Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Vallhalla, Vallby 1905C

onsdag 1 juni 2022

Eminentverktyg i Torshälla

Annons Sörmlandsposten 30.04.1944

Eminentverktyg
ur Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd – Sörmland 1949

Företaget grundades i slutet av 1800-talet som snickerifabrik av en fabrikör Westman men övergick senare till tillverkning av järnmanufakturvaror. Efter att ha gått genom flera händer och tidvis legat nere övertogs rörelsen 1912 av fabrikör Axel Björn. Tillverkningen omfattade då huvudsakligen handverktyg för järn- och träbearbetning. Fabrikör Björn drev rörelsen till 1918, då han överlät den till S. Ekstein och K. Andersson. Den sistnämnde avled kort tid därefter, och Ekstein fortsatte rörelsen under firmanamnet Verktygsbolaget. 

År 1932 ombildades bolaget under namn Järnindustriaktiebolaget Tool. Verksamheten pågick endast några månader. Efter ett års stillestånd övertogs fabriken 1933 av f:a Eminentverktyg, Brandstad och Monteen. Brandstad och Monteen drev rörelsen tillsammans till 1948, då ingenjör Malte Brandstad övertog hela rörelsen, som nu bedrivs under f:a Eminentverktyg, Malte Brandstad.


År 1933 sysselsattes endast ett par man, men  sedan har antalet anställda ökats och är nu 130 man. Verkstadslokalerna var trånga och otidsenliga men har 1943 och 1946 om- och tillbyggts så att de nu är helt moderna och försedda med tidsenliga omklädnings- och duschrum samt lunchrum.
Fabrikationen omfattar en mångfald olika artiklar inom järnmanufakturbranchen, såsom snickeriverktyg, skruvnycklar, bilverktyg, hushållsartiklar samt ett flertal pressade, svarvade, frästa, förnicklade och kadmierade massartiklar  för olika ändamål.


Ingenjör Malte Brandstad är född 1894. Han genomgick Malmö Tekniska Elementarskola 1914-17 samt i samband med en studieresa i U.S.A. flera olika kurser vid Dartmouth college därstädes. Efter anställningar vid A.-B. Penta-verken i Skövde, Nydqvist & Holm A.-B. i Trollhättan, samt ELGE-verken A.-B., Linköping blev han 1925 chef för Ödeshög Mek. Verkstads Nya A.B. och flyttade därifrån till Torshälla 1933. Brandstad är ordf. i Torshälla Stads Industrikommitté, vice ordf. i byggnadsnämnden, inspektör fr yrkesskolan m.m.

Eminent, Kiosk, Bensin, Monark, 1950 tal

onsdag 13 april 2022

Flygplats KJULA?

Sedan den svenska nedrustning ha Kjula flygplats varit en gökunge i Eskilstuna. Dur och onödig enligt många. När militären anlade flygfältet var inte kostnaderna det begränsande utan hotet från öst. Hotet kvarstår och flygflottiljer har återuppstått.  Att en återmilitarisering av Kjula ska ske är inte troligt.

Vad göra då?

Flyget är den mest energikrävande formen av transportarbete och för kommunen en förlustaffär. Vi konstaterar att det nu byggs järnvägsspår till logistikparken i Kjula och att företag i sin kommunikation med kunden betonar miljömedvetandet. En rimligare användning av området är att flygfältet får ge plats åt fler lager då mer mark behövs Nyetableringar ger arbetstillfällen och hur många arbetstillfällen ger flygplatsen?

Det skulle rimligen bli en betydande vinst att avveckla Kjula flygplats och använda de  medlen som frigörs till kommunens kärnverksamhet. Åtminstone är det vad alla politiker som innehar någon form av sunt förnuft skulle säga.

Vindkraft en ny industri i Eskilstuna


Cloudberry
 (hjortron) är ett energibolag. Bolaget äger, utvecklar och driver småskaliga vattenkraftverk och vindkraftsparker i Norge och Sverige. Cloudberry är med i energiomställningen mot en hållbar framtid genom att bygga ny förnybar energi idag. Bolaget agerar  på en långsiktig stigande efterfrågan på förnybar energi.  www.cloudberry.no 

Processen för vindkraft är lång. en förberedande åtgärd är att se till att produktionen når nätet.  Redan 2018 fick Vattenfall Eldistribution AB tillstånd att, ansluta Duvhällen Vindpark AB med en  nätkonsession för  en ny 132 kV ledning  för att kunna ansluta vindkraftparken till 132 kV ledningen vid Lindhult, ca 7 km norr om Duvhällen. Således var det fösta steget taget.

Cloudberry Clean Energy  bygger  Duvhällen (60 MW) och Kafjärden (18-40 MW) i  Eskilstuna.

