygga en ny verkstad med ett vackert utsiktstorn på Klockberget. Här tillverkades alla sorters bleckemballage - från små askar till stora cisterner. Bleckplåt är förtent järnplåt som började användas vid 1800-talets andra hälft för att tillverka hushållskärl och emballage av olika slag. Man klippte, stansade, pressade, lödde och svetsade plåten.
(Källa: Intervju 1998 av Carin Andersson, Eskilstuna museer)

Fors församlingshem, Nygatan 1, Väpplingen 2
Fors församlingshem byggdes på 1950-talet.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Forshaga Metallgjuteri, Kyrkogatan 11H, Forsen 2
Innehavare Lars Lindholm. Företaget sysslade mellan åren 1979-88 med sand- och kokillgjutning.

Fors kyrka, Fors Kyrkopark, Kyrkogatan, Fristaden 1:18 (exteriör)
Fors kyrka har anor från 1100-talet. Kyrktornet byggdes på 1400-talet, men spiran kom på plats först 200 år senare. Då fick kyrkan i stort sett den storlek den har idag.

Fors kyrka, Fors Kyrkopark, Kyrkogatan, Fristaden 1:18 (interiör)
I kyrkan finns fragment av senmedeltida kalkmålningar. Av medeltida skulpturer finns en biskopsskulptur från 1200-talet samt fem figurer från det medeltida altarskåpet med bl a. S:t Eskil och S:ta Birgitta. Predikstolen och altaruppsatsen skänktes omkring år 1655 av H Lohes släktingar, efter dennes död. Ett S:t Eskil-fönster av B O Kälde invigdes år 1987. Ny kormatta av B Hagnell-Lindén tillkom år 1989.

Frej Klemming, Stadsarkitekt
Frej Klemming är född i Stockholm år 1893. Han avlade år 1916 arkitektexamen vid Tekniska Högskolan och år 1920 tog han examen vid Konstakademien. Sedan år 1927 var han stadsarkitekt i Eskilstuna. Har bland annat ritat Öbergska huset och Tennishallen.

Frimurarehotellet,
Mellan åren 1885-1957 bedrevs verksamheten i fastigheten. Förutom hotell så fanns här också frimurarnas logelokaler och förstaklassrestaurang med tillhörande sommarrestaurang på gården.

Fristaden
Byggnaderna ingick i Sveriges enda fristad - Eskilstuna Fristad - som inrättades år 1771.
(Källa: Säflund Almered, G, red. Industrihistoriskt centrum, Eskilstuna museers årsbok 1995-1996, 1996. Eskilstuna museer.)

Fristadsskolan
Se Västra skolan

Fristadstorget, Fristaden 1:6
År 1867 bytte Fristadstorget namn till Rinmanstorg för att bättre ära minnet över fristadsdirektören och bergsrådet Sven Rinman. År 1907 byttes namnet återigen till Fristadstorget, men i folkmun levde Rinmanstorg långt därefter.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Fröslunda
Namnet Fröslunda syftar på offerlunden åt guden i den nordiska mytologin, Frö.
Vilsta börjar under tidigt 1940-tal att exploateras för industrins räkning. För att möta behovet av fler arbetarbostäder planeras bostadsområdet Fröslunda. Utbyggnaden sker under åren 1946-1957. Bebyggelsetypen var tänkt att fungera som en stad i staden med butiker, skola, daghem, restaurang, biograf m m.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Fröslundaskolan
Byggnaden uppfördes år 1953.
(Källa: Eskilstuna i våra hjärtan - hundra år av minnen, beslut och utveckling, 1999.)

Fuxenhuset, Fuxen 11
Byggnaden stod klar år 1939.
(Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen)

Förtennaren 6, Tegelbruksgatan
Byggnaden stod klar år 1945.
(Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen)

Förvaltaren 1, Tegelbruksgatan
Punkthusen stod klara år 1957.
(Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen)

Gamla fängelset, Snopptorp/Vattenverket
Byggnaden uppfördes år 1887. År 1923 inrättades ett enkelt stadshäkte i vattenverksbyggnaden. Maskinisten skötte både tillsyn och kosthållning åt fångarna. Verksamheten upphörde år 1958 och häktet revs. Även ett härbärge var inrymt vid byggnaden där husvilla kunde för 1kr/natt få tak över huvudet. Det gick även att få bo gratis om någon var utan medel.
(Källa: Lokalhistoriska sällskapet, 1996. Från frälsetorp till stadsdel. Stadsarkivet.)

Gamla Stålpressen
Se Eskilstuna Stålpressningsbolag AB

Gamla Teknis, Nygatan 10-12, Viljan 3
Se Tekniska skolan

Gasverket, Ståhlbergsvägen, Vattumannen 1
L F Ståhlberg var initiativtagare till Eskilstunas första gasverk på 1860-talet. Den 1 juni år 1901 övergick gasverket i stadens ägo. Det nya gasverket, som planlades av överingenjörerna A Ahlsell, Stockholm och P Eric Åberg, Helsingborg, togs i drift den 1 december år 1908. Det gjordes år 1934-1935 en genomgripande modernisering av ugnsanläggningen och biproduktionshanteringen främst genom tidens krav på bättre kokskvalitet.
(Källa: Eskilstuna Gasverk 1860-1960.)

Gense, AB, Skogstorpsvägen, Legeringen
Företaget grundades år 1856 av G Eriksson. Blir år 1898 bolaget Gustaf Erikssons Metallfabrik. Byter namn till Gense AB år 1946. Har legat på Nygatan 26 och i Vilsta-fabriken som uppfördes i mitten av 1940-talet. Kontoret och en del av tillverkningen låg under en tid kvar på Nygatan. År 1964 övertogs företaget av Guldsmeds Aktiebolaget - GAB. Delar av tillverkningen flyttades år 1969 från Stockholm till Eskilstuna. Tillverkning av bla kakelugnsluckor, kassaskåp, bestick och kokkärl.
(Källa: Wermelin, O H. Gense fyller hundra år, 1957.)

Gevärsfaktoriet
Se Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori

G G Widlund, Bergsgatan 13, Fältvakten 2
Företaget grundades år 1911 av G G Widlund. Tillverkning av främst pakethållare för cyklar och ryktskrapor.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Gjuteri & Metallfabrik, Kyrkogatan 11, Forsen 2
Företaget höll till här under åren 1979-88 med tillverkning av vattenpass och tennsläggor.

G J Lindgren, Gjuteri & Metallfabrik, Stenmansgatan 8, Väduren 16
Firman startades år 1910 på Köpmangatan av ägaren fabrikör J G Lindgren. Senare flyttade firman till Sommarrogatan och därifrån år 1936 till nuvarande plats vid Stenmansgatan. Verksamheten omfattade från början framställning av gjutgods men har utökats med tillverkning av byggnadsbeslag av olika slag samt assuranssprutor. Arbetarantal 10 personer.
(Källa: Södermanland – samlingsverk… Del 3, 1949.)

Gläntans vilohem
Gläntans vilohem och i senare tid barnhem som låg vid Skogvaktarevägen vid Uppsalahalsen.
(Källa: Bror-Erik Ohlsson, Egen härd är guld värd, 2004.)

Godtemplargården
Fastigheten uppfördes år 1902 och revs på 1960-talet. Godtemplarorden är en nykterhetsorden.

Godtemplarorden i Eskilstuna
Den första Godtemplarlogen Eskil från år 1879 följdes av Karl Gustaf, Angurvadel och Rinman. År 1889 fanns logerna Eskil, Frihet, Kämpen, Tuna, Svea och Aftonstjärnan. Dessa slogs år 1963 samman till två. Orden drev under en tid en kiosk/paviljong i Stadsparken och Café Framtiden. Man kan även nämna Excentriska klubben (senare De Tysta vännerna), Damklubben Freja, tidningen Raketen och idrottsföreningen GUIF.
(Källa: När Godtemplarorden kom till Eskilstuna, 1989.)

Grangärdet
Området har fått sitt namn efter den egnahemsförening som bildades år 1920. Själva gärdet – Grangärdet – låg på Gredby ägor.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)


Gustav Rydström, (Annons från Adresskalender)
”Gust. Rydström, Eskilstuna, Kungsgatan 25. Telefon 25. Får hos ärade kunder och vänner rekommendera sitt utan tvivel största och bäst sorterade lager på platsen av de mest välgjorda och välsittande, finare och simplare manskläder av bästa tyger till billigaste priser. Beställningar verkställas omsorgsfullt och billigt, och skulle köpta eller beställda kläder ej passa, återtagas dessa inom 14 dagar obegagnade. Svenska Väfnader. Alla sorters sybehör. Korta varor m.m. Skjortor, Kragar, Manschetter, Blusar, Kalsonger och Strumpor, Reskoffertar, Kappsäckar och Nattsäckar. Äkta Ryska Gummigaloscher, bästa fabrikat m.m. i parti och minut billigast.”
(Källa: Adresskalender, 1909.)

Gymnastikhuset till Elementarskolan/Allmänna Läroverket/S:t Eskil, Smedjegatan, Vitterheten 8
Det uppfördes under 1800-talet i ekletistisk stil.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Gästis
Se Köpmangatan 68.

Hadar Hallströms Knivfabriks AB
Företaget grundades år 1882 av P H A Hallström som började med maskinell tillverkning på amerikanskt sätt av knivar med helt egentillverkade specialmaskiner. Mellan åren 1882-1889 låg fabriken på Hamngatan. Blev aktiebolag år 1889 och flyttade till Tullgatan 7. Stor export främst till Amerika och Ryssland. Såldes år 1917 och ombildades till Eskilstuna Knivfabriks AB. Mest berömda kniven är Nr 25, den sk. Beskowmodellen.
(Källa: Marmér, A. Knivar från Eskilstuna, 1999. Samtek, Eskilstuna.)

Hammaren
Fabriken anlades år 1911 och bolagiserades år 1926, AB Hammare.
Företaget är en manufaktursmidesfabrik med tillverkning av hammare, hovslageriverktyg
m m. Varumärke "Tors hammare".
(Källa: Hessler, A, red. Svensk Industrikalender 1955. Sveriges Industriförbund.)

