Baltiska staterna 100 år

Estland, Lettland, Litauen har under tiden efter att första världskriget stillestånd inträffat utsatts 

för krigshandlingar både från den blivande sovjetstaten och från balttyskar/Tyskland.  Länderna förde

för 100 år sedan en frihetskamp som sluta med självständighet 1920 med freden i Tartu.

Andra världskriget medförde att länderna efter tre ockupationer  omväxlande var del av sovjet, Tyskland och sovjet. Under hela perioden kom flyktingar att lämna länderna. Det uppskattas att till ESKILSTUNA kom under 1940 talet 2000 ester 200 letter och 50 från litauer. Förutom andra flyktinggrupper blev esterna ett dominerande inslag i den monistiska svenska kulturen. Samhället hade svårt att ta till sig gruppen trotts att den kulturellt och religiöst var likartad den svenska.

Svensk kungar hade tidigare härjat i Estland och Livland (1/2 tillföll Estland 1/2 Lettland) och efterlämnat sig folkbokföring och skolsystem. De balter som kom var till stora delar högutbildade till en grad som stark stod i kontrast till utbildningsnivån i Sverige. Detta ansågs som ett problem då det var föga värt att sända ut professorer att hugga ved som var en enkel syssla många flyktingar tilldelades.

Historien var dock att Balterna var arbetsamma och bidrog på ett utmärkt sätt till den svenska nationen.

Det är detta år 75 år sedan den stora flykten inträffade mellan september och oktober 1944. Skälet för många att fly var att "de var rädda för ryssen". Skräcken för vad de fått uppleva 1939 till 1941 under den första sovjetiska ockupation var att riskera livet för en flykt över havet i urusla småbåtar var bättre än att stanna. Det kom ca 600 båtar till Sverige. Båtarna konfiskerades av Sverige och sändes åter till sovjet.

Sovjet ställde krav att tidigare sovjetmedborgare skulle återsändas. I de svenska lägren tilläts Stalins utsända att propagera bland flyktingarna att återvända. Idag kallas sådant spioneri men värderingarna var 1944 annorlunda. Sveriges Riksdag tog beslut under kommunisternas högljudda brandtal att Balterna skulle sändas åter till sovjet. Ett beslut som aldrig verkställdes efter den opinion som 1945 efter baltutlämningen växte sig stark. Riksdagsbeslutet lede till en vidare flykt för många balter. En betydande del av esterna i Torshälla och Eskilstuna flydde vidare. Ett känt exempel är minsveparen Walnut http://walnutship1948.ca/ byggd för 18 mans besättning men ombyggd i Göteborg för 347 flyktingar med slutstation Halifax i Kanada.

Esterna  och balterna har under 2017 till 2020 anledning att minnas det som hände 100 år tillbaka i tiden och i september 2019 uppmärksamma att det är 75 år sedan den stora flykten.

Om flyktingbåtar finna att läsa  https://www.facebook.com/groups/2167414400178142/