Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Vallhalla, Vallby 1905C
Visar inlägg med etikett befolkning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett befolkning. Visa alla inlägg

måndag 29 juli 2024

Låg nativitet 2023 eller vägen mot stupet!

Rickard Appelbom har en krönika 29/7-2024 i Eskilstuna Kuriren om befolkningen i Eskilstuna! Det är intressant att politiker styrda av planerare ständigt talar om tillväxt för att få alt att gå ihop. Då är det budgeten man tänker på i första hand.

Appelbom tar upp byggandet, invandring och utvandring och rekordåren på 1960-talet. Och i bakspegeln ska vi då förundras över den stora invandringen efter andra värdkriget. Först kom esterna, som regeringen ville sända tillbaka, sedan finnar, greker jugoslaver och flera nordiska invandrare. Om esterna kan vi konstatera att de som grupp hade en betydligt högre skolning än svenskarna, främst beroende på att de unga Baltstaterna satsade på utbildning. De sågs sedan som flyktingrupp som ett problem utifrån sina höga meriter.

När Sveriges historiska höga födelsetal hamnar på en låg nivå blir det problem för tillväxtplanerarna. Sörmlands kommuner planerade för fortsatt kraftig befolkningstillväxt, med behov av många nya bostäder, men det ville sig inte riktigt. Appelblom påpekar att ”Eskilstuna siktade på 130 000 invånare 2030 och Katrineholm trodde på 40 000.
Strängnäs siktar på 50 000 invånare till 2040 och Flen hoppas på en ökad befolkning”. Eskilstunas grannkommuner satsar på tillväxt.

De som var med under "rekordåren" i slutet av 1960-talet är de som nu är underlag får äldrevården, som kräver att större resurser, och det kräver resurser. Likt blinda hönor verkar  kommun efter kommun planera för en kraftig befolkningsökning och byggandet triggades att gå på högvarv. Men så inträffade en rad konkurser och byggbranchen drabbas av arbetslöshet, planerna på goda vinster och stigande bostadspriser visade sig vara överdrivna.
Befolkningssiffror för 2023 visar att Sveriges befolkning ökade med bara 30 151 invånare. Nettoinvandringen var endast 21 080.

I kommunerna var siffrorna långt i från planerna. Eskilstuna minskade med 450 invånare, Katrineholm tappade 280 invånare och Flen minskade med 390. Strängnäs, Trosa och Nyköping klarade sig bättre genom att fler flyttade in än ut. Strängnäs ökade med 391 invånare.

Stockholms tillväxt har sedan 1700-talet byggt på invandring. Nu  flyttar fler från Stockholms län än som flyttar in. Stockholms höga boendekostnader gör att omgivande orter till Stockholm tenderar öka sin befolkning.

Den historiskt kraftiga befolknings ökningen i Eskilstuna beror huvudsakligen på invandring. Under slutet av stormaktstiden bildades manufakturer i det dåtida samhället som helt byggde på invandring. Med den SD ledda regeringen negativa inställning  är det självklart att befolkningen i invandrarkommuner minskar. 2015 års arabiska explosiva invandring har vi nu nästan hanterat. Flyktingarna från Ukraina är ett tillfälligt tillskott av arbetsvilliga och välutbildade personer, något som idag behövs.

Appelblom  kontaterar att födelsetalen i Sverige faller. 2023 var födelsetalet enligt SCB i Sörmland 1,48 barn per kvinna. Det krävs 2,1 barn per kvinna för att befolkningen ska vara konstant.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i sin ekonomirapport pekat på att resurserna behöver styras om till mer äldrevård. Det är att observera de stora personalminskningarna inom sjukvården het verkar falla in i SKRs planer.
Nu är Sverige i en situation där minskad befolkning ska vägas in i framtidsplanerna. Något sådant finns inte utbildat folk till, de är utbildade för tillväxt!  Den nuvarande regeringen styrd av  SDs negativa syn på såväl flykting- som arbetskraftsinvandring blir förödande för samhället.

Trend att barnafödandet minskar i hela den utvecklade världen är tydlig. Den svenska modellen med en flexibel föräldraförsäkring, och en utbyggd barnomsorg underlättade att ha barn. Den situationer har drastiskt ändrats. I en oroligare värld med klimatförändringar, krig, överbefolkning, vinster  och social oro är det inte längre positivt med barn, satsning på det egna livet har blivit viktigare.  Framförallt har bostaden blivit en faktor som skjuter upp barnafödandet. Flera bostadsföretag har lyxsanerat miljonprogrammets bostäder till en nivå där alt färre har råd med eget boende. Andra med eget boende får skatteavdrag för att lyxrenovera. Något är i grunden fel med bostadspolitiken.

Appelbloms slutkommentar ”Invandringen lär inte återgå till tidigare nivåer, men den kraftiga åtstramningen riskerar att slå hårt när barnafödandet ligger på en rekordlåg nivå. I varje fall har kommunernas alla storvulna planer på betydligt fler invånare blivit inaktuella. Rekordåren är över – igen.” och vem vill erkänna det när mer vill ständigt ha  mer.

