Nya Företagstexter NYA

 

A J Björkmans Borst- & Penselfabrik 

Tillverkning av borstar och penslar, specialitet industriborstar.

Grundades:    1887 av A. J. Björkman. 1905 flyttades verksamheten till Östra Storgatan 14, där fabriken fanns under hela sin verksamhetstid. Sonen Edwin övertog företaget 1932. (Denne drev även minkfarmen AB Lyans Rävgård i Skogstorp till mitten av 1960-talet).

Anställda:      25 st.

Upphörde:     Början av 1960-talet.

____________________________________________________________________________________

A J Jonsson 

Tillverkning av instrument, finare penn- och fickknivar.

Grundades:    1889 på Nyforsgatan, flyttade senare till Kriebsensgatan 11.

Anställda:      10 st.

Upphörde:     1904.

____________________________________________________________________________________

Alb. Karlsson Metallfabrik (ALBEKA)

Tillverkade beslag och handtag, från 1955 även tillverkning av beslag till bilar och järnvägsvagnar samt högtalare

Grundades:    1889 vid Smedjegatan.1928 flyttade firman till Eskilsgatan 20, där en galvanisk anläggning byggdes.

Anställda:      230 st som mest (på 1960-talet.)

Ändrat namn: På 1970-talet till ALBEKA.

Upphörde:     I slutet av 1988.                  ____________________________________________________________________________________

Alfa Laval AB (Tidigare namn Eskilstuna

Stålpressnings AB, dvs Pressbolaget) 

Tillverkar delar till separatorer, stålinredningar, mjölksilar, vägmärken och stålhjälmar.

Grundades:    1893 på Gymnastikgatan 16. Flyttade till Skogstorp 1970.

Ändrat namn: 1963.

Anställda:      Cirka 600 st.

Idag:              Fortsatt verksamhet i Skogstorp.

____________________________________________________________________________________

Alvenius Industrier AB

Tillverkar rör för vatten, avlopp, tryckluft, ventilation m m samt rostfria rör.

Grundades:    1951 på Kungsgatan 75 av Johan Alvenius.

Anställda:      Ca 80 - 100 st (idag).

Idag:              Finns fortfarande kvar på Kungsgatan 75.     

Goodtemplarhuset byggdes 1920 och revs i slutet på1960 talet. Huset låg i korsningen Drottningatan Smedjegatan nuvarande byggnad är försäkringkassan address Drottningatan 13. Ovanför körporten finns texten IOGT

Frimurarehotellet, Mellan åren 1885-1957 bedrevs verksamheten i fastigheten. Förutom hotell så fanns här också frimurarnas logelokaler och förstaklassrestaurang med tillhörande sommarrestaurang på gården.

Godtemplarorden i Eskilstuna Den första Godtemplarlogen Eskil från år 1879 följdes av Karl Gustaf, Angurvadel och Rinman. År 1889 fanns logerna Eskil, Frihet, Kämpen, Tuna, Svea och Aftonstjärnan. Dessa slogs år 1963 samman till två. Orden drev under en tid en kiosk/paviljong i Stadsparken och Café Framtiden. Man kan även nämna Excentriska klubben (senare De Tysta vännerna), Damklubben Freja, tidningen Raketen och idrottsföreningen GUIF. (Källa: När Godtemplarorden kom till Eskilstuna, 1989.)


1884 byggde Gotemplarna en serveringskiosk och en musikpaviljong i Stadsparken. Denna byggdes om ett flertal gånger, rörelsen upphörde 1959, då staden uppförde en ny paviljong.
Källa: När Godtemplarna kom till Eskilstuna

Hällbybrunn, i folkmun bara Hällby, är en tätort i Eskilstuna kommun.

Hellby brunn, Badanstalten Den badanläggning som orten uppkallats efter.

Ortens officiella benämning, Hällbybrunn, syftade ursprungligen på den brunnsanläggning som från slutet av 1800-talet och en tid in på 1900-talet fanns i den del av samhället som kallas Nedre Hällby. Ingenting av den tidigare brunnsbebyggelsen återstår idag med undantag av den ståtliga Pallinska läkarvillan. Ortens f d järnvägsstation finns ännu kvar i Nedre Hällby, nära det tidigare brunnsområdet, och är idag privatbostad

Källa: Wikipedia

1936
Kommunen köper Brunnsparken i Hällbybrunn - det gamla badhuset och restaurangen rivs.  Folkets Hus invigs detta år. Barnrikehusen som det beslutades om föregående år står färdiga denna sommar.

