Sundby vindpark

Sörmlands största vindkraftpark, Sundby park är i drift! 

Fördubblar Eskilstunas lokala el-produktion, utan koldioxidutsläpp. Efter många turer med  överklaganden väntar vi på el-en, från Sundby vindpark. Kvar att göra är justeringar inne i maskinerna och provdrift.
Det första bygglovet godkändes 2007 och nu, 17 år senare, står nio vindkraftverk på plats. Det norska företaget Cloudberry har investerat över en halv miljard i projektet.  Investeringsbeslutet baserades på att det i kalkylerna då visade lönsamhet. Tidigare ägare det kinesiska företaget Enwind.  såldes vindkraftsprojektet till Cloudberry som utnyttjar de redan färdigställda betongfundamenten och övrig infrastruktur.
De nio turbinerna som uppförts motsvarade energiproduktionen i Eskilstunas kraftvärmeverk. Med vindparken fördubblas den lokalt producerade el produktionen i Eskilstuna. Något som politiker gärna skriker sitt gillande över.
Problemet är att närboende i omgångar överklagar alla  beslut om att bygga vindkraftverk i området, ”Positiv till vindkraft, men inte på min bakgård”, då finns en oerhört massa invändningar.

Men kommun och länsstyrelse har varit med i spelet. Den politiska majoriteten med S och M fattar beslut. Tydligt är att den klart är emot vindkraft. Samtidigt ser vi satsningar på fler arbetsplatser i Ärla, Svista och Folkesta.  Ja i stort överallt om man får tro de politiska drömmarna. Har tjänstemännen på länsstyrelsen handlat enligt lagen? Tydligen inte när de får bakläxa.

Tekniken med vindkraft är ju sådan att den står mitt i en framrusande utveckling. Nu talas om höjder över 300m, där det alltid blåser. Vind är ju en förutsättning för vindkraft!
Nu har regeringen lämnat sin plan för framtida energiproduktion, tio storskaliga kärnreaktorer och en  massiv utbyggnad av vindkraft, både på land och till havs. Hur stor är trovärdigheten i de planerna? Kommuner, lokalt valda politiker med ambition till återval, sätter sig inte upp mot en liten men högljudd skara rättshaverister, eller ska vi säga mer mildrande protesterande. Återvalet hägrar.

Politiker instämmer i att ska vi klara klimatomställningen utan att nagga på välfärden och våra ekonomiska värderingar får vi komma med undanflykter. Det får någon annan ordna.
Människors undanflykter som att utan bilen stannar Sverige, det går inte, förändring är besvärlig och miljöförändringar drabbar inte mej. Tunga argument när vi står vid valurnan, det är ju faktiskt andra som får hantera konsekvenserna, inte jag, inte just nu. Förresten är räntan för tillfället det mest aktuella, besvärligt vad överflödslivet kostar när det inte längre är nästan gratis att låna pengar till sin lyx. Ska det även byggas vindkraft nära mig, hur stört är det?
”Riktigt stora turbinblad” Nej tack! Det blir någon annans huvudvärk, kanske i samernas område, långt borta, det blir nog bra!

Vindkraft i Eskilstuna snart i drift

31.102.023 Nio turbiner resta

13.10.2023

31102023 är alla 9 verken resta.

 

 

Så var det omstridda projektet rest! Den som cyklar till Sundbyholm har säkert lagt märke till att vinden ständigt är närvarande, något som observerats av de som investerar i vindkraft. När byggnationerna är i det närmaste klara går det att skaffa sig en överblick över hur de påverkat omgivningen. Från Mälarvägen dyker möllorna upp och blir helt dominerande.  Jäders kyrka som kan ses i horisonten har länge ståt ensam har nu fått konkurrens som landmärke. 

Vindkraften har blivit den billigaste nyproducerade el-tillskottet följt av storskaliga solpanels anläggningar. Utvecklingen är sådan att vi med tvång tvingas lämna oljesamhället för något mer hållbart. Den tekniska utvecklingen har visat att det är möjligt. Någonstans får vi acceptera den förändring som blir, fast för många så känns det bekvämast att fortsätta som förut. 