Hur kommer vi ur dilemmat med ständig tillväxt? 

Vår jord växer inte och hur ska tillväxt hanteras?

Den enda äkta sanningen är att vi med allt högre fart är på väg ut över stupet!

Oj! Tog det slut?

lördag 12 juli 2014

OFFICIEL STATISTIK 1856 till 1860

 Kan konstateras att 1860 var Torshälla s befolkning 806 personer Eskilstunas 4.396.  
Sedan dess har befolkningen på 150 år växt betydligt. Dels beroende på sammanslagning med landskommuner och dels på befolkningsökning. Fram till 1920-talet och även senare var det vanligt med stora familjer och halvdussinet barn var vanligt. De skulle ju någonstans få plats.


Utdrag ur

OFFICIEL STATISTIK 1856 till 1860

LANDSHÖFDINGE EMBETETS UTI SÖDERMANLANDS LÄN
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅREN 1856-1860.

Södermanlands län. Städerne Eskilstuna, Thorshälla,
Eskilstuna, fristad, belägen på ömse sidor om den efter staden uppkallade ån, 3/4-dels mil från dess utlopp i Mälaren, 81/2 mil från Nyköping och 111/4-dels mil från Stockholm, hade vid periodens slut 4,396 mantalsskrifne personer, så att folkmängden sedan 1855 ökats med 287 personer. Orsaken till denna tillökning lärer hufvudsakligen tillskrifvas öfvervägande inflyttningar, emedan dödligheten i förhållande till folkmängden är ganska betydlig, föranledd dels af osunda bostäder, der flera arbetare sammanhopas, dels ock från. smidesarbetames begifvenhet på starka drycker. 

Enligt stadens privilegier äro alla innevånare, som idka tillverkning af smidesmanufaktur-arbeten eller handel dermed, befriade från erläggande af mantalspenningar, och denna omständighet utgör förklaringsgrunden dertill, att af stadens hela befolkning 3,325 personer år 1860 upptagits såsom från mantalspenningar frie.
Staden har 264 bebyggda och 38 obebyggda tomter, uppskattade till 905,776 R:dr, och 51 tunnland åker, i värde upptagen till 7,650 R:dr R:mt.

Jern- och stålförädlingen utgör stadens förnämsta näringsgren och dermed sysselsättes företrädesvis handeln, som dock äfven i öfrigt idkas med fördel, och tillförseln af landtmannavaror är icke obetydlig. Afsättningen af smidesmanufaktur-arbeten har äfven den tid, denna berättelse omfattar, varit ganska fördelaktig.
Den mest framstående fabriken inom staden är Direktören och Riddaren Munktells mekaniska verkstad, som år 1860 sysselsatte 112 arbetare och sedermera blifvit mycket utvidgad. Ångmachiner af alla slag jemte flera andra machiner tillverkas härstädes till fördel för jordbruket och näringarne.

Hösten 1860 öppnades den genom ett bolag med understöd af statsanslag till belopp af 150,000 R:dr
R:mt byggda kanal med slussar, hvarigenom både ångfartyg och seglande fartyg numera kunna komma fram till staden, derinvid en stor och rymlig hamn blifvit på stadens bekostnad anlagd.
I den Tekniska söndags- och aftonskola, som i September månad 1859 började sin nuvarande verksamhet, meddelas af fem lärare undervisning i mathematik, teknologi, kemi, kemisk teknologi, linearritning, frihandsteckning, modellering samt träsnideri, m. m. Läroanstalten synes motsvara sin bestämmelse och begagnas flitigt af i staden varande arbetare.

Fattigvården anses vara särdeles betungande, men ehuru fattigpersonalen, som 1860 utgjorde 103 personer, som åtnjöto full försörjning, och 76 personer, som erhöllo bidrag till sitt uppehälle, således var något större, än understödstagarnes antal i Nyköping samma år, uppgingo likväl fattigvårdsutgifterna endast till 6,495 R:dr R:mt, eller ungefärligen tvåtredjedelar af fattigvårdens kostnader i sistnämnde stad.

Sjukvården ombesörjes af tvenne i staden stationerade läkare, af hvilka den ena är provinsialläkare och den andre stads- och lasarettsläkare.

Thorshälla, äfven belägen vid Eskilstuna å 1/4-dels mil från dess utlopp, 91/8-dels mil från Nyköping samt 111/2 mil landväg och 12 mil sjöväg från Stockholm, hade vid periodens slut 806 innevånare, eller 123 personer mera än 1855. Med 90 bebyggda och 13 obebyggda tomter har staden 655 tunnland åker och äng, åsatte 93/8-dels mantal, och jordbruket utgör här en väsentlig näring, hvaremot de egentliga stadsmannanäringarne äro fortfarande ganska obetydliga. 

Fattigvårdens inkomster för sista året af femårsperioden äro upptagne till 1,074 R:dr R:mt, men för utgifterna lemnar tabellen ingen redogörelse. Sedan ortens provinsialläkare flyttat till Eskilstuna, finnes i staden ingen läkare stationerad.