1971
Eskilstuna kommun bildas, bestående av städerna Eskilstuna och Torshälla och de tidigare storkommunerna Husby-Rekarne, Hällby, Kafjärden, Västra Rekarne och Ärla.  Nu kan man beskåda delar av mudderverket på Faktorimuseet. Sågverkslokomobilen vid Årby såg  skänks till Eskilstuna museer. Lokomobilen finns idag på Faktorimuseet.

I Mälarbaden byggs villan Bella Vista av direktör Albert Öberg (Bok-Öbergs). Arkitekt: Emil Befwe. Smeknamn: Bella klistra, Storkovan.

Källa: Digitalen

Mälarbaden är ett före detta sommarparadis/badort för de välbeställda i bygden från kring 1900 i Eskilstuna kommun. Sedan 1970 är det främst ett villaområde, då man styckade av ett flertal större fastigheter.

Källa: Wikipedia 2011-04-26

Källénska samlingen är en gåva, vi har en del föremål i samlingarna. Den första gåvan fick vi 1945 av Källéns sterbhus. (Fältskär Knut Källén, tror att han dog tidigare än 1945). 1959-1964 har vi fått diverse föremål från fältskär Källéns son, Knut Hilding Källén, intendent, Hedlandet Eskilstuna. Tyvärr vet jag inte när vi fick vykorten och det finns även negativ/foton. 

Hälsningar

Räls tillverkas av valsat stål. Ungefär 10 valssteg krävs. Förr brukade alla stålverk valsa räls, men nu under 2000-talet är rälstillverkningen specialiserad och sker bara hos ett fåtal verk. Vid valsningen blir längderna drygt 100 m och man svetsar sedan ihop dem till längder upp till 500 m som distribueras ut på specialbyggda tågsätt.

Rälsen är förhållandevis böjlig, men vid kraftigare kurvradier brukar man kröka den i ett verktyg med 3 rullar. Stålet har en sträckgräns på upp till 1000 N/mm². Rälsen görs något hårdare än hjulen för att hjulen ska slitas och inte rälsen (enklare totalt underhåll). Rälstålet brukar vara legerat med mangan som gör rälen lite självhärdande. För kraftigt trafikerade spår och kurvor med stort rälsslitage brukar man inlägga en mer kraftigt härdad räl. Den är dock känsligare för skador när temperaturen är under -20°C.

I stället för att legera rälen kraftigare kan man idag välja en huvudhärdad räl. Härdning görs i detta fall med en så kallad explosionshärdning. Nya växlar brukar normalt levereras huvudhärdade.

Historia Från början fanns räls av trä och gjutjärn. Men tidigt experimenterades det mycket med olika typer av räls, slipers och fästen. Träräls med metallband fästa på toppen var en modell som användes i USA i början av 1800-talet för att spara pengar. I Storbritannien användes vid samma tid massiv järnräls som sänktes ned i gjutjärnsvaggor, så kallad stolar, vilka i sin tur var fästa vid slipers.

Vignolräl [Två rälsprofiler, båda av Vignoltyp med flat botten. Den vänstra rälen är kraftigt sidsliten och har troligtvis legat i ett kurvspår.

På 1830-talet introducerade Robert L. Stevens räls i USA som bestod av massivt järn och som hade flat botten. Engelsmannen Charles Vignoles rekommenderade 1836 användandet av den nya rälstypen vid byggandet av järnvägen London-Croydon. Den flata botten gjorde att rälsen kunde fästas direkt vid slipers, utan användande av stolar. Rälstypen har sedan dess kommit att kallas Vignolräls, och är den typ av räls som internationellt används än idag, med flatbottnad fot, liv och huvud.