Redan på 1970-talet talades om den annalkande katastrofen. Sedan dess har den hela tiden förnekats. Den överskuggande fråga är om vi ska fortsätta ropa på tillväxt och medvetet köra över stupet mot avgrunden, och sedan säga hoppsan.  Eller ska vi stanna före och bygga ett samhälle som är långsiktigt hållbart?

 

Energimixen i Eskilstuna

Energi produktion i de mindre vattendragen. Totalt handlar de små kraftstationerna om i storleksordningen ett kärnkraftverk. EU har krav på att nya tillstånd ska utredas och beslutas i vattendomar.

Nya vattendomar kommer radikalt att förändra landskapsbilden. Blir förändringarna för kostsamma och leder till att dammar rivs när det inte längre finns intäkter eller motiv till att bevara eller underhålla damerna. På många platser kommer vattenspeglar att försvinna. Borttagande av dammar kan även påverka grundvatten nivån. Elproduktionen har hindrat fiskvandring i drygt 100 år. Vandringsvägar tillgängliggörs med omlöp, vilket medför mindre mängd vatten för elproduktion.

I Eskilstunaån finns en potential att utnyttja vattenresursen på 8.000KW. Totalt är utnyttjandet 4.400KW installerad generatoreffekt. Vattenkraftverken i turordning Skogstorp generatoreffekt 1200 KW fallhöjd 5,2m, Tunafors generatoreffekt 1700 KW fallhöjd 5,3m, Faktorieholmarna generatoreffekt 355 KW fallhöjd 2,1m, Nyby generatoreffekt 400 KW fallhöjd 6,5m, Kvarnfallet generatoreffekt 700 KW fallhöjd 5,3m.

Andra strömmar och fall Hyndevad, Skjulsta och Holmen är inte utbyggda för elproduktion då fallhöjden är för låga för att utnyttjas. Men i historiska berättelser har på dessa ställen utnyttjas. På Holmen i Torshälla och i Skjulsta har vattenkraften utnyttjas  med vattenhjul som kan i dokument härledas tillbaka till Gustaf II tid på 1600-talet. Hyndevad och konflikter med Närkebönder inte att glömma.

Hur ska vi se på ny elproduktion för den framtid med accelererade klimatförändringar som vi nu lever i. Visserligen finns det människor som förnekar förändringarna av klimatet. Konstateras kan att det inunder industrialiseringen och fossilenergi utnyttjandet har temperaturen stigit. Påverkan är större desto längre mot polerna. Isstormen i USA kan förklarats av att jetströmmarna blir svagare och att den arktiska kylan kan nå längre söderut. Det är inget som hindrar att vi i Sverige kan få uppleva samma fenomen som isstormarna i USA. Rapporter som kom är att att vi är på väg att komma lösningen på fusionskraftens lösning allt närmare. Varför har vi så svårt att utnyttjades fussinskraftverk som redan vrid i drift i miljarder år, Solen via solpaneler, vilket många villaägare upptäckt, samt från vindkraft som samma ägare kan motarbeta.

En annan soldriven källa är bioenergi. Eskilstuna kraftvärmeverk hade ursprungligen en Powerformer generator på 42.000KW senare utbytt. Totalt producerar 2018 de olika kraftslagen ca 25% av Eskilstunas elbehov inom kommunen

Det kan var svårt att se skogen för alla träd som skymmer utsikten. Att utnyttja de flödande källorna har mött samma öde trotts att vi nu har kunskapen att utvinna energi utan att fördärva klimatet. Framtiden måste bygga på att vi inte längre ser förstörd natur som ökat välstånd i form av ekonomisk tillväxt. Som alltid finns det ett motstånd till förändringar. Det kan visa sig i enskilda individer, kommunala beslut om att solpaneler inte får sättas upp på tak eller att vindkraft stoppas.  Den största potentialen för utbyggnad är den havsbaserade vindkraften. Även där är motståndet stort då argument som fri horisont kommer in. I Skåne är nej till vind kraft betydande trotts att det är där som elproduktion saknas. De höga elpriserna har vi som tack för främst högerstyrda kommuners nej till vindkraft.

Under 2024 kommer vi att uppleva att vindkraft etableras i kommunen. Det är Duvhällen Vindpark och vindparken i Kafjärden.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Elpanelerna har en liten men växande andel av elproduktionen följt av vattenkraften i Eskilstunaån och bioenergin från Kraftvärmeverket. Från 2024 kommer vindkraften att utgöra den största andelen av producerad el-energi i kommunen. Andelen producerad El inom kommunen kommer 2024 kraftigt öka. Om vinden är bra kan en fördubbling av lokalt producera el uppnås.