Hamnparken, Kungsgatan-Kyrkogatan, Fristaden 1:6
Hamnparken färdigställdes i slutet av 1800-talet av Eskilstuna Trädplanteringssällskap. Den del av parken som ligger närmast Kungsgatan har i folkmun kallats för Smörtorget, då det sedan gammalt varit marknadsplats för smör och ägg. Vattenskulpturen ”Kvinna med ymnighetshorn” som är gjuten vid Bolinders placerades i parken år 1895.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)
Carl Eldhs skulptur ”Dansen” i brons sattes upp år 1953.
(Källa: Krumins-Engstedt, D. Konsten omkring oss i Eskilstuna kommun, 1995. Eskilstuna museer.)

Handelsbanken, Kungsgatan 16, Vågskålen 21
Denna byggnad ritades i slutet av 1940-talet av arkitekt Kjell Westin och stod färdig år 1949.

Hedengran & Son, gårdsnr. 261, senare nedre Nybro 3
Hedengran & Son grundades år 1833. Med tillverkning av förutom penn- och fickknivar även rakknivar, nagelsaxar, nagelklippare, nyckelhakar, patentkorkskruvar m.m.
Företaget blev prisbelönt vid utställningar i Stockholm år 1866, Eskilstuna och Paris år 1878, Malmö år 1881 och Chicago år 1893.

Hellby Brunn och Badanstalt
Badhotellet var en av byggnaderna i Brunnsparken där även badhus, societetshus och musikpaviljong låg. Runt sekelskiftet 1900 förestod doktor E V Pallin badanläggningen. Hellby Brunn och Badanstalt var en populär inrättning med många bad- och sommargäster, men även ett populärt utflyktsmål för Eskilstunaborna.
(Källa: Lindén, M, red. Hällby genom tiderna, 1993. Eskilstuna museer.)

Hj. Söderlings Bageriaffär
Huvudaffär i Nyfors gård nr 85, Åsgatan 11. Filial på Drottninggatan 13.
(Källa: Adresskalender, 1917.)

Hjalmar Lundhs Metallfabrik, Stockrosen 3, Ruddammsgatan 19 c-d
Företaget startades av fabrikören Hjalmar Lundh år 1911. Tillverkning av dörrtrycken och skyltar m.m. Efter grundarens död år 1934 har rörelsen övertagits av sönerna Bengt-Erik och Carl-Oskar Lundh.

H Lindholms Verktygs AB, Hejargatan 5, Lödkolven 6
Företaget grundades år 1968. Tillverkning av press- och bockverktyg samt gnistbearbetning. Verksamheten har även bedrivits på Kyrkogatan 11D.
(Källa: Sveriges Handelskalender - Företagsregister, 1996. Bonnier Telenor.)

Holmberget
På 1860-talet planterar skolpojkar träd och buskar. Från år 1897 blir Georg Nyström bergets trädgårdsmästare och vårdare. Olika konstverk kommer till och år 1907 uppförs Florapaviljongen med servering. Den rivs år 1958 och ersätts med "Två byttor". Senare byttes namnet till ”Tre byttor”.
(Källa: Schnell, I. Torshälla 650 år, 1967.)

Hotell City, Vitsippan 1, Drottninggatan 15
Hotell City byggdes år 1898.

Hvilsta
Se Vilsta

Hvilsta herrgård
Se Vilsta herrgård

Hållsta gård
På 1940-talet omfattade Hållsta gård 190 hektar varav 105 hektar åker och resten skog och hagmark. Mangårdsbyggnaden är uppförd på 1700-talet och ekonomibyggnaden uppfördes på 1920-talet. Här fanns 6 hästar, 4 unghästar, 64 nötkreatur, 20 svin och 150 höns. En avsevärd mekanisering och därtill hörande rationalisering av ekonomibyggnaderna gjordes på 1950-talet.
(Källa: Husby Rekarne hembygdsförening: Årsskrift 1994.)

Höghusen, Stenkvistavägen, Stenbocken
Husen blev färdiga år 1957.

Ihrmanska gården, Fristadstorget, Visheten 5
Byggnaden torde ha uppförts av handlande Johan Erik Zetterberg, 1797-1879, som där under flera årtionden drev sin diversehandel, med ingång från en trätrappa på gaveln mot Kungsgatan. Doktor Ihrman hade sedermera sin mottagning där, först som hyresgäst men efter några år som ägare av gården. Byggnaden revs år 1914 för att lämna plats till Eskilstuna Sparbank.

Ivar Andersson &  Co, Bilfirma, Tunaforsgatan, Smedjan 1
Företaget grundades år 1931 av köpman Ivar Andersson. År 1937 ingick köpman Erik Andersson som kompanjon. Auktoriserad försäljare av DKW, Dodge, Mercedes-Benz och Renault. Företaget flyttade år 1938 till Eskilsgatan 16.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

J A Hellberg
År 1891 startade J A Hellberg tillverkning av rakknivar på Bruksgatan 13. År 1907 flyttades verksamheten till Nyforsgatan 23. Hans alster hade gott anseende på både den svenska och utländska marknaden. Senare tillverkades även jaktdolkar, slid-, jakt-, tälj- samt yrkesknivar - läderknivar. År 1960 såldes företaget. Fabriken flyttades Vilsta år 1970, men gick i konkurs år 1973. Nya ägarna behöll företagsnamnet. År 1976 flyttade företaget till Smedjegatan. Efter 6-7 år flyttades verksamheten till Tunafors fabriker. Sedan 1 oktober år 1998 tillverkas slid-, jakt- och yrkesknivar - takpapps- och mattläggningsknivar - i den gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet. Varumärke stämplad eller graverad bild av en örn.
(Källa: Marmér, A. Knivar från Eskilstuna, 1999. Samtek, Eskilstuna.)

Jansson &  Lundh, Smidesfabrik, Stenmansgatan 7, Vikingen 12
Företaget startades år 1917 under blygsamma former, men utvecklades senare till stadens största smidesfabrik för byggnadssmide och järnkonstruktioner. Flyttade in i egen byggnad år 1930.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

J B Motor
Se Bensons.

J Bensons Fabrik AB
Se Bensons.

Jernbolaget
Se Eskilstuna Jernmanufaktur/Eskilstuna Jernmanufakturaktiebolag

Johan Engström Rakknivsfabrik
Fabriksaktiebolaget Johan Engström etablerades år 1874 och upphörde år 1915. År 1874 startade Engström sin fabrik vid Gränsgatan på tomt 396. Tillverkningen omfattade till en början endast rakknivar och vissa dolkar. År 1882 tillkom konsttäljknivar eller s. k. Swedish barrel knives - ett mellanting mellan fällkniv och slidkniv. Tillverkning även av rak-, mekanisk-, skomakar- och kirurgiska knivar. Patent/konstknivar, saxar, linierstift mm. Universaltänger, kaffe och teserviser. År 1902 bolagiserades företaget till - Fabriks AB Johan Engström.
(Källa: Marmér, A. Knivar från Eskilstuna, 1999. Samtek, Eskilstuna.)

J O Öberg & Son, Gymnastikgatan, Vakteln 6
Företaget grundades år 1845 av Josef Oscar Öberg och bolagiserades år 1904. Under sonen Alberts ledning blir företaget landets ledande kontorsbokfabrik. Den nya fabriken vid Gymnastikgatan uppfördes år 1901 efter ritningar av arkitekt E Befwe. År 1902 startade spelkortstillverkningen. År 1913 gick företaget in i Esselte koncernen men behöll sitt namn fram till år 1969, då bytte företaget namn till Esselte Öbergs AB och flyttade produktionen till Vilsta.
(Källa: Landeström, Gudrun. Från papp till plast. Eller sagan om J. O. Öberg & Son, 1985.)

Jugendhuset, Kungsgatan 19, Växlaren 14
Byggnaden uppfördes år 1910. I gatuplan finns affärer och andra samt tredje våningen används till bostäder.

Jägers Elektriska, Haleniigatan 1 B, Smedjan 21
Företaget grundades år 1920 av Friedrich Jäger. Företaget är en elektromekanisk fabrik med tillverkning av elektriska värmeapparater; doppvärmare, strålkaminer, radiatorer, brödrostar, kastruller m m. Varumärke "J".

Järnvägsstation
Se Centralstation

Kallbadhuset
Kallbadhuset, "Sumpen", byggdes år 1879 och revs år 1932. Badhuset byggdes endast för herrar men utvidgades så småningom även för damer. Formellt var badets namn "Eskilstuna Stads Bad- och Siminrättning". Där bedrevs också simtävlingar och polomatcher. Efter modernisering och utvidgning år 1914 utgjorde anläggningen en av landsortens finaste badinrättningar.
(Källa: Pettersson, S & Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Kallbadhuset i Tunafors
I Tunafors fanns det redan år 1845 ett badhus. Det var endast öppet för medlemmar. Enligt nedanstående tidningsnotis var det mycket noga med nycklarna till badhuset, så att de inte kom i orätta händer. Enligt samtida tidning: ”Till förekommande deraf, att andra än deltagare må komma i tillfälle begagna sig deraf, utan att derför erlagt betalning, får nycklar afhemtas å följande ställen: Gästgifvaregården, Källaremästare Forsman, på Boktryckeriet, Hr Inspektor Palmgren och i Thunafors stångjernshammare och sliphus.”
(Källa: Karlsson, A. Eskilstuna – min födelsestad 1, 1952.)

Kapellbacken, Eskilshem 4:1
På kullen låg det på 1400-talet troligen ett kapell av trä som tillhörde klostret.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Karl Fr Erikssons Metallfabriks AB, Nygatan 41, Vattenpasset 2
Företaget startades år 1895 som ett mindre metallgjuteri av fabrikören Karl Fredrik Eriksson. År 1897 trädde brodern Wilhelm in i företaget. År 1899 flyttade man in i egna fabrikslokaler vid Nygatan 41 med tillverkning av möbelbeslag. År 1908 blev det aktiebolag och samma år upptogs tillverkning av fotogenkök.
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

K Karlssons Stenhuggeri, Björksgatan, Valkyrian
Firma K Karlssons Stenhuggeri grundades år 1920 av Karl Axel Karlsson. Firman utför alla slags arbeten i granit, kalksten, marmor och sandsten och har utfört stenarbeten i bl a. Centralstationen, Rinmanstorg, Rekarne Sparbank, Konsums Affärsfastighet och Kungsgatan.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Klas Törnblom AB, Langsgatan 10-12, Verkstaden 8
Har sitt egentliga ursprung i en år 1807 grundad verkstad där grundarens son, F A Hedengran och sedan släktingar, år 1833 fortsatte med tillverkning av penn- och fickknivar. Detta företag sammanslogs år 1900 med den år 1896 grundade rakknivsfabriken Klas Törnblom. År 1921 upptogs tillverkning av rostfria artiklar.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Klosters Församlingshem, Östergatan 6, Nyponblomman 7
Gamla församlingshemmet byggdes år 1929 och invigdes år 1930. Det revs år 1970. Nya församlingshemmet byggdes år 1970 och invigdes 2 maj år 1971.
(Källa: Andersson, Rudolf. Vaktmästare.)