Stolräl En typ av räls som användes i Storbritannien. Både botten och huvud är snarlika, för att fästa rälen mot slipern används så kallad stolar (chairs). Rälen fixerades från början med träkilar i stolen. Stolrälen förekom i princip endast i Storbritannien och dess kolonier. Användningen av stolrälen har minskat kraftigt.

Gaturäl I princip en vignolräl, som försetts med en flänsränna. Används där spåret är samförlagt med gatumark, oftast spårvägar med gatuspår, eller i hamnar och liknande områden. Flänsrännan är skålformad, vilket innebär att den är självrensande. Gaturälen har större flänsränna än spårvägsrälen. I spårkorsningar kan gaturälen vara flänsbärande, d.v.s hjulet rullar på sin fläns över spårkorset, vanligt på spårvägar.

Rälstyper Den numera allenarådande vignolrälen har länge haft samma tvärsnitt med fot, liv och huvud. Räls som ska försänkas i en gata förses med en rännskena för hjulens flänsar. Rälsens dimensioner sammanfattas i kg/m. Vanliga vikter i Sverige är 43, 50 och 60 kg/m. På nyare banor i Sverige läggs UIC60 (Intenationella järnvägsunionen) som klarar 30 tons axeltryck (STAX 30). Rälsfoten är 150mm, höjden 172 mm och rälshuvudet 72 mm brett. Högbelastade banor i USA har 70 kg/m.

Källa: Wikipedia

Nordiska Kreditbanken, centrum.
Bolagsordningen fastställdes 1896 och verksamheten börjades samma år då banken övertog den rörelse som sedan 1881 bedrivits av Aktiebolaget Stockholms tjänstemannasparkassa. Huvudkontor i Stockholm och avdelningskontor i Eskilstuna och Vaxholm. Bolaget går i frivillig likvidation 1916.
Källa Svensk rikskalender 1908, sid 730.
Byggnaden uppfördes år 1915, av Nordiska Kreditbanken, efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Eskilstunas vapen finns uthugget i sten under en balkong på tredje våningen som vetter mot Fristadstorget. Ovanför den finns en stenklädd frontespis med byggåret - AN 1915 NO. På samma fasad finns ett antal figurreliefer utförda av W Dahlman och G T Norling. Figurerna representerar olika yrken och dessas initialer bildar tillsammans ordet SPARBANK. Byggnaden kännetecknar den då rådande nationalromantiska stilen med "äkta" material såsom granit och tegel och stilmässigt anspelade på byggnader från stormaktstiden och medeltiden.

Om AB Sandbergs bokhandel står att läsa i Beskrivning över Eskilstuna med omnejd (1938):     

”Ovanstående bolag grundades ursprungligen år 1836, nuvarande bolaget bildades år 1916. Firman, som är kommissionär för Svenska Bokförläggareföreningen, driver en omfattande försäljning av böcker, musikalier, papper, kontorsartiklar och fotografiska material. Firmans huvudaffär är belägen vid Kungsgatan 8, Eskilstuna. Dessutom finnes filialer i Malmköping och Kungsör.”

Jag har för mig att denna bokhandel faktiskt finns kvar i Eskilstuna, numera inom Bokia-kedjan.

I Beskrivning över Eskilstuna med omnejd (1938) berättas följande om P. Lindahls bokhandel:

”Ovanstående firma grundades år 1890 av Petrus Lindahl, som blev Svenska Bokförläggareföreningens kommissionär år 1906 och bedrev rörelsen till sin död år 1925. Då övertogs firman av Erik Lindahl och Anna-Lisa Lindahl, son och dotter till bokhandlare Petrus Lindahl, vilka alltfort inneha firman. Föreståndaren för affären är sedan år 1925 bokhandelsföreståndare Gottfrid Carlsson. Firman, som till år 1906 hade namnet Missionsbokhandel, har under alla år inrymts i samma fastighet vid Kungsgatan 10. Huvudsakliga försäljningen är böcker, papper, kontorsartiklar samt musikalier.”