Vindkraft en ny industri i Eskilstuna

Cloudberry
 (hjortron) är ett energibolag. Bolaget äger, utvecklar och driver småskaliga vattenkraftverk och vindkraftsparker i Norge och Sverige. Cloudberry är med i energiomställningen mot en hållbar framtid genom att bygga ny förnybar energi idag. Bolaget agerar  på en långsiktig stigande efterfrågan på förnybar energi.  www.cloudberry.no 

Processen för vindkraft är lång. en förberedande åtgärd är att se till att produktionen når nätet.  Redan 2018 fick Vattenfall Eldistribution AB tillstånd att, ansluta Duvhällen Vindpark AB med en  nätkonsession för  en ny 132 kV ledning  för att kunna ansluta vindkraftparken till 132 kV ledningen vid Lindhult, ca 7 km norr om Duvhällen. Således var det fösta steget taget.

Cloudberry Clean Energy  bygger  Duvhällen (60 MW) och Kafjärden (18-40 MW) i  Eskilstuna.

Duvhällen vindkraftpark ligger  nordost om Hjälmaren. Duvhällen kommer att ha 10 vindkraftverk med en installerad effekt på upp till 56 MW och få en förväntad årsnormalproduktion på upp till 165GWh. Byggstart är planerad till 2022 och vindkraftparken beräknas tas i drift under fjärde kvartalet 2023.

Bolaget har köpt vindkraftparken vid Kafjärden söder om Eskilstuna. Nu  ser det, efter långa turer, ut att bli vindkraftverk på platsen.
Redan  2019 gavs tillstånd  till nio vindkraftverk i Kafjärden. På de redan  nio färdiga betongfundamenten, kan nya ägaren  nu  uppföra färre men högre verk. Tidigare kinesiska ägare stupade på att 100 m höga verk inte längre var i produktion och verken under den tidsmässigt utdragna planen blivit omodern.
 

Senast 2024 planerar Cloudberry att de 150 meter höga vindkraftverken i Kafjärden är i drift.

För att bibehålla vår konkurrenskraft och i slutändan vårt välstånd och planerna med energiomställningen får vi hoppas att detta är inledningen på en ny samhällsomvandling där alla kommuner tar ett ansvar. 

Förhoppningen är att kommunen kommer få någon form av långsiktig ersättning för energiproduktionen inom kommungränsen.

Steget in i framtiden

Efter många turer ser det ut som om Eskilstuna tar steget in i framtiden. Det är verkligen ett litet steg men nu verkar det vara så att norska intressen tar och förverkligar vindparkerna i Eskilstuna. De från början nio vindsnurrorna i Kafjärden kommer att ersättas med några färre fast högre. Det motstånd som uppbådats bröts ner till sist och äntligen kan stegen mot framtiden tas. Klimatomställningen kräver att vi slutar eldar fossila bränslen utan upptäcker att solen finns och under överskådlig tid kommer att skina. Därtill bör kommun och markägare få en avkastning på vind- och vattenkraft. Solpaneler på villataken är redan nu en mycket lönsam lösning för ägaren. För stora  solpanelsanläggningar är det rimligt att även de ska ge ett tillskott till kommun kassan. Staten kan fördela tillbaka till kommunen några öre av den skatt som dras  in på elen producerad i kommunen.

Eskilstuna var en industristad och vi kan se på gamla bilder hur den svarta röken stiger från otaliga skorstenar. Vad vi i bilderna inte ser är det mänskliga lidandet hos innevånarna som arbete i de historiska industrierna. Ofta ledde de stora luftföroreningarna till betydande förkortning av livet på Eskilstunaborna. Nu är det temperaturökningen som leder till ett allt mer oförutsägbart väder pendlande mellan torka och översvämning. Antalet sjukdomar på träden ökar och med det ekonomiska förluster.

Den era som nu inleds med ren vindenergi som drivkälla för framtidens Eskilstuna bör i största mån bejakas. 

 

Frågan som slutligen får ställas är om vi kan  klara av klimatförändring utan incitament eller kommer den att bli mänsklighetens förintelse?