Klosters kyrka (exteriör), Strandgatan, Nattvarden 1
Klosters kyrka, även kallad Rekarnebygdens domkyrka, rymmer 1200 personer. Den är uppförd efter ritningar av arkitekt Otar Hökerberg, Stockholm. Kyrkan invigdes den 9 maj år 1929 och är den sista riktigt stora kyrka som byggts i Sverige. De bägge tornen är vardera 63 meter höga. Byggnadskostnad för kyrkan uppgick till 1.360.000 kr.

Klosters kyrka (interiör), Strandgatan, Nattvarden 1
Kyrkan är uppförd efter ritningar av arkitekt Otar Hökerberg, Stockholm och invigdes den 9 maj år 1929 och är den sista riktigt stora kyrka som byggts i Sverige. Hela inredningen är tidstypisk gråmarmorerad 1900-talsbarock. Martin de Vos´ altartavla från 1600-talet föreställer herdarnas tillbedjan. Kyrkorummet är en långhusanläggning. Orgeln tillverkades år 1973 av A Magnussons orgelbyggeri. Det färgstrålande fönstret bakom orgeln - av konstnär Yngve Lundström - visar fjorton scener ur legenden om S:t Eskils liv. Altar- och processionskrucifixen i silver är tillverkade av silversmed Anders Eriksson, Kristianstad.

Konsumtionsföreningen, Langsgatan 6, Verkstaden 9
Eskilstuna Konsumtionsförening startades år 1916. Föreningen driver bageri och charkuterifabrik jämte parti- och detaljhandel. Bageriet började sin verksamhet år 1919, då ett äldre bageri övertogs. Charkuterifabriken startades år 1921, är moderniserad och delvis nybyggd.
(Källa: Beskrivning över Eskilstuna, 1941.)

Konstmuseet, Kyrkogatan 9, Forsen 5
Huset byggdes år 1871. Det användes som lasarett till år 1914, fungerade sedan som nödbostäder och invigdes slutligen som konstmuseum år 1937.
(Källa: Pettersson, S & Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Kort-Öbergs
Se J O Öberg & Son

Kungsgatan 19, Växlaren 4
Byggnaden fullbordades år 1910 efter ritningar av G Hallberg och C Leth i Jugendstil.

Kyrkbron
Kyrkbron fick sitt namn då gångbron stod färdig år 1878. Den revs i samband med anläggandet av en järnvägsbro år 1895. Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde en ny gångbro i järn med gångbana av trä.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Köpmangatan 11, Snäckan 4
Se Stockholmshuset

Köpmangatan 13, Snäckan 8
Byggnaderna har troligen uppförts under 1700-talet och en av de första ägarna var skomakaren Gustaf Westberg år 1766. Bland de mera kända ägarna räknas handlanden och rådmannen Johan Wahlgren år 1847, vilken var en av sparbankens stiftare. Här fanns i början av 1900-talet Cafe Olympia med en trädgårdsservering utmed ån. Bröderna Brinks var ett av de mest välkända kapellen som spelade på 20- och 30-talen. Med sin öppna vinkellänga mot ån är fastigheten ett vackert inslag i miljön. Det är värdefullt att den södra delen av tomten är obebyggd, vilket den varit sedan gammalt och härigenom får man en vacker utsikt mot Fors kyrka också från den östra sidan av Köpmangatan.
(Källa: Köpmangatan & Rådhustorget, Lugn atmosfär – Trivsam miljö, Skrift utgiven av Köpmangatans vänner.)

Köpmangatan 15, Snäckan 9
Garvare och rådman G I Frössén lät uppföra ett stenhus längs gatan år 1862. I vinkelbyggnaden vid träden har varit garveri, småhantverk och sälteri. I södra vinkeln låg stall och ladugård. Sedan 1770-talet har garveri bedrivits i tidigare byggnader.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 17, Snäckan 10
Gården är en typisk gammal handelsgård som troligen är uppförd främst under 1700-talet. Som ägare under 1700-talet har stått en rådman, en snickare och en garvare. Tre handlanden, en färgare och en ingenjör ägde gården under 1800-talet.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 19, Stengeten 9
Byggnaden är troligen främst från 1700-talet. Ägare under 1700-talet var en gelbgjutare, en garvare, en handelsman, en glasmästare och en bagare. Under 1800-talet ägde en bagare, en rådman tillika stadskassör, en källarmästare, en rådman tillika vinhandlare fastigheten. Huvudbyggnaden har en lanternin på taket.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 21, Stengeten 6
Byggnaderna är uppförda under 1700- och 1800-talen. Här har både bagare och glasmästare bedrivit verksamhet under 1700-talet. Handelsbolaget Halenii Enka & Co, en färgare och en rådman tillika vinhandlare och källarmästare har under 1800-talet hållit till här.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 23, Stengeten 3
Huset är från 1700-talet. Här fanns under 1700-talet två hattmakare, en rådman, en vaktmästare och en handelsman. På 1820-talet blev det bostad åt direktör Christoffer Zetterberg med hustru Jeanette.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 25/Rådhustorget 2, Stengeten 4
Byggnaderna tillhör Tingsgården och är från 1700-talet. Under större delen av 1800-talet tjänstgjorde den södra byggnaden som tingshus för Öster- och Västerrekarne domsaga. Här har även funnits utskänkningslokaler för öl, svagdricksbryggeri och husbehovsbränneri. Bland affärsföretag kan nämnas urmakeri, kafé, modeaffär samt järnhandel. Den norra delen tjänade som ”Eskilstunabornas festsal”.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 29, Sidensvansen 1
Byggnaden är troligen från 1700-talet. En borgare och en färgare ägde gården under 1700-talet. Från år 1890 bodde handlare Åkerblom i huset.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 31, Sidensvansen 9
Byggnaden uppfördes på 1700-talet. Från 1870-talet inrymdes Carl Siléns delikatess- och speceriaffär här. Gårdsplanen och bodlängorna uppläts som hållstall åt gästande bönder. Övervåningens spånbeklädnad tillkom vid en ombyggnad på 1920-talet. Siléns flyttade senare till Rådhustorget.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 33, Sidensvansen 7
Byggnaden är troligen från 1700-talet. Bland ägare under 1700-talet kan nämnas en borgare, en tullinspektör tillika fristadsordningsman, en direktör och en vaktmästare. Under 1800-talet ägdes fastigheten av bl a en fanjunkare, tre garvare, en öltappare, en handlande samt en snickare.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 36, Stövaren 10
Byggnaden uppfördes under 1700- och 1800-talen. Här har en skomakare, en handelsman, en kopparslagare funnits på 1700-talet. En fabrikör, en färgare, en garvare, en kapten, en skräddare och en ingenjör fanns här under 1800-talet.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Köpmangatan 38, Stövaren 11
Byggnaden uppfördes år 1893 efter ritningar av P A Carlsson.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 42, Stövaren 13
Se Åhlénska huset

Köpmangatan 46, Stövaren 6
Byggnaden uppfördes under 1700- och 1800-talen. Gården som kallats ”Sveriges största stallgård” hade spiltrum för 45 hästar. Under 1700-talet ägdes fastigheten av två glasförare och en inspektor. 1800-talets ägare var bl a. en handelsman, och tre handlanden.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 48, Stövaren 5
Byggnaden är troligen från 1700-talet och där övervåningen är påbyggd år 1856. En tullinspektör, en glasmästare och en assessorska ägde gården under 1700-talet. En rådman, en handlande, två änkefruar och en mössmakare var ägare under 1800-talet.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 50, Stövaren 15
Stadskällaren byggdes under 1700-1800-talen. Här har två rådmän, en inspektör, en assessor och en skomakare funnits under 1700-talet. Århundradet senare fanns en handelsman och inte mindre än sju källarmästare här. Fram till 1800-talets slut var Stadskällaren inrymd i byggnaden.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 52, Stövaren 18
Huset efter gatan är troligen uppfört år 1884. Under 1700-talet fanns här en handlande, en borgare, en arbetskarl och två guldsmeder. En hattmakare, en sadelmakare, en direktörska och en handlande fanns här under 1800-talet.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 54/Rådhustorget 4, Stövaren 1
Byggnaden uppfördes under 1800-talet. Tidigare ägare var en handelsman, två handlanden, en skräddarmästare och kommerserådet O Gallén.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 56/Rådhustorget 3, Stockrosen 13
Från slutet av 1700-talet till år 1891 fanns här stadens första apotek - Kronan - inrymt i byggnaden. Apoteket låg till höger på nedre botten. Byggnadens stil är senempire. Tidigare ägare till gården var en tullinspektör, en tunnbindare och en handelsman.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 60, Stockrosen 9
Byggnaden är troligen från 1700-talet. En skomakare, en fältskär och en bagare ägde fastigheten under 1700-talet. De bägge stadsläkarna Alfort och Malm, en bagare, en apotekare, en mamsell samt handlande C Silén stod som ägare under 1800-talet.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 64, Stockrosen 11
Byggnaden är troligen från 1700-talet. Här har bagare, målare, perukmakare varit verksamma under 1700-talet. Under hela 1800-talet har olika handlare bedrivit sin verksamhet här.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 66, Stockrosen 1
Byggnaden är från 1700-talets andra hälft. En målare, en apotekare, en kontorsskrivare och en handelsman var ägare under 1700-talet. En karduansmakare – garvare, en handlande och en änkefru ägde huset under 1800-talet. Stadens apotek fanns här under åren 1776-1790. Den mest anlitade privatskolan, Husbergska, inrymdes här vid 1800-talets mitt. Här undervisades ca 50 barn i en enda sal utan klassindelning, uppflyttning, betygsättning eller examen.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Köpmangatan 68, Stråken 4
Byggnaden uppfördes år 1864 efter ritningar av byggmästare Jean Asplund. Han använde förslag från tidigare beställda ritningar av arkitekt J F Åbom. Stilen är sparsamt utformad nyrenässans. Här inrymdes tidigare stadens äldsta näringsställe.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Leonard Johanssons fabriksbolag, Nyforstorget, Främlingen 8
Fabriken grundades år 1892 och blev aktiebolag år 1907. Tillverkning av manufaktursmide såsom sågbågar, elektriska strykjärn, spiraldörrstängare, fotskrapsmattor, spiselringställ, lieringar och pressade velocipeddelar. År 1917 lades den tidigare cykeltillverkningen ned.
(Källa: Beskrivning över Eskilstuna, 1941.
Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