Duvhällen vindkraftpark ligger  nordost om Hjälmaren. Duvhällen kommer att ha 10 vindkraftverk med en installerad effekt på upp till 56 MW och få en förväntad årsnormalproduktion på upp till 165GWh. Byggstart är planerad till 2022 och vindkraftparken beräknas tas i drift under fjärde kvartalet 2023.

Bolaget har köpt vindkraftparken vid Kafjärden söder om Eskilstuna. Nu  ser det, efter långa turer, ut att bli vindkraftverk på platsen.
Redan  2019 gavs tillstånd  till nio vindkraftverk i Kafjärden. På de redan  nio färdiga betongfundamenten, kan nya ägaren  nu  uppföra färre men högre verk. Tidigare kinesiska ägare stupade på att 100 m höga verk inte längre var i produktion och verken under den tidsmässigt utdragna planen blivit omodern.
 

Senast 2024 planerar Cloudberry att de 150 meter höga vindkraftverken i Kafjärden är i drift.

För att bibehålla vår konkurrenskraft och i slutändan vårt välstånd och planerna med energiomställningen får vi hoppas att detta är inledningen på en ny samhällsomvandling där alla kommuner tar ett ansvar. 

Förhoppningen är att kommunen kommer få någon form av långsiktig ersättning för energiproduktionen inom kommungränsen.


lördag 9 april 2022

Steget in i framtiden

Efter många turer ser det ut som om Eskilstuna tar steget in i framtiden. Det är verkligen ett litet steg men nu verkar det vara så att norska intressen tar och förverkligar vindparkerna i Eskilstuna. De från början nio vindsnurrorna i Kafjärden kommer att ersättas med några färre fast högre. Det motstånd som uppbådats bröts ner till sist och äntligen kan stegen mot framtiden tas. Klimatomställningen kräver att vi slutar eldar fossila bränslen utan upptäcker att solen finns och under överskådlig tid kommer att skina. Därtill bör kommun och markägare få en avkastning på vind- och vattenkraft. Solpaneler på villataken är redan nu en mycket lönsam lösning för ägaren. För stora  solpanelsanläggningar är det rimligt att även de ska ge ett tillskott till kommun kassan. Staten kan fördela tillbaka till kommunen några öre av den skatt som dras  in på elen producerad i kommunen.

Eskilstuna var en industristad och vi kan se på gamla bilder hur den svarta röken stiger från otaliga skorstenar. Vad vi i bilderna inte ser är det mänskliga lidandet hos innevånarna som arbete i de historiska industrierna. Ofta ledde de stora luftföroreningarna till betydande förkortning av livet på Eskilstunaborna. Nu är det temperaturökningen som leder till ett allt mer oförutsägbart väder pendlande mellan torka och översvämning. Antalet sjukdomar på träden ökar och med det ekonomiska förluster.

Den era som nu inleds med ren vindenergi som drivkälla för framtidens Eskilstuna bör i största mån bejakas. 

 

Frågan som slutligen får ställas är om vi kan  klara av klimatförändring utan incitament eller kommer den att bli mänsklighetens förintelse?


söndag 20 februari 2022

Från Drottning Kristina till Eskilstuna Kungen

Det är en förvandling som ter sig särskilt märklig för dem som minns Väsbyholm från storhetstiden. Det gör inte minst åkare Erik Thunberg, Torshälla, som var förvaltare åt August Stålberg de sista elva åren han ägde Väsbyholm.


Väsbyholms historia går tillbaka till den tiden då Johanniterna hade slagit sig ner vid Mälaren. Wäsby frälse var under den katolska tiden kloster och blev indraget till kronan under Gustav Wasa. På 1600
talet tog Drottning Kristina över och förlänade Wäsby Slott till en av sina gunstlingar. Det var Bielke oech senare gick det i arv till släkten Sparre och Gyllenacker. Bengt Gyllenacker slog samman Wäsby med 3 omkringliggande gårdar och gjorde därmed ett säteri av det hela 

På 1800-talet blev det slut på adelsväldet då notarien G.H. Hebbe tog över slottet 1864. Han hade ingen förståelse för det gamla gråstenshuset, som då utgjorde huvudbyggnaden. Han rev stora delar och
uppförde corps de logie i typisk Södermanländsk herrgårdsstil på grunden och nedre delen av gråstenslottet, vars metertjocka murar fortfarande står kvar i gårdsdelen av byggnaden. Egendomen ägdes därefter en kort period av agronom Berglund, som även var knuten till Munktells Verkstad. Han lade ner stora summor på den stora invallningen, som vid en svar vårflod 1890-92 genombröts, och varav ännu vallar och pålverk finns kvar. Godsägaren G.H. Santesson tog över 1898. Han var den siste private ägaren till både säteriet och herrgårdsvillan. Men det blev endast för en kart period innan han flydde för utvecklingen, och sålde till den driftige August Stålberg, chef för det nybildade AB Mälarbaden. Han hade för avsikt att göra om Mälarbaden till badort för framgångsrikt industri folk i den då blomstrande fabriksstaden Eskilstuna.

