Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Vallhalla, Vallby 1905C

onsdag 30 januari 2013

Allsvensk Samling 1934 N:o 15-16

Riksföreningen Sverigekontakt är en ideell organisation med ursprungligt ändamål att hjälpa svenskar och svenskättlingar i utlandet att bevara kontakten med Sverige, det svenska språket och kulturen.

Verksamhet är numera framför allt inriktad på att främja det svenska språket i världen. En viktig del är vårt stöd till svenskundervisningen vid finska högstadieskolor och gymnasier. Föreningen har också många kontakter med gymnasier och vuxenundervisning i   hela världen. Medlemsskolor beställer läroböcker till låga priser genom föreningen. Sverigekontakt skickar barn- och ungdomsböcker till de svenska skolorna i utlandet med antingen heltids- eller kompletterande undervisning. Föreningen arrangerar föreläsningar, seminarier och kurser utomlands kring det svenska språket och kulturen. En eller ett par gånger om året arrangeras svenskkurser på olika nivåer i Sverige. 

Riksföreningen Sverigekontakt

Aktiviteterna inkluderar även forskning gällande emigrationen genom Göteborg - framför allt till USA. Den forskningen börjar även inriktas mot dem som återvände till Sverige. Dessutom ingår i  vård av svenska minnesplatser, t.ex. den i Lützen över Gustav II Adolf.

Föreningen har H.M. Konung Carl XVI Gustaf som beskyddare.

Allsvensk samling : tidning / utgiven af Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1914-1944.

Allsvensk samling : en tidning för all världens svenskar / utgiven af Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1945-1971

Allsvensk samling 1934 N:o 15-16. Sörmlandsnummer
Beskriver Eskilstuna i storslagna ord som
"SVERIGES SHEFFIELD"

På Lill-Jans  krog i TORSHÄLLA var UIla Winblad serveringsflicka och i denna stad skrev Carl Mikael Bellman sin  bekanta dikt ''Storm och böljor tystna re'n".

























söndag 27 januari 2013

Thorshälla landsförsamling

 Thorshälla landsförsamling kommun (1863 - 1951)


Thorshälla landsförsamling i westra Rekarne härad af Södermanland, begränsas i norr af Blacken och Wäsbyviken, två fjärdrar af Mälaren, i öster af Wallby och Kloster, i söder af Fors och Råby, i vester af Tumbo socken samt genomftytes af Eskilstuna-ån, på hvars östra sida dock endast en obetydllig del af socknen är belägen. Socknen omfattar 15 mtl skatte, 5 1/8 mtl krono och 13 1/4 mtl frälse på en areal af 0,789 qv.mil och har en längd af l mil i norr och söder och en bredd, omvexlande mellan 3/4 och 1/3 mil. Folkmängden utgjorde 1805 ett antal af 617, år 1850: 980 och 1864: 1,072 perrsoner. 

Den segelbara Eskilstuna-ån omgifves af jemna, ofta sidländta stränder, men sammantränges vid Thorshälla stad genom höga bergsklyftor till flera forssar af omkring 20 fots fall, vid sidan af hvilka går en annan ursprungligen genom konst anlagd gren af ån med ett fall vid Nyby. För öfvrigt finnas icke några egentligit berg, utom vid strandten af Mälaren, der bergen rid Wäsbyviken bilda en icke
obetydlig skogstrakt, sträekande sig ifrån staden till socknens västra gräns. Jordmånen är för det mesta lerjord, stundom äfven sand och mojord. 

Landsvägen från Stockholm öfver Thorshälla går genom socknen hufvudsakligen i rigtning från öster till väster. I eeklesiastikt hänseende utgör denna socken annex till Thorshälla stad, med hvilken den äfven har gemensam kyrka. Icke få fornminnen, såsom ättekullar, runstenar m. m. förefinnas inom socknen och vittna om en tidig odling: i denna trakt. Folkundervisningen bedrivs i en egen skola. Hvilket även äger eget skolhus med ändamålsenlig skolsal. - Sockenbibliothek finnes. 

Utom åkerbruk och något fiske i Mälaren (laxfiske i ån), syselsätter äfven manufakturrörelse och annan industri en icke obetydlig del af socknens inbyggare.  Sålunda finnes här ett jernverk vid Nyby egendom (om hvilken särskild art.) bestående av valsverk och ugn med 240 skU privilegigerat stålsmide samt härd och hammare, och dessutom flera kvarnar.
Egendomar, utom Wäsby, 3 mtl frälse med undanlydande 1 3/8 mtl Mälby; Brunsta 1 mtl skatte-säteri, Bjälersta 1 mtl krono, prestgård (nämnes såsom sådan redan 1357): Harsta, 2 mtl frälse; Ekeby 2 mtl frälse med 5/8 skatte Löth; Ökna, Säby och Söderby: 3/8 Dalby är furirsboställa. Thorshälla qvarn belägen intill staden, med 8 par stenar, har varit kyrko- och klostergods, derefter krono, men sedan 1737 skatte och befinner sig numera i ett skick, som ingalunda motsvarar tidens fordringar, ehuru den mycket anlitas af ortens allmoge; i granskapet har Holmens bruk, äfven kalladt Sven Mölmans hammare, legat; men dess privilegier öfverflyttades 1816 på Nyhammaren i Heds socken af Westerås län.


Torshälla landsförsamling införlivades 1952 med Torshälla stadsförsamling omfattande samma område som från landskommunen införlivats i Torshälla stad

Forskning: Hällbybrunn. Torshälla socken. Forntid – nutid
Utgiven av ABF Eskilstuna. Tryckt 1986. 191 sidor.

En bok om Torshälla landsförsamling sammanställd inom en Gräv där du står-cirkel inom ABF.  Torshälla sockens historia, främst om Hällby. Behandlar: industrier, gårdar, soldattorp, fattigvård, skola, kuranstalt, kyrka och föreningar. 

lördag 26 januari 2013

Torshällabilder

 Nedanför Holmberget ligger den s.k. Holmstugorna från 1700-talet.
Den ena är en dammvaktarestuga och den andra ett hem får gamla. Kring 1950.



Vykort över Torshälla gavs ut av flera lokala förlag. Bland dem kan nämnas förlag som Georg Nyström, Rydbergs Bok- och pappershandel, Förlag Julius Eriksson och Förlag Anna Lindskog.
De fyra översta bilderna kommer från Anna Lindskog som med säkerhet var verksam under 1940-talet.
Bellmanbysten

Flora paviljongen 1945
Storabron och Byxhörnet
Vinter Bellmanslinden till höger.


Georg Nyström på Holmberget 1920-talet

Förlag Julius Eriksson, Utsikt från Lundberget före 1910

Holmens mekaniska 1903.  1867 tar Ernst Stridsberg  
över Holmenanläggningen efter Johan Thermaenius  och 
grundar där en sågfabrik. 1888 grundar  A.W. Ingelsson och 
C.D. Mathiesen Holmens gjuteri & mekaniska verkstad.   
Holmens ägs efter 1889  av Nyby Bruk.


Stora gatan 1940-tal.

Stora gatan 1916, Torshälla stad anskaffar 
1900 fotogenlampor till stadens gator.

Ett handmålat kort av Stora gatan före 1900. Observera att fotogenlyktor ännu ej
finns med på bilden. Dessa sattes upp först 1900. Se bilden från 1916 med sin
vackra fotogenlykta fäst på det röda huset.

Rådhus före 1944 med C A Nilssons  långa magasinsbyggnad 
och  polishuset längst till höger. Fotograf  Olle Forsslund