Energimixen i Eskilstuna

Energi produktion i de mindre vattendragen. Totalt handlar de små kraftstationerna om i storleksordningen ett kärnkraftverk. EU har krav på att nya tillstånd ska utredas och beslutas i vattendomar.

Nya vattendomar kommer radikalt att förändra landskapsbilden. Blir förändringarna för kostsamma och leder till att dammar rivs när det inte längre finns intäkter eller motiv till att bevara eller underhålla damerna. På många platser kommer vattenspeglar att försvinna. Borttagande av dammar kan även påverka grundvatten nivån. Elproduktionen har hindrat fiskvandring i drygt 100 år. Vandringsvägar tillgängliggörs med omlöp, vilket medför mindre mängd vatten för elproduktion.

I Eskilstunaån finns en potential att utnyttja vattenresursen på 8.000KW. Totalt är utnyttjandet 4.400KW installerad generatoreffekt. Vattenkraftverken i turordning Skogstorp generatoreffekt 1200 KW fallhöjd 5,2m, Tunafors generatoreffekt 1700 KW fallhöjd 5,3m, Faktorieholmarna generatoreffekt 355 KW fallhöjd 2,1m, Nyby generatoreffekt 400 KW fallhöjd 6,5m, Kvarnfallet generatoreffekt 700 KW fallhöjd 5,3m.

Andra strömmar och fall Hyndevad, Skjulsta och Holmen är inte utbyggda för elproduktion då fallhöjden är för låga för att utnyttjas. Men i historiska berättelser har på dessa ställen utnyttjas. På Holmen i Torshälla och i Skjulsta har vattenkraften utnyttjas  med vattenhjul som kan i dokument härledas tillbaka till Gustaf II tid på 1600-talet. Hyndevad och konflikter med Närkebönder inte att glömma.

Hur ska vi se på ny elproduktion för den framtid med accelererade klimatförändringar som vi nu lever i. Visserligen finns det människor som förnekar förändringarna av klimatet. Konstateras kan att det inunder industrialiseringen och fossilenergi utnyttjandet har temperaturen stigit. Påverkan är större desto längre mot polerna. Isstormen i USA kan förklarats av att jetströmmarna blir svagare och att den arktiska kylan kan nå längre söderut. Det är inget som hindrar att vi i Sverige kan få uppleva samma fenomen som isstormarna i USA. Rapporter som kom är att att vi är på väg att komma lösningen på fusionskraftens lösning allt närmare. Varför har vi så svårt att utnyttjades fussinskraftverk som redan vrid i drift i miljarder år, Solen via solpaneler, vilket många villaägare upptäckt, samt från vindkraft som samma ägare kan motarbeta.

En annan soldriven källa är bioenergi. Eskilstuna kraftvärmeverk hade ursprungligen en Powerformer generator på 42.000KW senare utbytt. Totalt producerar 2018 de olika kraftslagen ca 25% av Eskilstunas elbehov inom kommunen

Det kan var svårt att se skogen för alla träd som skymmer utsikten. Att utnyttja de flödande källorna har mött samma öde trotts att vi nu har kunskapen att utvinna energi utan att fördärva klimatet. Framtiden måste bygga på att vi inte längre ser förstörd natur som ökat välstånd i form av ekonomisk tillväxt. Som alltid finns det ett motstånd till förändringar. Det kan visa sig i enskilda individer, kommunala beslut om att solpaneler inte får sättas upp på tak eller att vindkraft stoppas.  Den största potentialen för utbyggnad är den havsbaserade vindkraften. Även där är motståndet stort då argument som fri horisont kommer in. I Skåne är nej till vind kraft betydande trotts att det är där som elproduktion saknas. De höga elpriserna har vi som tack för främst högerstyrda kommuners nej till vindkraft.

Under 2024 kommer vi att uppleva att vindkraft etableras i kommunen. Det är Duvhällen Vindpark och vindparken i Kafjärden.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Elpanelerna har en liten men växande andel av elproduktionen följt av vattenkraften i Eskilstunaån och bioenergin från Kraftvärmeverket. Från 2024 kommer vindkraften att utgöra den största andelen av producerad el-energi i kommunen. Andelen producerad El inom kommunen kommer 2024 kraftigt öka. Om vinden är bra kan en fördubbling av lokalt producera el uppnås.

En ny tid i Eskilstuna!

En ny tid av industriell utveckling når Eskilstuna. Tidigare industristad har förvandlats till en plats för logistik. Runt omkring i staden växer de upp. Slaget om Kjula handlar om flyg  eller lager. Det ser ut att bli en fördel för lager. Senaste utvecklingen sker i Folkesta där ett villaområde samt ett betydande område längs Europavägen exploateras. Kombiterminal samt lager arbetstillfällen som handlar om logistik.

Den nya tiden med nya landmärken reser sig upp i luften. De gamla koleldade skorstenarna lyser idag med sin frånvaro och ersättas av jättar med vingar. Kafjärden kommer att under 2023 förses med vindmöllor med en installerad effekt på 32,4 MW som ger en årsproduktion 0,089 TWh från de 9 vindkraftverk som där reser sig.  Produktionen motsvarar 0.06 % av Sveriges EL-produktion. Verken är i jämförelse med Eskilstuna ån en kraftig ökning av lokal  el produktionen.

