Silvergruva Vilsta

Silvergruvan

Silvergruvans staket sviktar

Silvergruva från slutet av 1600-talet ägdes av Vilsta herrgård. På en karta från 1680-talet finns en ”Silwergrufva” markerad. Gruvhålet finns söder om Vilsta på östra åstranden. Gruvan var inte så framgångsrik och fastän det finns en plats som heter Silvergruvan hittade man aldrig stort med silver där. Enligt historien räckte det utvunna silvret endast till silverknappar i kuskens livré.

Gruvhålet

På1800-talet vaknar åter intresset för gruvbrytning och nya inmutningar görs. Den 21 mars 1845 låter brukspatronen Erik Cederborgh på Wedvåg samt Vilstas dåvarande ägare Hovjägmästare G Granath inlämna en begäran om inmutning av gruvan. Bergsmannen Anders Olsson i Rya som undersöker varphögarna meddelar att han inte vill nedlägga några kostnader på detta gruvföretag. Vilsta naturreservat är idag ett Natura 2000-område.

En annat gruvhål, som sagts innehålla silverhaltig blyglans, intill bron till Kölsängen inmutades av L F Ståhlberg som sedan utförde en del arbeten. 
Ytterligare en inmutning gjordes år 1859 nära Stenkvistavägen straxt SO om dåvarande soptipp, området väster om Odlaren, norr om Odlarmossen och mellan Odlaren och Viptorp. Gruvan hade magnetitmineraliseringar som uppträder i felsisk metavulkanit.