Historien om Viptorp
Spögubbetorp är från 1600 talet.
Där det har bott en "spögubbe" vars uppgift var att spöa statare och drängar vid Vilsta Herrgård när dessa inte ansågs göra skäl för sin magra lön. Det var en tid när vällingklockan i sin stapel vid herrgården varje dag ringde ut sitt " sur välling å sur sill, sur välling sur sill och när oxar stretade fram på åkrar och vägar pådrivna av piskrapp och ständiga hojtanden. Jag tror det fanns oxar kvar vid Vilsta ända till omkring 1920.
Vid Spögubbetorp bodde en man som kallades Bondkatten eller Bonnkatten, han arbetade vid Jernbolaget och hade fiske som främsta fritidssysselsättning det gick otaliga historier om hans fiske och särskilt då kräftfiske som alltid gav honom stora fångster, det torde inte minst ha berott på att han alltid började ett dygn innan kräftorna blev lovliga.
Spögubbetorp bestod av ett torp på l rum och kök samt en lillstuga på l rum. Sedan hade torpet en liten åker lapp.
Vintertorp
Platsen hette på 1600 talet Silvergrovetorp och var för omvittnas vältaligt av de gruvhål man hitta i den intilliggande skogen.
Byggnaden uppfördes på 1000-talet och tillbygges 1890. Torpet renoverades kring 1920 Vintertorp bodde en tid en familj med fyra barn som kallades Kalle Vinter, Albert Sommar, Frans Vår och Maria Höst. Det är möjligt att torparen hade flera barn men det fanns ju inte flera årstider att tillgå.
1944 beboddes torpet som nu var i Eskilstuna ägo av arrendator Klas Gunnar Åberg hustru Edit Maria Karlsson och barnen Doris och Tage-Gunnar.
1944 beboddes torpet som nu var i Eskilstuna ägo av arrendator Klas Gunnar Åberg hustru Edit Maria Karlsson och barnen Doris och Tage-Gunnar.
Vintertorp låg vid slutet av Atriumhusen mot Vilsta det står ett kastanjeträd där torpet låg. "Tillhör nu Skogsängen".
Wipptorp
På 1600 talet kallades Viptorp för "Arnsta kansgård" och sägs ligga inom Tunafors stads gränser. Viptorp har fått sitt namn efter ett torp som hette Viptorp och tillhörde Vilsta Herrgård på 1700 och 1800 talet. Det fanns en större gård som hette Dalsjötorp och låg i Viptorp och bestod av några hus detta kan ha varit Viptorp som bytt namn.
År 1929 tänkte Eskilstuna stad döpa en gata till Viptorpsbackarna men stadsplanen förverkligades inte.
Wipptorp torpet
Viptorps torpet revs innan Skogsängen byggdes. Boningshuset låg vid Kälkbackens dagis bakre del. Grinden upp till boningshuset låg vid Vilsta stigen korsningen Kälkbacksvägen där fanns även hönshus vedbod visthusbod ca 20 m från boningshuset låg ladan logen brygghus jordkälla magasin garage det är ungefär där atriumhusen ligger efter dagis från Skogsängs hållet. Slänten upp mot Stenkvistavägen om man står så att dagis är bakom och tittat mot lasarettet " slänten kallas Persmobacken"
Det gick en bäck till Vilsta förbi Viptorp bort till järnvägen ner till ån. Vatten fick hämtas nära Malmköpingsvägen, 200 m från boningshuset. Man fick bära upp ungefär 150 liter vatten till karen att bada. Givetvis badade flera i samma vatten.
1914 arrenderade familjen Gustafson Viptorp av Eskilstuna kommun han var häståkare och var en av dom första i Tunafors att ha bil på 1920 talet. Omkring 1939 köptes en ny bil men den gick man inte använda så länge för kriget bröt ut och krigsmakten tog alla fyra däcken.
Gustavsson var en duktig gångare i oldboysklassen när gång sporten blev populär i slutet av 1930 talet. Gustavsson hade en dräng som också kunde gå fort till och med fortare än sin husbonde och vann förre sin husbonde, vilket husbonden hade svårt att acceptera utan sa att då måste drängen ha sprungit. Familjen Gustavsson flyttade i början av 1940 talet sedan bodde någon annan familj där fram till det revs.