L F Ståhlberg, Gillbergavägen 2, Forsen 4
L F Ståhlberg grundade företaget år 1836 som bolagiserades år 1902, AB L F Ståhlberg & Co. Företaget tillverkade knivar av alla de slag. År 1895 fanns 90 anställda. År 1915 såldes företaget till Eskilstuna Jernmanufaktur AB. Området hade Lars Fredrik Ståhlberg köpt år 1845 av ägaren till Tunafors bruk, Georg Noréus. Ståhlberg behövde ha tillgång till vattenkraft vid den nya fabrik, som han planerade att bygga sedan den gamla brunnit. I anslutning till fabriken låg även en gård och en källa, Stålfors källa.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Lista gamla prästgård i Hallsta
På 1600-talet delades Hallsta i två egendomar. Kyrkan byggde en kaplangård på den mindre av egendomarna. Anna Erichsdotter, ”Sotpackan”, felaktigt kallad ”Sveriges sista häxa”, var getpiga här hos kaplanen Jonas Jernbom.
(Källa: Bygdeberättelser 1993, 1995-96. Gillberga-Lista hembygdsförening)

Lundin &  Kindahl Mek. Verkstad, Rådhustorget 1, Sidensvansen 3
Företaget grundades år 1920 av C G Lundin och G H Kindahl. Drevs först i förhyrd verkstad vid Hamngatan, men flyttade år 1931 till nya lokaler vid Rådhustorget. Tillverkning av först motorcyklar under namnet Falken, sedan utombordsmotorer under namnet Loke.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Lustig Backe, Köpmangatan-Haleniigatan, Tunafors 1:1
Guldsmeden Englund var gift med en snål käring född Lustig. Lustig Backe har namngivits efter hennes far. Han ringde i en klocka upphängd i en stapel uppe på backen vid Köpmangatan enligt en gammal Eskilstunabo.

Luth & Roséns Elektriska AB, Törnerosgatan 4, Nybyggaren 11
Luth &  Roséns Elektriska AB började sin verksamhet i Eskilstuna år 1916. Tillverkning av värmeradiatorer, kamrör, kylmaterial, pressade och svetsade arbeten m m.
(Källa: Beskrivning över Eskilstuna, 1941.)

Låsfabriks AB
E A Naesman startade företaget år 1846 med tillverkning av smidesprodukter i hörnet Smedjegatan-Drottninggatan. August Ståhlberg övertog företaget år 1881 och flyttade till nya lokaler på Kungsgatan år 1883. Låsfabriks AB bildades år 1894. År 1972 flyttade företaget till Vilsta industriområde och ingår sedan år 1985 i den schweiziska koncernen Kaba Holding Ltd. Även tillverkning av bl a. ljusstakar och sparbössor.
(Källa: Från stenblock till datorchip.)

Malmbergska huset, Strandgatan 4, Nystanet 5
Huset revs år 1965. Senare kom konditori Janeling att ligga i en ny byggnad på samma plats.

Marielundsskolan
Byggnaden uppfördes år 1847.
(Källa: Eskilstuna i våra hjärtan - hundra år av minnen, beslut och utveckling, 1999.)

Microprim AB, Hejargatan 24, Lärlingen 6
Företaget grundades år 1954. Tillverkning av specialverktyg för skärande bearbetning. Verksamheten har bedrivits även på Kyrkogatan 11D.
(Källa: Sveriges Handelskalender - Företagsregister, 1996. Bonnier Telenor.)

Molins Motor AB, Norra stationsgatan
År 1906 startade fabrikör C J Molin en verkstad för tillverkning av velocipeder. Velocipedtillverkningen lades ned år 1916 och i stället inriktades verksamheten helt på motorbranschen. Bilreparationsverkstaden fanns på Köpmangatan. Företaget bolagiserades år 1937. År 1940 flyttade företaget till en egen fabriksfastighet på Västergatan. Tillverkningen av fyrhjulsstyrda buss- och lastsläpvagnar, karosserier till bussar, skåpvagnar m m. påbörjades år 1955. Samma år tillhörde företaget kooperativa förbundet .
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

Munktells Mekaniska Verkstad, Nithammaren
Huvudbyggnaden stod klar år 1898 efter ritningar av Ferdinand Boberg, Sveriges då ledande arkitekt inom jugend. Företaget grundades år 1832 av Theofron Munktell med tillverkning av arbetsmaskiner för industri och lantbruk. År 1853 byggdes här Sveriges första lokomotiv - Förstlingen. Strax därefter påbörjades tillverkningen av lokomobiler och tröskverk. År 1932 slog företaget och J & C G Bolinders, Stockholm, sig samman.

Musikskolan
Se Rekarne härads tingshus.

Myntverket, Värjan 12
Myntverket invigdes troligen under andra hälften av år 1974. Fastigheten bytte namn till Valören 1 någon gång mellan åren 1986 och 1990.

Mått-Johanssons
Se C E Johansson

Möbellås AB, Köpmangatan 7, Svärdsliljan 1
Företaget bildades år 1918 med Albin Johansson som VD. Tillverkning av alla slags möbellås.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Nedre hamn
År 1860 fullbordades Nedre hamn.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Nickelfabriks AB, Gottfrid Carlsson, Nygatan 33, Vapensmeden 13
Grundaren Gottfrid Carlsson startade sin verksamhet i gård 377 tillsammans med en medarbetare år 1891. Tillverkning av husgerådsartiklar av mässing, koppar och nysilver, kokkärl av aluminium - bl a. tryckkokare, konservkokare och kaffebryggare - sjukhusartiklar av rostfritt stål, pressade, tryckta och svarvade detaljer efter ritningar och modeller samt ytbehandling av delar såsom förnickling, förkromning, förtenning, förzinkning etc. Varumärken: Svea och Sveabryggaren.
(Källa: Hessler, A, red. Svensk Industrikalender 1955. Sveriges Industriförbund.)

Nike Domkraft AB, Björksgatan 8, Valkyrian 33
Företaget som är en mekanisk verkstad grundades år 1926 av Herbert Landin och blev bolag år 1937. Tillverkning av ventiler, frisörstolar, ritbord, hydrauliska domkrafter, högtryckspumpar m m.
(Källa: Gårdlund, A, red. Svensk Industrikalender 1964. Bonniers.)

Norra skolan, Vasbergsgatan 5, Nystavaren 4
Byggnaden uppfördes år 1895 i nyrenässans.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Norra Station, Gränsgatan 18, Närkingen 8
Eskilstuna Norra låg vid nuvarande Gränsgatan 18 och byggnaden revs på 1940-talet.
Norra Södermanlands Jernväg invigdes den 30 september år 1895 av kung Oscar II. Från Norra station kunde man åka via Södra station till den västra slutstationen i Mälarbaden. Eskilstuna hade tre järnvägsstationer en gång i tiden. Det var Eskilstuna Centralstation, Eskilstuna Södra och Eskilstuna Norra. I dag finns bara Centralstationen kvar.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Norrmansskolan
Se Rekarne härads tingshus.

Nya Gästis
Se Köpmangatan 68.

Nya Liljeqvists & Sågblads- och Redskapsfabrik AB, Ståhlbergsvägen, Valnöten.
År 1877 grundade ingenjör P. Liljeqvist företaget, vilket år 1902 blev aktiebolag. År 1916 uppförde bolaget en ny fabriksbyggnad med större utrymmen. Verksamheten omfattar tillverkning av sågblad och handredskap, såsom skyfflar, spadar, gafflar och eggverktyg av olika slag.
(Källa: Södermanland – samlingsverk.. Del 3, 1949.)

Nybron
Nybron var färdig år 1866 och var en svängbro i en enkel träkonstruktion på järnpålar. År 1886 byggdes en ny bro i järn, men år 1930 var det åter dags för ombyggnad. Man fick nu en bro konstruerad efter sin tids modernaste principer. År 1967 öppnades den fjärde, åter ombyggda bron, för trafik. Denna bro var också flyttad och går nu i rak linje med Västergatan. Nybroplan hette tidigare Nybrohamnen.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Nybroskolan
Byggnaden uppfördes år 1886 och byggdes till år 1922.

Nyby Bruk
Grundades år 1829 av Adolf Zethelius och blev aktiebolag år 1872. Övertogs år 1945 av Bröderna Edstrand AB. Från början av 1970-talet satsades enbart på rostfritt. Efter sammanslagning och uppköp blev Nyby tre företag: Avesta Sheffield, AST och Anval. På Nyby fanns Sveriges första plåtvalsverk och stränggjutningsmaskin. Tillverkning av spik, pipplåtar till gevär, rör och valsad järnplåt.
(Källa: Alla tiders historia om Nyby Bruk.)

Nyfors
Västermarken – Nyfors - börjar bebyggas på allvar på 1870-talet utan vare sig stadsplan eller byggnadsordning, vilket fick betydande hygieniska konsekvenser med bl a. svåra epidemier. År 1889 bildades här ett municipalsamhälle med egna brand-, byggnads-, hälso- och ordningsstadgar. År 1907 inlemmades Nyfors i Eskilstuna stad.
(Källa: Lindroth, D. Västermarken 1850-1880, 1979. Uppsala.)

Nyforsgatan 24, Floretten 14
Byggnaden uppfördes år 1901 på Nyforsgatan 24, där hade Eskilstuna arbetares
konsumtionsförening sin butik under tidigt 1900-tal. Huset med tornet revs i juni år 1969 men själva tornet är bevarat som minne av den gamla fastigheten och står numera mitt på Nyforsgatan, det är en av de få detaljer som finns kvar efter rivningen av det gamla Nyfors på 60- och 70-talet.