Han drog en järnväg till hamnen för att transportera både gods och resande. Behovet av bra förbindelser var stort, det hör till historien att landsvägen till Mälarbaden spärrades på flera ställen av grindar till beteshagar. Det irriterade bland annat Disponent Berdz, som var chef för Öbergs. Däremot var det en god inkomstkälla för grindöppnande barn. Samtidigt med att järnvägen byggdes, anlades en badanläggning i Badhusviken och på höjden vid nuvarande Sixten Nilssons väg byggdes en restaurang, av vilken det efter en brand inte finns några rester kvar.

Bolaget behövde kapital och därför köpte August Stålberg Väsbyholm, som blev hans sommarbostad. Den avstyckades från gårdsbyggnaderna och säteriet som senare inköptes av Oscar Svärd. Säteriet och de manga kringliggande trädgårdsmästerierna sysselsatte mycket folk. Det var en gammal sedvänja att det skulle dansas på Väsbyholms loge om somrarna, berättar Thunberg. En gång höll ungdomarna på att tutta på logen. Han rapporterade och Eskilstunakungen Stålberg som var en rättrådig man byggde en dansbana på vilken dansen var i full gång redan efter ett par veckor. Ett par somrar senare tyckte han dock att det blev för stökigt och jazzmusiken gillade han inte. Det blev slut på dansandet och dansbanan byggdes om till hönshus. Huruvida tuppens galande och hönornas kacklande var bättre musik för Stålberg förtäljer inte historien.
 

Så här skrev man då i Torshälla tidning. 

TRÅDFABRIK BLEV SISTA ANHALT I ETT  SÄTERIS ANRIKA HISTORIA. 

Deltagarna i stormaktstidens glada fester och djärva jaktpartier runt stränderna skulle troligen gapa av föraning, om de såg den utveckling det gamla fina herresätet gatt till mötes. Väsbyholms öde är verkligen egendomligt eller om man sa vill, tragiskt.
Jaktgudinnor och fauner på de vackra taktapeterna blickar idag ned på maskiner för trådisolering efter att dessförinnan bland annat ha stiftat bekantskap med (av Stalin tillåtna Estlandssvenska emigranter och då kallat Mälarbadens Herrgårdspensinat Redaktörens anmärkning) människospillror från Hitlers koncentrationsläger under kriget 1939-1945. Den tid då blåblodiga ädlingar tog promenader i de idylliska omgivningarna förefaller oändligt avlägsen. 

Därefter blev det nya ägare, Mattsons Mekaniska Verkstad som byggde samman herresätet med en fabrikslokal. Fruktträdgården mot Mälbyviken såldes till byggmästare Göte Eriksson. Efter Mattsson
köpte Bernhard Zens anläggningen och verkstaden byggdes till ytterligare som det ser ut idag.
Även den stora herrgårdsvillan hade behov av folk. På vinden finns ännu kvar 3 tjänstebostäder för som de kallades på den tiden, pigor. Ett av rummen var större och vårbostad för en husföreståndarinna.
I rummen finns kakelugnar och utanför i hallen en torrtoalett samt tvättho med rinnande vatten. Det är intressant att se hur taket är uppbyggt med handhuggna bjälkar. Ett fint hantverk i avsaknad av de maskiner dagens snickare har till sitt förfogande. 

År 1984 blev ombyggnaden av herrgårdsvillan klar och i den ryms nu 3 lägenheter.
Det som återstod av det gamla är bevarat. Tyvärr kunde man inte behålla den gamla pampiga trappan, som ifrån hallen ledde upp till andra våningen. Det yttre är kvar som när det byggdes 1865.
Hroar de la Cour

Paul Hroar Dornonville de la Cour,  i Kristiania, var en svensk industriledare.

Paul Hroar Dornonville de la Cour tillhörde den franskbördiga danska släkten la Cours svenska gren. Han var direktör i AB Arbogamaskiner från 1945, AB Scania verktyg i Helsingborg från 1956 och AB C A Carlson & Co i Arboga från 1961. Han blev styrelseledamot iSkandinaviska bankens avdelningskontor i Arboga 1951 och ordförande där 1958. Källa Wikipedia

onsdag 9 februari 2022

Årby Norra bygget

Första dagen


Nu är det igång sedan 31.01.2022!

En bild om dagen som tas ca kl 10.

Följ den spännande förändringen dag för dag via

https://norraarby.blogspot.com/