Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Vallhalla, Vallby 1905C
Visar inlägg med etikett vilsta. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vilsta. Visa alla inlägg

torsdag 17 april 2014

Vattenledning av asbets!

Hundratals mil av de kommunala vattenledningarna i landet innehåller det cancerframkallande ämnet asbest. Materialet är sedan länge förbjudet i byggmaterial och hanteringen av asbest och eternit där det ingår omgärdas av stränga säkerhetsföreskrifter. Eskilstuna har eternitrör med det cancerframkallande ämnet asbest i vattenledningsnätet. Bland annat cirka tre kilometer eternitrör mellan reningsverket och Hällby. 

Asbestcement är ett betongmaterial armerat med asbestfibrer. Rören började tillverkas i Italien 1913 och 1964 började de tillverkas i Varberg. Rören kallas också eternitrör, som är ett produktnamn. Rören är halvstyva, vanligen med dubbla muffar med tätningsringar och en distans i mitten. Rören kunde också levereras dragsäkra (Norvar, 2004). Mindre dimensioner tillverkades i långa rörlängder vilket gjorde att de var känsliga för balkbrott vid sättningar.

Asbestcementrören slutade att tillverkas i Sverige 1978 på grund av asbestdebatten.
Sveriges konsumentråd anser att kommunerna ska iakttar försiktighetsprincipen och omedelbart byter ut sina eternit/asbestledningar. Hofors är en av få kommuner som tänker byta ut eternitrören. Prover på vattnet visar att löser upp  asbest till dricksvattnet. Branschorganisationen Svenskt Vattens rekommendationer som säger att eternitledningarna är ofarliga så länge de inte är skadade. I Eskilstuna görs bedömningen att det är ofarligt så länge  ledningarna inte är skadade på något sätt. När ledningar reparerades skedde det enligt de rekommendationer som finns.

De som följt utvecklingen av  antalet vattenläckor så börjar det bli mer oroligt. Efter de två läckorna i Vilsta  sommarens 2013 bestämde Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) att byta ut närmare 700 meter rör  för att förhindra nya avbrott. Den nya vattenledning  läggs i det gamla betongröret, vilket gör arbetet enklare. Men hur gör man med alla klenare eternitrör? Eskilshem och Röksta är områden med asbetsrör. Säkert finns det sådana i de flesta bostadsområden byggda före förbudet.

Vad ska  man kan göra med rören? Det verkar som om den allmänna inställningen är att röra dem så lite som möjligt.

Slutligen är det normala förfaringssättet för att ta hand om asbest är att gjuta in den betong, precis som den är i rören. Sedan placeras den på specialdeponi insveper i plast.

torsdag 24 maj 2012

Silvergruva Vilsta

Silvergruvan

Silvergruvans staket sviktar
Silvergruva från slutet av 1600-talet ägdes av Vilsta herrgård. På en karta från 1680-talet finns en ”Silwergrufva” markerad. Gruvhålet finns söder om Vilsta på östra åstranden. Gruvan var inte så framgångsrik och fastän det finns en plats som heter Silvergruvan hittade man aldrig stort med silver där. Enligt historien räckte det utvunna silvret endast till silverknappar i kuskens livré.

Gruvhålet
På1800-talet vaknar åter intresset för gruvbrytning och nya inmutningar görs. Den 21 mars 1845 låter brukspatronen Erik Cederborgh på Wedvåg samt Vilstas dåvarande ägare Hovjägmästare G Granath inlämna en begäran om inmutning av gruvan. Bergsmannen Anders Olsson i Rya som undersöker varphögarna meddelar att han inte vill nedlägga några kostnader på detta gruvföretag. Vilsta naturreservat är idag ett Natura 2000-område.

En annat gruvhål, som sagts innehålla silverhaltig blyglans, intill bron till Kölsängen inmutades av L F Ståhlberg som sedan utförde en del arbeten. 
Ytterligare en inmutning gjordes år 1859 nära Stenkvistavägen straxt SO om dåvarande soptipp, området väster om Odlaren, norr om Odlarmossen och mellan Odlaren och Viptorp. Gruvan hade magnetitmineraliseringar som uppträder i felsisk metavulkanit.