Vindkraftverken kommer att stå där efter närmare 20 år av juridiska processer för att hindra bygget. Det säger ändå något om rättssäkerheten i Sverige. Det går så här i efterhand att konstatera att bygger blev under uppskjutandet p.g.a. protester högre än de ursprungliga planerna. Ett öde som drabbar all projekt in i den framtid vi med tvång är tvungna att vänja oss vid. Signaler ges dock att denna ordning inte kan bestå utan ledtiderna med tvång behöver kortas om vi ska klar omställningen och inte utplåna naturen och slutligen oss själva i en allt mer accelererande klimatförändring.

Kafjärden  Källa: https://www.cloudberry.no/en/about/projects?type=wind

 

Vindkraften i Kafjärden kan jämföras med Eskilstuna ån som helt utbyggd kan ge 9 MW generatoreffekt. Idag är halva generator effekten installerad i ån. En gång var fallen vid Skogstorp, Tunafors, Strömsholmen, Holmen, Nyby och Kvarnfallet tillsammans med kol grunden för energin till den industriella epoken, som Reinhold Rademacher inledde, nu är planen skriande behov av mer EL. Utbyggnaden av ån medförde att många fiskar som beskriv i historiska dokument blev utrotade.

En annan utveckling är  solceller. Solcellsanläggningen på Coops lager beräknas täcka cirka 50 procent av den årliga elanvändning i anläggningen. En solcellsanläggning ger en säker tillgången på förnybar el och minska Coops klimatavtryck. En 6,1 MW (38 000 kvm) solcellsanläggning av  återvunnet kisel på Coops  varuterminal i Kjula. Driftsättning planeras till årsskiftet 2022/2023. 

På Ö&B.s tak i Valhalla ses en klar solcellsanläggning. För företagen handlar överlevnad om att nu ta rätt beslut inför framtiden. Att sätta solcellspaneler på taket kan aldrig vara fel vare sig det gäller industrin eller privat.

Östermalms Svagdricksbryggeri Eskilstuna

 

Bryggeriet var ett svagdricksbryggeri upptaget i industrikalendern 1947 under rubriken skattebefriade bryggerier, livsmedel.  På sin tid gav bryggeriet ut adventskalendrar, det var en tid då svagdricka var den vanligaste drycken till måltiden, fat läsken lockade säkert barnen. 

Bryggeriet tillverkade ett antal produkter före uppköp av PRIPP i mitten av 1960-talet.

Den sista tillverkningen som pågick till början av 1970-talet bestod enbart av svagdricka under namn av Östermalms  bryggeri Eskilstuna (ÖBE).

 

 

Vattenledning av asbets!

Hundratals mil av de kommunala vattenledningarna i landet innehåller det cancerframkallande ämnet asbest. Materialet är sedan länge förbjudet i byggmaterial och hanteringen av asbest och eternit där det ingår omgärdas av stränga säkerhetsföreskrifter. Eskilstuna har eternitrör med det cancerframkallande ämnet asbest i vattenledningsnätet. Bland annat cirka tre kilometer eternitrör mellan reningsverket och Hällby. 

Asbestcement är ett betongmaterial armerat med asbestfibrer. Rören började tillverkas i Italien 1913 och 1964 började de tillverkas i Varberg. Rören kallas också eternitrör, som är ett produktnamn. Rören är halvstyva, vanligen med dubbla muffar med tätningsringar och en distans i mitten. Rören kunde också levereras dragsäkra (Norvar, 2004). Mindre dimensioner tillverkades i långa rörlängder vilket gjorde att de var känsliga för balkbrott vid sättningar.

Asbestcementrören slutade att tillverkas i Sverige 1978 på grund av asbestdebatten.

Sveriges konsumentråd anser att kommunerna ska iakttar försiktighetsprincipen och omedelbart byter ut sina eternit/asbestledningar. Hofors är en av få kommuner som tänker byta ut eternitrören. Prover på vattnet visar att löser upp  asbest till dricksvattnet. Branschorganisationen Svenskt Vattens rekommendationer som säger att eternitledningarna är ofarliga så länge de inte är skadade. I Eskilstuna görs bedömningen att det är ofarligt så länge  ledningarna inte är skadade på något sätt. När ledningar reparerades skedde det enligt de rekommendationer som finns.

De som följt utvecklingen av  antalet vattenläckor så börjar det bli mer oroligt. Efter de två läckorna i Vilsta  sommarens 2013 bestämde Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) att byta ut närmare 700 meter rör  för att förhindra nya avbrott. Den nya vattenledning  läggs i det gamla betongröret, vilket gör arbetet enklare. Men hur gör man med alla klenare eternitrör? Eskilshem och Röksta är områden med asbetsrör. Säkert finns det sådana i de flesta bostadsområden byggda före förbudet.

Vad ska  man kan göra med rören? Det verkar som om den allmänna inställningen är att röra dem så lite som möjligt.

Slutligen är det normala förfaringssättet för att ta hand om asbest är att gjuta in den betong, precis som den är i rören. Sedan placeras den på specialdeponi insveper i plast.