Wipptorp 1891 tillhör Hvilsta
Afräning
156 mansdagsverk 92,03
88 kvinnsdagsverk 31,70
22 liter aska 1,00
Spannmål
300 l råg 39,90
25,26
Kassa 231,39
Så här såg avräkningen ut 1891 för Wipptorp enligt böcker från Vilsta herrgård.
Viptorpsskolan
Andra småskolan, klassfoto 1903 med fröken Anna Roth åren 1881-1971 |
Viptorps skolan uppfördes år 1883 och inrymde en lärosal och lärarbostad om ett rum och kök. Här undervisades ca 24 elever i småskolan. Nedlades vid utgången av läsåret 1930/31 Sedan blev det bostad till tre familjer på nedre plan och en familj på övre plan. Till den revs, när nuvarande Malmköpingsvägen byggdes.
Trumtorp
Trumtorp uppfört på 1700-talet. och ekonomibyggnaden på slutet av 1800-talet. Ägdes 1944 av Eskilstuna stad. Arrenderas sedan 1926 av J.A. Carlsson och hustru Ida Gustafsson. Paret hade barnen Mauritz, Erik, Gösta, Edit och Ingrid.
På torpets 30 Har varav 10 Har fanns 1944 två hästar sex kor två svin och 25 höns.
Skjutbanan vid Trumtorp i
Eskilstuna hade varit i drift sedan början av 1900-talet då den
avvecklades år 1968. Skjutbanan användes av skytteföreningar och vid
provskjutning av vapen av Eskilstuna Gevärsfaktori och FFV, Försvarets
fastighetsverk. Cirka 60 ton bly (Pb) har skjutits över området. Efter
nedläggningen schaktades skjutvallarna ut, vilket spred
ammunitionsrester och förorenad kulfångssand i terrängen.
Under saneringen siktades samtliga jordmassor från
området på plats i två fraktioner, över och under 35 mm, där den övre
fraktionen friklassades och återanvändes inom området. Återstoden
transporterades till SAKAB, där efterbehandling skett med jordtvätt.
Efter genomförd schaktning av förorenad vegetation, jord och sediment
har området återställts med återförda massor från sortering och externa
massor för en god växtetablering.
Ny bebyggelse (2017?) i Trumtorp omfattar cirka 250 lägenheter med en variation av villor, kedjehus, radhus och flerbostadshus.Lilla Nyby
Lilla Nyby, uppförd 1900 |
1934 ägdes Lilla Nyby av Erik Konrad Gustafsson gift med Elin f. Eriksson, barnet Anna.
1944 bedrivs vedaffär och jordbruk. På de 10 Har. åker och 97 Har. skog finns två hästar, 7 kor och två ungdjur, två svin och 10 höns.
Karta 1903. Bryggartorp, Skogsvaktartorp, Sofieberg, Sörängstorp, Trumtorp, Ingemanstorp, Viptorps skola, Viptorp, Vintertorp, Ängsstugan, |
Utanför nuvarande bostadsområde, mitt i mot infarten till Skrinnarvägen 12-16 går en liten grusväg där fanns det tidigare några små verkstäder t.ex. en som samlade papper och sålde vidare och för att tjäna lite extra så vattnade han pappret för att det skulle bli tyngre.
Polisen hade sitt skrotupplag där. Samt någon typ av bil verkstad och några ytterligare verksamheter.
Det går en gammal hålväg som är flera hundra år gammal den ligger i skogen bakom nuvarande
bebyggelse, om man går mot Vilsta gamla grusväg till bommen och tittar till vänster så ser man lite av vägen.
Viptorp var före nuvarande bebyggelse mest skogsområde med några små ängar och kallades för Kananskärr och låg mellan hus nr 11-21. Var gränsen mellan Skogsängen och Viptorp går är inte lätt att säga eftersom Vilsta Herrgård ägde allt från början och sålde av lite i taget.
Viptorps nuvarande bebyggelse är från 1968 till 1971 och byggdes av två byggfirmor, Graflunds och Katrineholmsbyggen och består av 20 hyreshus som är indelad i 4 grupper om 5 hyreshus.
Varje område består av 5 hyreshus med 2 eller 3 veckotvätt samt lekplatser. Och mitt i området ligger en liten affär. Tvätthall och föreningsgård.