En rättssäker vindkraftsprövning

Sedan 2009 kan kommuner genom en bestämmelse i miljöbalken stoppa nya vindkraftsetableringar, utan att beslutet behöver motiveras och utan att det finns några krav på vad besluten  grundar sig på. Det har vid ett maktskifte kunnat bli  politiskt tvärstopp i långt framskridna planer. Investeringar som ska göras med minst 25 års framförhållning ska inte omkullkastas av nya majoriteter eller populistiska partier.

I fallet Kafjärden som började planeras 2007 (se tidigare inlägg) var i sig kommunen positiv medan andra grupper överklagade i flera instanser. Till sist visade sig att projektet fick ett godkännande. Efter en process som varat i 14 år ansågs projektet föråldrat och bjuds ut till försäljning.
De långa processerna beror bland annat på att vid en förfrågan om etablering av vindkraft är det vanligt att kommunerna prövar samma frågor som sedan ska prövas ännu en gång av den myndighet som beslutar om tillstånd enligt miljöbalken. Därtill kommer alla överklaganden.
Processerna inom kommunen tar flera år och negativa beslut kommer ofta så sent att både vindkraftsprojektören och berörda myndigheter hunnit lägga ned mycket stora utredning- och planeringsresurser helt i onödan. Därtill kommer att kommunen enligt tidigare regler kan återta ett positivt besked precis när som helst. Så blir det inte framleddes.

Om kommunen fattar ett positivt besked som när som helst återtas innebär det en betydande rättsosäkerhet.  Politiskt och i klimatkrisen så ökar samhällets fokus på energi och elektrifiering. Kommuner runt om i landet tar olika initiativ för att främja och stötta och branschen räknar med en kraftigt ökad elanvändning och det är redan elbrist i söder. Detta kräver att nya projekt för energiproduktion eller energiintensiva industriprojekt är förutsägbara, rättssäkra och mer effektiva. Redan nu befaras stor elbrist inom fyra år när fossilfritt stål i norr kommer i produktion. Brist på el leder onekligen till högre priser.
Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan (veto) har inte på något sätt förenklat processerna.

Utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” föreslår få ett helt nytt regelverk som säkerställer kommunernas inflytande och som är mer rättssäkert och förutsebart vid en vindkraftetablering.
Förslagen är resursbesparande för myndigheter och för vindkraftsprojektörer, utan att kommunerna tappar sitt inflytande över vindkraftsplaneringen.

Förslagen är resursbesparande för myndigheter och för vindkraftsprojektörer, utan att kommunerna mister sitt inflytande över vindkraftsplaneringen.

Kommunen ska pröva om en vindkraftpark utgör lämplig markanvändning, inte hur den påverkar naturmiljön.

Kommunens beslut ska komma tidigare i processen. Utredningen föreslår därför att kommunens beslut ska komma  tidigare och alltid innan ansökan om tillstånd lämnas in till tillståndsmyndigheten.

Kommunens översiktsplan ska visa den långsiktiga och övergripande planeringen av mark- och vattenanvändningen i kommunen. För att stärka förutsägbarheten föreslår därför utredningen att kommunerna, som huvudregel, alltid ska tillstyrka vindkraft som är förenlig med vad kommunen angett i  översiktsplanen.   Kommunen behåller möjligheten att inte planera för vindkraft eller att ange begränsningar i höjden.

Rättssäkerheten stärks genom att besluten blir bindande och överklagandemöjligheterna utökas.  Om ansökan för tillstånd enligt miljöbalken lämnas in inom fem år. Utredningen föreslår också en stärkt överklagandemöjlighet för alla som berörs av beslutet.

Utredningen har inte haft som mål eller uppdrag att öka vindkraftsutbyggnaden i landet.

Vad har vi att vänta i Kafjärden? Ingen bygger 100 m höga torn idag utan det handlar om mellan 200-300m höjd. Det kan bli 3-4 vindkraftverk som tillsamman kommer att producera mer el än de tio som  inte byggs. 

Varför skulle inte denna utveckling kunna ske? Alla utredningar är klara. Det är bara för den nya ägaren att lämna in en ny ansökan!

PS: Byggstart för färdigställande av vindparken har anmälts påbörjas under 2023. Tillståndsprocecerna har då rimligen möt alla besvär som inlämnats.