Delar av P. Lindahls bokhandels arkiv finns på Företagens arkiv. I historiken till arkivförteckningen står följande att läsa:

”Petrus Lindahl föddes i Lindes församling, Örebro län, den 1 oktober 1858. Han utbildades till pastor vid Betelseminariet, Svenska Baptistsamfundets teologiska skola i Stockholm och verkade sedan i sex år som pastor i Arboga baptistförsamling. I januari 1890 tillträdde han platsen som biträdande predikant i Eskilstuna (första) baptistförsamling. Kort efter sin hitkomst startade han en missionsbokhandel, som han skötte vid sidan om sin evangeliska gärning. Under en period utgav han på eget förlag "Skaffaren", som utgjorde en samling volymer av predikningar och uppbyggelseartiklar. Den 4 januari 1894 uppsade han sin plats som andre pastor för att helt ägna sig åt sin bokhandelsverksamhet. Han var sysselsatt därmed intill sin bortgång år 1925. Bokhandelsverksamheten drevs sedan av dottern Anna-Lisa Lindahl fram till ett stycke in på 1960-talet då andra tog vid. På 1970-talet upphörde bokhandeln att finnas till.”  

 Möbelkompaniet ?


Sveaplan 1930-1940-?

Elimkyrkan

Elimkyrkan invigdes den 4 december 1910. Det klagas 1905 på det "vitt utgrenade föreningsväsendet" som i hög grad är Kristusfientligt och synes göra fältet hårdare år för år. Vid tiden försöktes hållas möten på "arbetarnas egna lokaler inom staden". Trenden var klar och frikyrkliga väckelserörelserna får konkurens av de profana organisationerna.  Församlingen inriktar sig på att bygga en ny modern kyrka och 1908 tecknas kontrakt medbyggmästare A Ohlsson, Linköping. Söndagen den 27 november 1910 hålls den sista gudstjänsten i det intilliggande Elimkapellet 1876-1910. Den 4-9 december invigs den nya kyrkan. 

En av stadens tidningar skrev om det nya baptistegendomen. "Församlingen och staden har här fått något synnerigen vackert i byggnadsväg, som är värt att glädjas över. Här har blivit rest en mönsterkyrka, som förmodligen kommer att observeras när kyrkor och offentliga lokaler hädanefter byggas i Sverige. Till sitt inre så väl som till sitt yttre är kyrkan hållen i vacker och värdig stil med gotiska spetsbågar på alla håll, å bänkarnas ryggstöd likväl som å fönster... Herr Ohlsson har här rest åt sig ett bestående monument i staden!" Församligen beslutade att kallal den nya kyrkan för ELIMKYRKAN se 2 Mosebok 15:27 


Källa: I Guds hand,  Eskilstuna första baptistförsamling, 1966.

Bibeltolkningar av versen

Svenska (1917)
Sedan kommo de till Elim; där funnos tolv vattenkällor och sjuttio palmträd. Och de lägrade sig där vid vattnet.Dansk (1917 / 1931)
Derpaa kom de til Elim, hvor der var tolv Vandkilder og halvfjerdsindstyve Palmetræer, og de lejrede sig ved Vandet der.
Norsk (1930)
Så kom de til Elim; der var tolv vannkilder og sytti palmetrær; og de slo leir der ved vannet.

שמות 15:27 Hebrew OT: WLC (Consonants & Vowels)וַיָּבֹאוּ אֵילִמָה וְשָׁם שְׁתֵּים עֶשְׂרֵה עֵינֹת מַיִם וְשִׁבְעִים תְּמָרִים וַיַּחֲנוּ־שָׁם עַל־הַמָּיִם׃

Exodus 15:27 New American Standard Bible (© 1995)
Then they came to Elim where there were twelve springs of water and seventy date palms, and they camped there beside the waters.

Mejericentralen, Söder.
Vid 1800-talets slut fanns som mest 154 mejerier. Mälarprovinsens mejeriaktiebolag utveckade sin produktion där 90% gick på export.  1915 överlät Eskilstunaortens mejeriförening  sin rörelse till Mjölkcentralen. Verksamheten i Eskilstuna pågick fram till 1970-talet.
Källa  Eskilstuna Historia 1800-talet och 1900-talet, redakrör Bror-Eric Ohlson
http://www.cfn-presenterar-historien-om-arla.se/


AB Eskilstuna Arbetarbostäders pionjärprojekt, Ostran. 1916 - ?