Utanför bostadsområdet ligger finna strövområden med bär " blåbär lingon "och svamp "kantareller" och det är nära till Vilsta badet. På vintern kan man åka längd- och utförsåkning på skidor, samt pulka och bob. Det finns finna motionsspår att gå eller jogga i om man vill.
Fast egentligen är omgivningen inte så ren. En del av husen i Viptorp byggt på Kaanans kärr, husen med de högre numren. Sedan var det vist några som tyckte att det gick bra att ha odlingar i kärret. Tyvärr var det för mycket föroreningar för att det skulle vara nyttigt och det blev stoppat.
Enligt kommunens avfallsplan 2013 så räcker det med att på tippen "Vilsta 1:1, Viptorp, kommunen, har stor/måttlig risk. Upplaget kräver noggrannare undersökning, tillsyn och åtgärder. Tunafors 1:1,Viptorp 2 som ägs av kommunen har liten risk." Det räcker med enkla åtgärder som städning och täckning.
Varpmassorna från järnvägens (Svealandsbanan) ombyggnad ansågs var för giftiga för att hamna på Lilla Nyby-tippen betraktades ofarliga efter att de lagts i bostadsområdet som kälkbacke.
Fast egentligen är omgivningen inte så ren. En del av husen i Viptorp byggt på Kaanans kärr, husen med de högre numren. Sedan var det vist några som tyckte att det gick bra att ha odlingar i kärret. Tyvärr var det för mycket föroreningar för att det skulle vara nyttigt och det blev stoppat.
Enligt kommunens avfallsplan 2013 så räcker det med att på tippen "Vilsta 1:1, Viptorp, kommunen, har stor/måttlig risk. Upplaget kräver noggrannare undersökning, tillsyn och åtgärder. Tunafors 1:1,Viptorp 2 som ägs av kommunen har liten risk." Det räcker med enkla åtgärder som städning och täckning.
Varpmassorna från järnvägens (Svealandsbanan) ombyggnad ansågs var för giftiga för att hamna på Lilla Nyby-tippen betraktades ofarliga efter att de lagts i bostadsområdet som kälkbacke.
Det finns planer på att fortsätta bygga bostäder på kärret mot Vilsta friluftsområde.
3 kommentarer:
”Gamla Soptippen" Viptorp är en miljöfara.
Eskilstuna stads gamla soptipp blev ett bostadsområde. Hur är det med kontrollen över vad som döljer sig under husens täckmassor.
Viptorp har byggts i en tid när det aldrig var tal om sanering av marken. En gång anlades inom området några kolonilotter på den plats där den gamla kärrmarken Kanans kärr förr var beläget. Sedan stängdes odlingsområdet, då det uppdagades att den underliggande marklagren var alltför förorenad för att fortsatt odling skulle vara säker.
Villkoren att växa upp i Viptorp är uppenbart säkert då bostadsområdet finns kvar. När banverket skulle göra sig av med en del varpmassor från den gamla banvallen i samband med bygget av Svealandsbanan och önskade lämpa det gamla materialet på soptippen vid Nyby, ansågs varpmassorna så pass giftiga att man där vägrade ta emot varpmassorna. Till all förvåning beslutades att lägga dem i Viptorp. De boende hade ingen förklaring till varför man placerat denna gravhög där. Några trodde i sin blåögdhet att det av omsorg om barnen som det byggdes en kälk- och pulkabacke till barnens glädje.
Kommunen har medvetet låtit bygga ett bostadsområde på en plats som redan från början borde vara olämplig som boplats.
Det var två byggbolag som byggde. Möjligen var byggherrarna då inte medveten om riskerna att bygga på soptippen. Idag satsats stora medel på att sanera gamla industritomter innan de bebyggs.
Viptorp är en pågående miljöfara som borde uppmärksammas på ett tydligt och seriöst sätt. Varför inte börja med att sanera varphögen!
Tack för information om Viptorp! Min farmors mor, GERDA Viktoria Hansson, född Gustafsson (1894-1933), är nr 4 från vänster i mittenraden på skolfotot.
Hälsningar Sara
Intressant men tråkigt att skriftställaren inte kan hantera svenska språket och interpunktera, satsbilda och göra syftningar på rätt sätt. Bitvis är texten mycket svårförståelig.
Skicka en kommentar