Nyforsskolan, Tegelbruksgatan, Forskaren 1
Skolan invigdes år 1906. Nyforsskolan hette förr Nyfors östra skola.
(Källa: Eskilstuna i våra hjärtan - hundra år av minnen, beslut och utveckling, 1999.)

Nygatan 39, Vattenpasset 3
Byggnaden är från omkring år 1800. Bland tidigare ägare kan nämnas saxsmed O P Liman, grovsmed J C Chorell, smidesarbetare A Malmström och AB Eskilstuna Magasinet.

Nygatan 41, Vattenpasset 2
Den låga byggnaden har bl a. haft knivsmed P Lönnqvist, filhuggare D Möller och fabrikör K F Eriksson som ägare.

O H Lagerstedt AB, Nygatan 42, Vägbrytaren 1
Grundades år 1888 av O H och C R Lagerstedt. Blev aktiebolag år 1907. Fabriken fanns först vid Nygatan 42, sedan i ny fabrik vid Bruksgatan 14 som uppfördes år 1918. Tillverkning av bl a. ljusstakar och skålar, samt senare metallarbeten för andra industrier.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Ohlson & Lind, Kungsgatan 36, Vulkanen 5
Firman startades år 1919 av Bernhard Ohlson och Knut Lind. Verksamheten började med bokbinderi och fortsatte med tillverkning av kartong och pärmar. Välkända pärmar var Solid, Ohli och Fenix. Företaget startade på Kungsgatan 36, senare på Nygatan och därefter i en fastighet som uppfördes år 1943 på Åsgatan 32.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Oscar Nilsson Metallfabrik, Björksgatan 14, Valnöten 6
Fabriken grundades år 1898 och blev bolag år 1940. Tillverkning av pressade arbeten i plåt av aluminium, mässing, koppar och järn samt dragpressade och stansade legoarbeten i tunnplåt.

Ossvald Jonsson &  Co
Företaget grundades år 1922 av Ossvald Jonsson och Oscar Persson och blev bolag år 1941. Diverse metallbearbetning samt tillverkning av hejarstansar, pressverktyg, ringboksmekanismer, pärmbeslag, hålslag, excenterlås och snabbkopplingar för batterier. Firman har varit belägen både på Bruksgatan 8, Smedjegatan 18, Kriebsensgatan 15 och Pressargatan 11. Firman finns kvar vid registeringstillfället och säljer under namnet OJOPSweden.
(Källa: Gårdlund, A, red. Svensk Industrikalender 1964. Bonniers.
Hessler, A, red. Svensk Industrikalender 1955. Sveriges Industriförbund.
Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

P A Larssons Gjuteri- & Aduceringsverk AB, Gredbyvägen 16, Valnöten 1
Företaget grundades år 1889 av P A Larsson, C J Johansson och A Söderberg. År 1908 ombildades firman till aktiebolag och flyttade till Gredbyvägen. Aducering är en slags behandling av metall för att göra den mjukare och spänstigare.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1941.)

P Lindahls Bokhandel, Kungsgatan 10, Visheten 14
Bokhandeln grundades år 1890 av Petrus Lindahl och övertogs sedan av sonen och dottern. Firman hade till år 1906 namnet Missionsbokhandel. Här kunde man bl a. köpa facit till Folkskolans räknebok, klass 3-8. Vissa lärare förbjöd facit.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Parken, Flackstavägen, Gredby 2:1
Staden växte snabbt kring sekelskiftet på grund av den enorma efterfrågan på varor såsom maskiner, lås, knivar mm. Inflyttningen av ung arbetskraft innebar en stark framväxt av folkrörelserna. Det saknades lämpliga mötesplatser för den unga arbetarrörelsen som efter stora ekonomiska ansträngningar och mycket ideellt arbete kunde köpa mark och påbörja byggandet av Folkets Park. Det var med stolthet och glädje som man förrättade invigningen den 3 juli år 1898. År 1965 överlämnades den till Eskilstuna stad.
(Källa: Ohlsson, B-E. Ett sekel av upplevelser, Parken Zoo i Eskilstuna 100 år, 1998. Stadsarkivet.)

Parkenbadet, Gredby 2:1
Bassängarbetet med det tempererade utomhusbadet ”Baljan” påbörjades den 19 juni år 1980 och öppnades året därpå den 20 juni. Parkenbadet drog från första stund till sig en stor publik. Därtill kom en vattenrutschbana, Waterslide, som var den längsta i sitt slag - 90 meter - i Europa. Den lockade till nära 300.000 åkturer och blev ett verksamt dragplåster till badet.
(Källa: Ohlsson, B-E. Ett sekel av upplevelser, Parken Zoo i Eskilstuna 100 år, 1998. Stadsarkivet.)

Parken Zoo, Flackstavägen, Gredby 2:1
Se Parken

Petrus Brink Målerifirma, Floragatan 26, Odensala 10
Företaget grundades år 1910 av Petrus Brink för alla slags målningsarbeten, speciellt byggnadsmålningar. År 1931 köptes och bebyggdes fastigheten på Floragatan 26, även med en specialbyggnad för ducolackering av bilar. Ducolack är ett speciellt fabrikat av cellulosalack.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Postkontoret, (Eskilstuna 1) Värdebrevet 1, Rademachergatan 6
Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Erik Lallerstedt, och invigdes den 23 januari år 1953. År 1993 lades kontoret ned.

Pressbolaget
Se Eskilstuna Stålpressningsbolag AB

Punker AB
Företaget grundades år 1940 som metallmanufakturfabrik på Gränsgatan 9. År 1963 hade företaget lokaler på Hejargatan 5 med kontor på Strandgatan 10. År 1974 fanns kontoret på Strandgatan 12. Tillverkning av spritkök, fotogenkök, karbidlampor, jeepdunkar, sekatörer, rostfria uppläggningsfat och skålar, rondskålar, ugns- eller bakplåtar till försvaret, skruvstycken i gjutjärn, fönsterbeslag – ”Pivåfönsterbeslag”. Varumärke: ”Punker”.
(Källa: Hessler, A, red. Svensk Industrikalender 1955. Sveriges Industriförbund.)

Rademachersmedjorna, Rademachergatan, Vallonen
I de så kallade kronohusen från mitten av 1600-talet arbetar hantverkare än i dag. Här bodde och arbetade smederna, deras stora familjer, gesäller och lärpojkar. Det var fattigt och slitsamt. De var alla i det närmaste livegna. De smedjor som återstår i dag köpte Eskilstuna stad i början av 1900-talet för att i framtiden bevaras som minnesmärke från den rademacherska epoken i stadens historia. (Se även Berglindska smedjan)
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

Rekarne härads tingshus, Kyrkogatan 3, Vittnet 4
Rekarne härads tingshus som uppfördes år 1886 efter ritningar av A och Hj Kumlien, senare Norrmansskolan och Musikskolan.

Rinmanstorg, Fristaden 1:6
År 1867 bytte Fristadstorget namn till Rinmanstorg för att bättre ära minnet över fristadsdirektören och bergsrådet Sven Rinman. År 1907 byttes namnet återigen till Fristadstorget, men i folkmun levde Rinmanstorg långt därefter.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Rinmansmonumentet, Rinmansparken, Tullgatan, Fristaden 1:6
Konstnärerna J W Gerss och A Nyström skapade monumentet som sattes upp den 19 maj år 1833 som äreminne över fristadsdirektören och bergsrådet Sven Rinman. Det är gjutet i tackjärn och skänkt av Brukssocieteten. Monumentet flyttades till Fristadsparken, nuvarande Rinmansparken, år 1942.
(Källa: Krumins-Engstedt, D. Konsten omkring oss i Eskilstuna kommun, 1995. Eskilstuna museer.
Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Rosenforsfabriken/Rosenfors manufakturverk/Libergs/Sveaverken
År 1861 inköpte bröderna Bernhard och Oscar Liberg Vreta gård och Rosenfors kvarn. År 1895 överlät dåvarande ägaren företaget på finsmidesmanufakturen "B. & O. Libergs Fabriksaktiebolag". Tillverkning av olika slags eggverktyg, skridskor, saxar, strykjärn, yxor och värjor mm. År 1896 ombildades det till aktiebolag, B o. O. Libergs fabriksaktiebolag. År 1921 förvärvade Eskilstuna Jernmanufaktur AB aktiemajoriteten i företaget och stannade kvar fram till år 1957.
(Källa: Dokumentation av kraftstationen i Skogstorp, 1998. Eskilstuna Museer.
Södermanland – samlingsverk… Del 3, 1949.)

Rosenlind & Eriksson, Bruksgatan, Valsverket 3
Företag grundades år 1933 av fabrikörerna Harry Rosenlind och Ernst Eriksson. Det är en specialfabrik för tillverkning av bilbussningar för alla bilmärken samt backspeglar med glas av rostfritt stål, rostfria kuvertartiklar av modell Tuna, askfat, cigarettkoppar, groggbrickor, ljusmanschetter, bordduksklämmor mm.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Rothoffs bruksgård, Tullgatan 4, Fristaden 1:6
På samma plats där Rademachers hus en gång legat byggde Rothoff år 1642 en ny bruksgård. Mangården omgärdades av en vacker trädgård och ekonomibyggnader. Delar av trädgården och nästan alla karpdammar finns kvar att njuta av i Rothoffsparken. När kronan köpte Carl Gustafs stads bruk ingick hela gården och familjen Rothoff flyttade till Lagersbergs säteri. Den gamla bruksgården blev snabbt omodern och ersattes därför år 1883 med en ny som ligger där än idag. Det gamla huset flyttades till Bergsgatan i Nyfors där det byggdes upp med ett helt nytt utseende och fungerade som flerfamiljshus.
(Källa: Pettersson, S & Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Royalhuset, Järntorgsgatan 2, Fjärilen 8
Bygglov 1938-04-05. Slutfört 1940-08-19.
(Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen)

Royalhuset
"Foto av Royalpalatset som var färdigbyggt år 1937. Byggmästare var Einar Anderssons byggföretag. Stig E. Winnerberg bodde i huset på Ekvallsgatan 2 A under tiden 1937-1943. Hans far var fastighetsskötare där han ansvarade för eldning i sex värmepannor. På Nyforsgatan 5 i huset låg Nyfors Livsmedel. Engdahls färghandel fanns mellan Ekvallsgatan 2-4 i huset. Mot Järntorget i fastigheten låg Royalbiografen, vägg i vägg med biografen fanns Konditori Meco. Från biografen kom man via en dörr med en liten trappa ner i konditoriet. I hörnet på huset mot Nyforsgatan var det en hattaffär. En el-affär låg på Ekvallsgatan 2 A intill biografen. Bowlinghallen med ingång på Nyforsgatan 3 fanns entrén ner till hallen i källarplan. Maskinisten till biografen var Werner. Vaktmästare och biljettmottagare i uniform hette Ernst Jansson, hans efterträdares namn var Carlberg. Godispojken som även var klädd i uniform ljusblå. Namnet var Björklund."
(Källa: ABF-cirkel, 2001.)