Bostadsbristen i Eskilstuna hörde under 1916-17 till stor del ihop med den starka expantionen av stadens industrier. Stadens myndigheter försökte att skaffa "tak över huvudet" till de husvilla. Krav stäldes både i stadsfullmäktige som i pressen på att åtgärder skulle till. När frågan väckts i stadsfullmäktige hanlades den snabbt. Man kom fram till att det bästa var att uppmuntra till bildande av enskilda föreningar och bolag som skkulle bygga hus med smålägenheter. Staden skulle bidra med tomtmark och fördelaktiga lån. Därtill skulle myndigheterna ha vist överinseende över verksamheten. AB Eskilstuna Arbetarbostäderbildades den 22 juli 1916. Bolagets skulle ha till ändamål attuppföra arbetarbostäder samt att förvalta dessa och att driva annan därmed förenlig verksamhet. Redan 24 juni begärde bolaget att få köpa kvarteret Ostran.  I början av agusti beslutar Stadsfullmäktige att bolaget får köpa Ostran till ett pris av 1,50 kr/ kvadratmeter. I vilkoren var inskrivet att det före 1 oktober 1917 skulle tomterna vara bebyggda med bostadshus, rymmande minst 100 lägenheter. Dessa skulle innehålla lägst ett rum med kök. i december 1916 gav tillstånd till igångsättandet av bygnationerna även om grunden redan påbötjades i oktober. Trotts strejker och andra komplikationer var byggnationen klar till den 1 oktober 1917.
Kvarteret rivs 1962.
Källa; Docent Harald Runblom 40 poängsseminarium  11-12 september 1978, Gunilla Carlsson, Eskilstuna 


Södermanlands Enskilda Bank bildades 1867 med säte i Nyköping, "Sörmlandsbanken", Fristadstorget mot väster, centrum.
Bankbyggnaden är uppförd år 1910 efter ritningar av E Stenhammar i nationalromantisk stil.
(Källa: Silfverstolpe, G M. Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, 1967.)


Telegrafstation Fristadstorget byggdes 1914 -1916

Fredric Duroc Meinander

Född: 2 febr 1802 i Borgå, Nyland, Finland
Källa: Levertin 1910-1918, sidorna 432-433. Död: 24 febr 1876 i Eskilstuna, Södermanland (Södermanlands län), Sverige
Källa: Levertin 1910-1918, sidorna 432-433. Övrigt: Föräldrar: Lektorn, fil.magistern Carl Meinander, född den 21 april 1759, död den 9 november 1803, och Anna Maria Borgström, född den 14 maj 1774, död den 11 oktober 1841.

Fredric Duroc Meinander antogs i september 1816 till elev å apoteket i Borgå, där han också avlade farmacie studiosi-examen samt tjänstgjorde till i september 1825.
Kom i december samma år till Stockholm samt började genast begagna sig av de kemiska föreläsningarna och laborationerna vid Karolinska institutet. Fortfor därmed till april 1826, då han antog plats å apoteket Enhörningen i Stockholm. Tjänstgjorde därstädes till i maj 1827, därefter å apoteket Lejonet i Stockholm till i augusti 1829. Studerade därefter ånyo vid Karolinska institutet till början av april 1830. Avlade den 29 mars sistnämnda år apotekarexamen, efter vilken han återtog sin plats å apoteket Lejonet i Stockholm.

Efter i slutet av år 1832 avslutat köp, övertog han den 2 januari 1833 apoteket Kronan i Eskilstuna, varå han erhöll privilegium den 22 juni samma år. Öppnade den 5 februari 1833 det filialapotek i Torshälla, vilket apotekare J. J. Hultmans änka den 22 juni 1832 erhållit K. Maj:ts tillstånd att inrätta. Apoteket Kronan i Eskilstuna sålde M. den 2 januari 1864.

Meinander var en nitisk och varmhjärtad ordförande i direktionen över Eskilstuna barnhem, samt allmänt aktad och värderad.

Gift den 1 juni 1861 med Hilda Augusta Nyberg, född den 18 november 1828, död den 29 december 1863, dotter till provinsialläkaren, doktor Johan Ulrik Nyberg och Eva Elisabeth Eggertz.