Ruddammen
Johanniteordens munkar färdigställde ruddammen år 1485. Antalet smedjor, kvarnar och bostadshus ökade och en stadsliknande bebyggelse växte fram utmed bygatan, nuvarande Köpmangatan.

Rydströmska palatset, Kungsgatan 23, Växlaren 14
Rydströmska Palatset byggdes år 1886 efter ritningar av arkitekt C A Flodqvist. Byggnaden är ett s k. "citypalats" med affärer i bottenvåningen och bostäder i de övre våningarna. På andra och tredje våningen drev Oscar Rydström Nya Hotellet med matsalar och gästrum. I bottenvåningen bedrev Rydström sin affärsverksamhet och inriktningen var att sälja billiga herr- och damkläder, sytillbehör, tyger och mycket mera. En av Eskilstunas få bevarade byggnader i nyrenässans.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Råby-Rekarne kyrka
Den tornlösa stenkyrkan från 1100-talets senare del förlängdes mot väster år 1755 och mot öster år 1762. Altaret pryds av en triptyk från 1400-talets senare del. Dopfunten är samtida med kyrkan.

Rådhuset
År 1702 uppfördes ett litet tornförsett rådhus vid Gamla stadens torg. Tornet var inte bara till prydnad, utan användes av nattvakten som en lämplig utsiktsplats. År 1768 flyttades rådhuset ett stycke bakåt för att förstora torget, som från den tiden kallades Rådhustorget. År 1851 stod ett nytt rådhus färdigt, sedan det gamla flyttats och blivit bostadshus vid Rademachergatan. Den nya byggnaden inrymde även kronohäkte med ett tjugotal celler. År 1926 lades kronohäktet ned och huset revs året därpå.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.
Pettersson, S & Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Rådhuset, Rådhustorget, Torshälla
Rådhuset byggdes år 1933 och ersatte det som förstördes vid branden år 1798, vilket stod på torgets norra sida. Uret i tornhuven är troligen från 1500-talet. Det skänktes år 1580 av hertig Karl till kyrkan i Torshälla efter att ha suttit i Strängnäs domkyrka. År 1837 togs det ner från kyrkan och uppsattes i det nya rådhuset.

Rådhusbron
År 1867 beslutades att Stora strömbron eller Stora bron vid Rådhustorget skall heta Rådhusbron. År 1879 byggdes en ny bro i sten och järn av Munktells Verkstads AB, till stor del bekostad med medel skänkta av stadens stora donator Jeanette Zetterberg. År 1937 byggdes en ny bro som breddades år 1979.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Saluhallen, Fristadstorget, Fristaden 1:6
Fiskförsäljningen i Saluhallen och utseendet på byggnaden var anledningen till att den i folkmun kallades för "Sillgaraget". Byggnaden uppfördes år 1887 och tjänstgjorde som saluhall fram till år 1938.
(Källa: Pettersson, S & Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Santessons Kemiska Tvätt &  Skönfärgeri, Köpmangatan 23, Stengeten 3
Företaget grundades år 1905 av Carl Santesson. År 1943 övertogs verksamheten av sonen Ivar.
(Källa: Näringsliv i Södermanland, 1944. Svensk hembygd.)

Schweizeriet på Djurgården, Östermalm 1:1
Utvärdshuset – Schweizeriet – med tillhörande kägelbana byggdes år 1865. Ägdes av staden och arrenderades av Carolina Trosander. Där serverades mat och spirituosa av alla slag. Det öppnades kl 06.00 från 1 maj till 1 oktober. Kägelbanan revs år 1906 och schweizeriet året därpå.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Segerström &  Svensson
Företaget hade vid starten år 1906 i "sliphuset" samma namn som grundaren, C G Segerström. Företaget bolagiserades år 1929 och verksamheten har varit ytbehandling och tillverkning av metallföremål.

Sillgaraget
Se Saluhallen

Skandiahuset, Kungsgatan 1, Vittnet 1
Huset med tornet, Skandiahuset, byggdes år 1895 efter en ritning av arkitekt Valfrid Karlsson. Typen kallas "citypalats" med affärer i bottenvåningen och kontor och bostäder i de övre våningarna.

Skandinaviska Banken AB, Fristadstorget 10/Kungsgatan 17,Växlaren 4
Byggnaden är uppförd år 1910 efter ritningar av E Stenhammar i nationalromantisk stil.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Skogaholms Bröd AB, Fröslundavägen 1, Limpan 1
Företaget startade år 1926 som Knut Erikssons Bageri på Stenkvistavägen. År 1933 föddes "Skogaholmslimpan" som blivit mycket populär. Företaget flyttade år 1945 till Vilsta industriområde. Numer är det Sveriges största tillverkare av mjukt matbröd.

Skogstorps Sågverks AB, Söder
Se Sågen i Skogstorp

Slakthuset, Munktellsgatan 1, Nötknäpparen 1
Slakthuset togs i bruk år 1908. Anläggningen som på sin tid var synnerligen förstklassig bestod av bl.a. administrationsbyggnad och två slakthallar, stallar mm.
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

Sliphuset, Hamngatan
Då många av de små sliphusen längs ån dömdes ut i slutet av 1880-talet uppfördes ett stort sliphus år 1891. Här kunde små företagare hyra in sig ända fram till 1940-talet. Byggnaden var ett initiativ till att lösa småfabrikanternas behov av drivkraft innan elektriciteten fanns att tillgå. År 1954 revs byggnaden.
(Källa: Eskilstuna Kuriren, 1991-02-06)

Sliptjänst, Kyrkogatan 11, Forsen 2
Innehavare Inge Lantz. Slipning och polering av verktyg som legojobb åt både företag och privatpersoner. Verksamheten bedrivs här under åren 1979-90.

Slottsskolan, Klostergatan 8, Nymånen 1
Skolan byggdes år 1903 på Slottsgatan 5-7.

”Smederna”, Fristadstorget, Fristaden 1:6
Allan Ebelings verk i gjutjärn symboliserar Eskilstunas stolta smidestradition. Den tillkom vid stadens 300-års jubileum år 1959.
(Källa: Krumins Engstedt, D. Konsten omkring oss. Offentlig konst i Eskilstuna kommun, 1995. Eskilstuna museer.)

Smidesfabriken Ferm, Nyforsgatan 46, Facklan 11
Företaget grundades år 1917 vid Nyforsgatan 46 av E Hj Persson, J E Widlund, A L Ekström och C J Thydin. Först tillverkning av tänger och sedan olika metallarbeten och verktygstillverkning.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Snopptorp
Brunnspaviljongen uppfördes år 1865 över den hälsobringande källan. Byggnaden var målad gult, blått och vitt med svarta blinderingar. Friherren på Vilsta, Axel Leijonhufvud, hade upplåtit marken till Snopptorps brunnsbolag. Verksamheten pågick i ca 30 år. Paviljongen revs troligen år 1907.
(Källa: Lokalhistoriska sällskapet, 1996. Från frälsetorp till stadsdel. Stadsarkivet.)

Sommarro / Sommarrogatan
Utvärdshuset Sommarro öppnades år 1851 och hölls öppet endast på somrarna. Stället blev snabbt populärt, främst bland fristadsarbetarna. Här fanns både kägel- och dansbana. Efter det att rätten till brännvinsutskänkningen drogs in år 1887 slog stället igen.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Sparbanken, Fristadstorget 5 - Kungsgatan 14, Visheten 5
Byggnaden uppfördes år 1915 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Eskilstunas vapen finns uthugget i sten under en balkong på tredje våningen som vetter mot Fristadstorget. Ovanför den finns en stenklädd frontespis med byggåret - AN 1915 NO. På samma fasad finns ett antal figurreliefer utförda av W Dahlman och G T Norling. Figurerna representerar olika yrken och dessas initialer bildar tillsammans ordet SPARBANK. Byggnaden kännetecknar den då rådande nationalromantiska stilen med "äkta" material såsom granit och tegel och stilmässigt anspelade på byggnader från stormaktstiden och medeltiden.

Sporthallen, Verkmästaren 6, Hamngatan 17
Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Gustaf Letterström. Hallen invigdes den 3 mars år 1955.

S:t Eskils gymnasium
Se Allmänna Läroverket

S:t Eskils kyrka
Missionsförsamlingens S:t Eskils kyrka byggdes år 1902 efter ritningar av arkitekt Gert Hallberg. Den revs år 1966. Församlingen har flyttat till Båtsmansbacken.

Stads- och länsbiblioteket, Våghalsen 5, Rademachergatan 22
Biblioteksbyggnaden uppfördes år 1964. Entrén och platsen framför smyckades med ”Text och tecken” av Bengt Amundin.

Stadshotellet, Hamngatan, Vinkelhaken 7
Stadshotellet stod klart år 1939. Ritningarna gjordes av arkitekt Frej Klemming tillsammans med David Nilsson. Byggmästare var Mauritz Larsson.
(Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen)

Stadshuset, Fristadstorget, Valurnan 1
Stadshuset ritades av arkitekt Emil Befwe och invigdes den 18 november år 1897.
Förutom sedvanliga stadsfunktioner har även andra, t ex. brandkår, polis och stadshotell, rymts i samma byggnad. En ombyggnation stod klar vid årsskiftet 1942-1943 då ett par torn tagits bort och flyglarna höjts enligt ritningar av arkitekt Arne Ljung.

Stadskällaren, Brogatan 22, Krögaren 10, Torshälla
Stadskällaren har troligen anor från 1600-talet. Denna byggnad uppfördes i slutet av 1930-talet med en hotelldel. En tillbyggnad kom senare till efter ritningar av arkitekt Curt Björklund, Stockholm. Ända in på 1960-talet var här inrymt restaurang och hotell. Både den äldre och yngre delen blev senare omvandlade till bostäder.

Stadsparken, Strandgatan, Eskilshem 4:1
Parkanläggningen på Norr var färdig år 1873 och stadsfullmäktige beslöt att den skulle heta Stadsträdgården. Där fanns gräsmattor, blomstergrupper och lummiga träd. Så småningom ändrades namnet till Stadsparken.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Stenmans
Se ASSA Stenmans.

Stockholmshuset, Köpmangatan 11, Snäckan 4
Byggdes år 1898 efter ritningar av stadsarkitekt E Befwe. Ett bostadshus där våningar för välbeställda hyresgäster bestod av tambur, herrum, förmak, salong, matsal, sängkammare, barnkammare, pigkammare, kök, serveringsrum och badrum.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Stora Sundby Slott vid Hjälmarens strand.
Mellan åren 1546-1584 lät ätten Sparre uppföra ett befäst stenhus med tjocka murar och torn i tre hörn. På 1600-talet tillkom bl a. den berömda riddarsalen. På 1700-talet tillkom det fjärde tornet. År 1827 inköptes gården av greve Carl de Geer. Hustrun grevinnan Ulrika Sprengtporten kunde endast tänka sig att bo i en medeltidsborg. På 1830-talet fick den engelske arkitekten Peter Fredrick Robinson uppdraget att rita en normandisk riddarborg. Interiören är i senklassicistisk stil. Ombyggnationen leddes av byggmästare Abraham Nyström, Kristberg. Enligt folkmun betecknar de fyra tornen årstiderna, de 12 tornellerna månaderna och fönstren är lika många som årets dagar.
(Källa: Schnell, I. Herremansgårdar i Södermanland, 1971.
Schnell, I. Södermanlands Slott och Herrgårdar, 1972.
Sörmlandsbygden, 1988:2.
Sörmlandsbygden, 1990.)

Strandgatan 5, Nymfen 11
Magasinet uppfördes år 1881 efter ritningar av C F Hedin och ägdes av grosshandlare C Olsson. En kopparslagare, en borgare, en sämskskinnsmakare, en snickaränka, två svarvare var tidigare ägare till tomten.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

Strandgatan 26, Nystfoten 13
Dåv. Strandgatan 22, Nystfoten 4. Byggnaden är delvis uppförd på 1860-talet i nyrenässans och ingick i C M Loströms filfabrik. Det är det äldsta större huset på Norr.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Strykjärnet på Tegelbruksgatan 1, Fikonet 1
Huset kallades Strykjärnet - även kallat Ritar-Olles hus - och bygglovsritningen är daterad år 1910.

Strömsholmen, Hamngatan, Fristaden 1:11
Gångbron över till den s k. Sliphusholmen sattes upp år 1897 och är den större delen av Fors återanvända gamla kyrkbro. På holmen uppfördes Strömsholmens restaurang år 1899. Den öppnades på Valborgsmässoafton varje år. Efter att under många år varit en populär sommarservering revs den år 1953.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Stålforsbron
Namnet kan härledas till Stålfors bordknivsfabrik. Området hade Lars Fredrik Ståhlberg köpt år 1845 av ägaren till Tunafors bruk, Georg Noréus. Ståhlberg behövde ha tillgång till vattenkraft vid den nya fabrik, som han planerade att bygga sedan den gamla brunnit. I anslutning till fabriken låg även en gård och en källa, Stålfors källa. Tidigare kallades bron Tunaforsbron.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Stålpressen
Se Eskilstuna Stålpressningsbolag AB

Stålstämpelfabriken A Edv. Olson
Stålstämpelfabriken grundades av A E Olson år 1907. Tillverkning av stålstämplar, pressverktyg, hejarstansar, mattskenor, diverse manufakturartiklar samt maskingravering och mekaniska experimentarbeten. Åtskilliga av fabrikens produkter under första delen av 1900-talet är grundade på fabrikör Olsons egna uppfinningar. De minsta gravyrer av stål som var kända år 1940 var utförda av Olson. Varumärke Delfin.

Stämpelfabrik
Se Eskilstuna Stämpelfabrik

Sundbyholms Slott
Sundbyholmsområdet klassas riksintressant för friluftsliv, naturvård och kulturminnes vård. Eskilstuna stad köpte år 1939 Sundbyholms slott med omgivande skog och jordbruksmark. Syftet var redan från början att området skulle få vara rekreationsområde för stadsborna. År 1952 inreddes slottet till restaurang. Så används byggnaden än i dag.
(Källa: Lars Eisele, 1996)

Sven Wedén
Sven Wedén var direktör för F E Lindströms Tångfabrik. Han var även riksdagsman och under åren 1967-1969 partiledare för Folkpartiet.

Svets-Ekonomi AB, Hejargatan, Lärlingen 5
Bolaget grundades år 1946 med Kooperativa förbundet som ägare. Bolagets då nybyggda fastighet i Vilsta inrymmer kontors- och verkstadslokaler. Verkstadens specialitet är gas- o el, -svetsning, särskilt reparation av stål, stålgjutgods, koppar och dess legeringar samt lättmetaller. Konsulterande verksamhet i svetsningsfrågor.
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

Sågen vid Norra hamn
Sedan omkring år 1933 hade Eskilstuna en såg som låg mittemot Nedre hamn. I början av 1950-talet flyttades den till f d. Vattenverket.
(Källa: Lokalhistoriska sällskapet, 1996. Från frälsetorp till stadsdel. Stadsarkivet.)

Sågen i Skogstorp
Bolaget grundades år 1916 som sågverksrörelse med tillverkning av sågade och hyvlade trävaror. År 1938 moderniserades anläggningen då Bolinders moderna sågramar och andra arbetsmaskiner installerades. Hela tillverkningen ångtorkades i en då modern ångtork som uppfördes år 1943. Av tillverkningen exporterades vid tiden omkring hälften medan resten såldes i parti inom landet.
(Källa: Hessler, A, red. Svensk Industrikalender 1955. Sveriges Industriförbund.
Södermanland – samlingsverk… Del 3, 1949.)

Sågen i Snopptorp
I början av 1950-talet flyttades sågen från Nedre hamn till f d. vattenverket. Sågen fanns kvar till år 1961 då den flyttades till Viptorp.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Särenholm
Se Carl Särenholm AB

Särenholmska villan, Strandgatan 6, Nyckelringen 11
Disponent Carl Särenholm lät uppföra huset som ligger i korsningen Strandgatan och Klostergatan. Huset byggdes år 1912. Han drev ett verkstadsföretag på granntomten där man bland annat hade tillverkning av krattor och spik.
(Källa: Eskilstuna Kuriren, 2001-10-10.)

Söderbloms gjuteri AB, Noachsgatan 5, Nybyggaren 10
Grundades av Knut Söderblom år 1877. Tillverkning av tröskverk, mejeri- och ångmaskiner, ångpannor, lokomobiler, cisterner, kvarn- och sågverk, pumpar, vatten- och värmeledningar, tegelpressar, transmissioner, verktygsmaskiner, kaminer, ugnar, gjutgods och smide för lantbruks- och byggnadsbehov samt och industriella behov.

Södra station
Eskilstuna Södra låg vid Ruddammsgatan. Norra Södermanlands Jernväg invigdes den 30 september år 1895 av kung Oscar II. Från Norra station kunde man åka via Södra station till den västra slutstationen i Mälarbaden. Det sista stationshuset revs år 1978. Eskilstuna hade tre järnvägsstationer en gång i tiden. Det var Eskilstuna Centralstation, Eskilstuna Södra och Eskilstuna Norra. I dag finns bara Centralstationen kvar.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Söndags- och aftonskola, Kungsgatan (mittemot Cityvårdcentralen)
Söndags- och aftonskola utbildade tekniker.

Teatern
Se Eskilstuna Stadsteater.

Teaterladan – Gamla teatern, Rådhustorget 6, Stövaren 2
Stadens första teater inrättades i en fd. magasinsbyggnad år 1830. Resande teatersällskap spelade teater där från 1830-1850-talet. Verksamheten var nedlagd under en lång period men återinvigdes som teater i maj år 1989. Idag Sveriges enda ursprungliga teaterlada.

Tegelbruket / Tegelbruksgatan
Tegelbruket på Östra Åsgatan försvann på 1920-talet. Tillverkning av mur- och taktegel samt rör.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Tekniska skolan/Aftonskolan, Nygatan 10-12, Viljan 3
Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Emil Befwe år 1883 i nyrenässansstil med klassicistiska inslag. Tredje våningen tillkom åren 1905-1907. Ingenjörsutbildning gick tre år på kvällstid och fjärde året på heltid. Högst upp låg ritsalarna, däremellan låg lektionssalarna och nederst låg kemi- och fysiksalarna. Inne på gården fanns inrymt en laboratoriesal för utbildning av metallurger. Senare blev det Kommunala Mellanskolan och år 1945 Praktiska Mellanskolan. Vid registreringstillfället bedriver bl a. Barnkulturcentrum verksamhet här.
År 1955 flyttade institutionen till Fristadsparken under namnet Rinmansskolan.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde,
1967.)

En cirkel-deltagare berättar:
"Jag gick i yrkesskolan här 39-41 samt var 4,5 år för utbildning till ingengör år 1955 i nya Tekniska Läroverket (HTL). I slutet av 1954 fick vi vara med och flytta alla grejor som lektor Nyman hade samlat på sig i fysiklabbet. Jag och mina klasskamrater gick alltså ett halvt år i nya Rinmansskolan som den nu heter, var första kullen som tog ingenjörsexamen där 1955”.
(Källa: ABF-cirkel, 2001.)

Telegrafhuset, Fristadstorget 2-Gymnastikgatan 6, Vinkelhaken 3
Byggnaden uppfördes mellan åren 1914-1916 av arkitekt Aron Johansson. Följande finns inhugget på ett block: ”ARON J:SON ARK” och ”DETTA HUS BYGGDES 1914-1916”. Byggnaden pryds av mönstermurningar och glaserade plattor samt riksvapnet och emblem för telekommunikationer. På andra våningen finns en hyllningsbalkong av kopparplåtar. Högt uppe på fasaden finns djurhuvuden, och vid entrén vaktar två bulldoggshuvuden av skulptör C Fagerberg och bildhuggarna W Dahlman och G T Norling.
(Källa: Eskilstuna Kuriren, 2001-07-25)

Telegraf/post och skolbyggnad vid Fristadstorget
Den ljusa byggnaden vid torgets ände inköptes år 1879 av staden och inrymde post och telegraf. Byggnaden till höger inrymde från år 1805 stadens skolhus för både pojkar och flickor, från år 1830 blev det elementarläroverk endast för pojkar. Husen revs år 1895 för att ge plats för stadshuset.

Tennishallen, Västeråsvägen 16, Granaten 10
Tennishallen är ritad av arkitekt F Klemming och stod klar år 1934. Byggnaden användes både till tennis och handboll fram till mitten av 1990-talet då den brann ned.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

TGOJ - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar (Se Centralstation)
Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar bildades år 1896 som TGO. År 1927 blir Eskilstuna huvudort och år 1931 bildas TGOJ formellt.
(Källa: Wannedal, E. Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar TGOJ 1927-1990, 1993. Zelos.)

Tidningen Folket
Se Folket

Tingshuset
Se Rekarne härads tingshus.

Torshälla kyrka
Kyrkan har anor från 1100-talet och är stadens äldsta bevarade byggnadsverk. Tornet har varit över 80 m högt men spiran brann ner p.g.a. ett blixtnedslag. Kyrkan har flera medeltidsinventarier och målningarna i koret utfördes av Albertus Pictor i mitten av 1400-talet.

Torshällamaskiner, Eskilstunavägen 16, Skruvstycket 2
Firman etablerades under namnet Erik Eriksson Junior Verktygsmaskiner år 1916 och följde då upp en verksamhet som startade år 1896 i Eskilstuna. Bolagiserades med nytt namn - AB Torshällamaskiner - år 1953. Tillverkning av verktygsmaskiner, bl a. snabb-, produktions- och revolversvarvar, excenterpressar och hydrauliska kopieringsmaskiner. Varumärke "EEJV".

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar
Se TGOJ

Tullgatan 9, Valsverket 4
Byggnaden uppfördes år 1889 efter ritningar av C C Flodquist som lokaler till Hadar Hallströms Kniffabrik AB. Platsen kallades i folkmun ”Vanka-lit” efter den krog som låg här i början av 1800-talet.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Tunafors bruk, Köpmangatan
Johan Halénius övertog Tunafors bruk år 1749. Bruket övergick i Noréus ägo år 1845. Samma år lades bruksdriften ned och familjen lät istället hyra ut de då omoderna smedjorna till småföretagare. Det definitiva slutet för Tunafors bruk kom år 1873 då det mesta av anläggningarna såldes till Eskilstuna Jernmanufaktur AB, grundat av Johan Svengren.
(Källa: Pettersson, S &  Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Tunaforsfabriken
Se Eskilstuna Jernmanufakturaktiebolag/Jernbolaget.

Tunafors herrgård, Köpmangatan 4-6, Strigeln 37
Herrgården uppfördes troligen av brukspatron Johan Halénius år 1749. Gården låg nedanför Lustig backe, ungefär där Tunaforsgatan och Haléniigatan nu möts. Familjen Halénius och senare den ingifta släkten Noréus bebodde gården långt in på 1800-talet. Victor Noréus dog som gårdens siste ägare på 1870-talet. År 1890 monterades huset ned och flyttades till Måsta.
(Källa: Pettersson, S & Törnkvist, M. Eskils Tuna vid Näria å, 2000. Eskilstuna museer.)

Tunafors skola
Byggnaden uppfördes år 1897.
(Källa: Eskilstuna i våra hjärtan - hundra år av minnen, beslut och utveckling, 1999.)

Tunavallen, Västeråsvägen-Krongatan, Nyfors 1:1
Arbetet med idrottsplatsen påbörjades år 1914. Sitt namn fick den först år 1919. Tunavallen invigdes i slutet av maj år 1924.

Törnblom, E O/Oscar Törnbloms Eftr., Bruksgatan 18, Vattenpasset 6
Företaget grundades av Erik Oscar Törnblom. Så småningom tog sönerna Erik och Emil Törnblom över rörelsen. Fastigheten på Bruksgatan inköptes år 1900 för rörelsens nyttjande.
Från starten bestod verksamheten av reparationer av cyklar, senare även hopmontering och försäljning under eget varunamn "Kläm", även märkning med Oscar Törnblom, Eskilstuna förekom. Från år 1944 bestod tillverkning av skruvmejslar och lykthållare.

Vattenpalatset, Hamngatan 15, Verkmästaren 7
Byggnaden uppfördes år 1932 efter ritningar av P Hedqvist, sedermera professor vid Konsthögskolan i Stockholm, och öppnades för allmänheten i januari år 1933. Varmbadhuset är ett av Sveriges första exempel på den funktionalistiska stil som slog igenom på Stockholmsutställningen år 1930.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.

Vattenverket, Hyndevad
Vattenverket i Hyndevad är ett kombinerat grund- och ytvattenverk. År 1915 stod vattenverket färdigt och vatten producerades tillsammans med Tunaforsverket. Problem uppstod snart med för hög järnhalt i vattnet. År 1921 byggdes vattenverket ut och året därpå var det någorlunda klart för drift. Tunafors blev överbelastat och Hyndevads-anläggningen fick användas fullt ut.
(Källa: Eskilstuna nya vattenledningsverk vid Hyndevad, 1922.
Andersson, S. Vårt dagliga vatten 100 år, En historik över Eskilstuna VA-verk, 1987.)

Vattentornet, Kajerdtparken, Vattugatan, Nyfors 1:1
Vattentornet i Nyfors revs år 1961.

Vattenverket, Stenkvistavägen
Eskilstuna stads första vattenverk byggdes åren 1886-87 i Snopptorp. Vattnet togs från ån och filtrerades genom sandbäddar, därefter klorerades det och pumpades ut i ledningsnätet med hjälp av två ångdrivna kolvpumpar.
Från år 1923 användes det som häkte och härbärge. Byggnaden revs år 1958.
(Källa: Lokalhistoriska sällskapet, 1996. Från frälsetorp till stadsdel. Stadsarkivet.)

VCEC
Se Bolinder-Munktell

Wenus & Granlund, Borstbinderi, Stenkvistavägen 41, Skräddaren 9
Företaget grundades av S Wenus och B Granlund. Tillverkning av alla slags borstar och kratsskivor.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Bröderna Wibells Smidesfabrik, Kungsgatan, Valkyrian 4
Firman grundades år 1924. Verksamheten omfattar tillverkning av handverktyg av olika slag såsom skruvtingar, bågfilsställningar, lövsågsbågar mm. År 1939 inflyttade fabriken i egna lokaler vid Kungsgatan 74 efter att tidigare har hyrt på ett par olika platser.
(Källa: Wendel, B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd, 1938. Fournir.)

Vilsta
Namnet syftar på mannen Viles ställe eller gård.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Vilsta herrgård, Vilstavägen, Vilsta 1:1
Huvudbyggnaden uppfördes omkring år 1725 i karolinsk stil. Flyglarna är från 1860-talet.
Namnet Vilsta syftar på mannen Viles ställe eller gård.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Vingsleör Herrgård
Godsets äldre historia är ej med säkerhet känd. Genom brand förstördes nämligen anteckningar och handlingar från godsets ursprungliga innehavare. Mat vet att godset tillhört Kronan och att det år 1615 förlänades till översten Zacharias Wolfgangsson Pauli, hitkommen från Österrike. Under Karl XI:s reduktion indrogs egendomen till kronan. I privat ägo kom godset åter år 1727. År 1945 såldes egendomen till nuvarande ägaren Axel Emanuel Karlsson.
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949)

VME
Se Bolinder-Munktell ...


Volvo BM
Se Bolinder-Munktell ...

Wolfs Modellverkstad AB, Skarpskytten 12, Lohegatan 4
Firman etablerades år 1914.

Vågfabriks Stathmos AB
Vågfabriksaktiebolaget Stathmos grundades år 1898 i Stockholm. Tillverkning av och försäljning av Aug. Stöckig automatiska våg - Stathmos. Tillverkning av vågar i storlekar från brevvågar till Wagganvågar. Redan år 1902 hade Stathmos vunnit världsrykte. År 1941 flyttades fabriken till Eskilstuna.
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

Västra skolan
Byggnaden uppfördes åren 1938-1939. Namnet ändrades till Fristadsskolan år 1943.
(Källa: Eskilstuna i våra hjärtan - hundra år av minnen, beslut och utveckling, 1999.)

Åhlénska huset, Köpmangatan 42, Stövaren 13
Åhlénska huset fick sitt namn efter grosshandlare Per Åhlén. Huset byggdes år 1890 efter ritningar av arkitekt C A Flodqvist i nationalromantisk nyrenässans med inslag av tidig jugendstil. Texten på södra väggens inskriftstavla lyder: DETTA HUS LÄT P. ÅHLÈN UPPFÖRA ÅR MDCCCXC.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)

Ångbåt
Ångbåten Eskilstuna, allmänt kallad "Nollan" i Slussen. Ångbåtarna Eskilstuna I och II trafikerade Eskilstuna-Stockholm.

Årbystugan, STG 352
Gården har förut tillhört Kronan och varit Kaptensboställe. Den inköptes av Eskilstuna Stad år 1938 och är utarrenderad till nuvarande brukare sedan år 1940.
(Källa: Södermanland – samlingsverk…Del 3, 1949.)

Öbergs
Se C O Öberg & CO:s AB

Öbergska huset, Gymnastikgatan 7-Kungsgatan 15, Viljan 1
Öbergska huset byggdes efter ritningar av arkitekt Emil Befwe år 1898. Om- och tillbyggt efter ritningar av arkitekt Frej Klemming år 1929. Byggnaden har fått namn efter grundaren till AB J O Öberg & Son.

Övre hamn, Fristaden 1:6
Vid Hamnparken, norr om Rådhusbron på den västra åstranden. Båttrafiken upphörde år 1963 då den nya Nybron inte var öppningsbar.
(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar