En ny tid i Eskilstuna!

En ny tid av industriell utveckling når Eskilstuna. Tidigare industristad har förvandlats till en plats för logistik. Runt omkring i staden växer de upp. Slaget om Kjula handlar om flyg  eller lager. Det ser ut att bli en fördel för lager. Senaste utvecklingen sker i Folkesta där ett villaområde samt ett betydande område längs Europavägen exploateras. Kombiterminal samt lager arbetstillfällen som handlar om logistik.

Den nya tiden med nya landmärken reser sig upp i luften. De gamla koleldade skorstenarna lyser idag med sin frånvaro och ersättas av jättar med vingar. Kafjärden kommer att under 2023 förses med vindmöllor med en installerad effekt på 32,4 MW som ger en årsproduktion 0,089 TWh från de 9 vindkraftverk som där reser sig.  Produktionen motsvarar 0.06 % av Sveriges EL-produktion. Verken är i jämförelse med Eskilstuna ån en kraftig ökning av lokal  el produktionen.

Vindkraftverken kommer att stå där efter närmare 20 år av juridiska processer för att hindra bygget. Det säger ändå något om rättssäkerheten i Sverige. Det går så här i efterhand att konstatera att bygger blev under uppskjutandet p.g.a. protester högre än de ursprungliga planerna. Ett öde som drabbar all projekt in i den framtid vi med tvång är tvungna att vänja oss vid. Signaler ges dock att denna ordning inte kan bestå utan ledtiderna med tvång behöver kortas om vi ska klar omställningen och inte utplåna naturen och slutligen oss själva i en allt mer accelererande klimatförändring.

Kafjärden  Källa: https://www.cloudberry.no/en/about/projects?type=wind

 

Vindkraften i Kafjärden kan jämföras med Eskilstuna ån som helt utbyggd kan ge 9 MW generatoreffekt. Idag är halva generator effekten installerad i ån. En gång var fallen vid Skogstorp, Tunafors, Strömsholmen, Holmen, Nyby och Kvarnfallet tillsammans med kol grunden för energin till den industriella epoken, som Reinhold Rademacher inledde, nu är planen skriande behov av mer EL. Utbyggnaden av ån medförde att många fiskar som beskriv i historiska dokument blev utrotade.

En annan utveckling är  solceller. Solcellsanläggningen på Coops lager beräknas täcka cirka 50 procent av den årliga elanvändning i anläggningen. En solcellsanläggning ger en säker tillgången på förnybar el och minska Coops klimatavtryck. En 6,1 MW (38 000 kvm) solcellsanläggning av  återvunnet kisel på Coops  varuterminal i Kjula. Driftsättning planeras till årsskiftet 2022/2023. 

På Ö&B.s tak i Valhalla ses en klar solcellsanläggning. För företagen handlar överlevnad om att nu ta rätt beslut inför framtiden. Att sätta solcellspaneler på taket kan aldrig vara fel vare sig det gäller industrin eller privat.

Vindkraft en ny industri i Eskilstuna

Cloudberry
 (hjortron) är ett energibolag. Bolaget äger, utvecklar och driver småskaliga vattenkraftverk och vindkraftsparker i Norge och Sverige. Cloudberry är med i energiomställningen mot en hållbar framtid genom att bygga ny förnybar energi idag. Bolaget agerar  på en långsiktig stigande efterfrågan på förnybar energi.  www.cloudberry.no 

Processen för vindkraft är lång. en förberedande åtgärd är att se till att produktionen når nätet.  Redan 2018 fick Vattenfall Eldistribution AB tillstånd att, ansluta Duvhällen Vindpark AB med en  nätkonsession för  en ny 132 kV ledning  för att kunna ansluta vindkraftparken till 132 kV ledningen vid Lindhult, ca 7 km norr om Duvhällen. Således var det fösta steget taget.

Cloudberry Clean Energy  bygger  Duvhällen (60 MW) och Kafjärden (18-40 MW) i  Eskilstuna.

Duvhällen vindkraftpark ligger  nordost om Hjälmaren. Duvhällen kommer att ha 10 vindkraftverk med en installerad effekt på upp till 56 MW och få en förväntad årsnormalproduktion på upp till 165GWh. Byggstart är planerad till 2022 och vindkraftparken beräknas tas i drift under fjärde kvartalet 2023.

Bolaget har köpt vindkraftparken vid Kafjärden söder om Eskilstuna. Nu  ser det, efter långa turer, ut att bli vindkraftverk på platsen.
Redan  2019 gavs tillstånd  till nio vindkraftverk i Kafjärden. På de redan  nio färdiga betongfundamenten, kan nya ägaren  nu  uppföra färre men högre verk. Tidigare kinesiska ägare stupade på att 100 m höga verk inte längre var i produktion och verken under den tidsmässigt utdragna planen blivit omodern.
 

Senast 2024 planerar Cloudberry att de 150 meter höga vindkraftverken i Kafjärden är i drift.

För att bibehålla vår konkurrenskraft och i slutändan vårt välstånd och planerna med energiomställningen får vi hoppas att detta är inledningen på en ny samhällsomvandling där alla kommuner tar ett ansvar. 

Förhoppningen är att kommunen kommer få någon form av långsiktig ersättning för energiproduktionen inom kommungränsen.

Steget in i framtiden

Efter många turer ser det ut som om Eskilstuna tar steget in i framtiden. Det är verkligen ett litet steg men nu verkar det vara så att norska intressen tar och förverkligar vindparkerna i Eskilstuna. De från början nio vindsnurrorna i Kafjärden kommer att ersättas med några färre fast högre. Det motstånd som uppbådats bröts ner till sist och äntligen kan stegen mot framtiden tas. Klimatomställningen kräver att vi slutar eldar fossila bränslen utan upptäcker att solen finns och under överskådlig tid kommer att skina. Därtill bör kommun och markägare få en avkastning på vind- och vattenkraft. Solpaneler på villataken är redan nu en mycket lönsam lösning för ägaren. För stora  solpanelsanläggningar är det rimligt att även de ska ge ett tillskott till kommun kassan. Staten kan fördela tillbaka till kommunen några öre av den skatt som dras  in på elen producerad i kommunen.

Eskilstuna var en industristad och vi kan se på gamla bilder hur den svarta röken stiger från otaliga skorstenar. Vad vi i bilderna inte ser är det mänskliga lidandet hos innevånarna som arbete i de historiska industrierna. Ofta ledde de stora luftföroreningarna till betydande förkortning av livet på Eskilstunaborna. Nu är det temperaturökningen som leder till ett allt mer oförutsägbart väder pendlande mellan torka och översvämning. Antalet sjukdomar på träden ökar och med det ekonomiska förluster.

Den era som nu inleds med ren vindenergi som drivkälla för framtidens Eskilstuna bör i största mån bejakas. 

 

Frågan som slutligen får ställas är om vi kan  klara av klimatförändring utan incitament eller kommer den att bli mänsklighetens förintelse?

En rättssäker vindkraftsprövning

Sedan 2009 kan kommuner genom en bestämmelse i miljöbalken stoppa nya vindkraftsetableringar, utan att beslutet behöver motiveras och utan att det finns några krav på vad besluten  grundar sig på. Det har vid ett maktskifte kunnat bli  politiskt tvärstopp i långt framskridna planer. Investeringar som ska göras med minst 25 års framförhållning ska inte omkullkastas av nya majoriteter eller populistiska partier.

I fallet Kafjärden som började planeras 2007 (se tidigare inlägg) var i sig kommunen positiv medan andra grupper överklagade i flera instanser. Till sist visade sig att projektet fick ett godkännande. Efter en process som varat i 14 år ansågs projektet föråldrat och bjuds ut till försäljning.
De långa processerna beror bland annat på att vid en förfrågan om etablering av vindkraft är det vanligt att kommunerna prövar samma frågor som sedan ska prövas ännu en gång av den myndighet som beslutar om tillstånd enligt miljöbalken. Därtill kommer alla överklaganden.
Processerna inom kommunen tar flera år och negativa beslut kommer ofta så sent att både vindkraftsprojektören och berörda myndigheter hunnit lägga ned mycket stora utredning- och planeringsresurser helt i onödan. Därtill kommer att kommunen enligt tidigare regler kan återta ett positivt besked precis när som helst. Så blir det inte framleddes.

Om kommunen fattar ett positivt besked som när som helst återtas innebär det en betydande rättsosäkerhet.  Politiskt och i klimatkrisen så ökar samhällets fokus på energi och elektrifiering. Kommuner runt om i landet tar olika initiativ för att främja och stötta och branschen räknar med en kraftigt ökad elanvändning och det är redan elbrist i söder. Detta kräver att nya projekt för energiproduktion eller energiintensiva industriprojekt är förutsägbara, rättssäkra och mer effektiva. Redan nu befaras stor elbrist inom fyra år när fossilfritt stål i norr kommer i produktion. Brist på el leder onekligen till högre priser.
Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan (veto) har inte på något sätt förenklat processerna.

Utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” föreslår få ett helt nytt regelverk som säkerställer kommunernas inflytande och som är mer rättssäkert och förutsebart vid en vindkraftetablering.
Förslagen är resursbesparande för myndigheter och för vindkraftsprojektörer, utan att kommunerna tappar sitt inflytande över vindkraftsplaneringen.

Förslagen är resursbesparande för myndigheter och för vindkraftsprojektörer, utan att kommunerna mister sitt inflytande över vindkraftsplaneringen.

Kommunen ska pröva om en vindkraftpark utgör lämplig markanvändning, inte hur den påverkar naturmiljön.

Kommunens beslut ska komma tidigare i processen. Utredningen föreslår därför att kommunens beslut ska komma  tidigare och alltid innan ansökan om tillstånd lämnas in till tillståndsmyndigheten.

Kommunens översiktsplan ska visa den långsiktiga och övergripande planeringen av mark- och vattenanvändningen i kommunen. För att stärka förutsägbarheten föreslår därför utredningen att kommunerna, som huvudregel, alltid ska tillstyrka vindkraft som är förenlig med vad kommunen angett i  översiktsplanen.   Kommunen behåller möjligheten att inte planera för vindkraft eller att ange begränsningar i höjden.

Rättssäkerheten stärks genom att besluten blir bindande och överklagandemöjligheterna utökas.  Om ansökan för tillstånd enligt miljöbalken lämnas in inom fem år. Utredningen föreslår också en stärkt överklagandemöjlighet för alla som berörs av beslutet.

Utredningen har inte haft som mål eller uppdrag att öka vindkraftsutbyggnaden i landet.

Vad har vi att vänta i Kafjärden? Ingen bygger 100 m höga torn idag utan det handlar om mellan 200-300m höjd. Det kan bli 3-4 vindkraftverk som tillsamman kommer att producera mer el än de tio som  inte byggs. 

Varför skulle inte denna utveckling kunna ske? Alla utredningar är klara. Det är bara för den nya ägaren att lämna in en ny ansökan!

PS: Byggstart för färdigställande av vindparken har anmälts påbörjas under 2023. Tillståndsprocecerna har då rimligen möt alla besvär som inlämnats.

Vindkraft, Kafjärden

 

Vindkraft på Kafjärden

De som försöker bygga vindkraftverk på Kafjärden. heter Enwind. Företaget har sökt bygglov hos Eskilstuna kommun.

 Hur ser den trassliga ordergången ut i den byråkratiska hanteringen? 2003 påbörjades hanteringen med vindmätning.

• 2007: Bygglovsansökan för vindkraftverk inkom till Eskilstuna kommun från ett vindkraftsföretag.
• 2007/2008: Stadsbyggnadsnämnden beviljade bygglov för byggnation av vindkraftverk.
• 2010 Byggnation påbörjades, men fick avbrytas bland annat på grund av arkeologiska utgrävningar.
• 2012: Tidsfristen för bygglovet var på väg att gå ut 2013. Ansökan om bygglov prövades på nytt och stadsbyggnadsnämnden beviljade bygglov.
• 2016: Byggloven överklagades till Länsstyrelsen.
• 2016 juni: Länsstyrelsen beslutar om inhibition, vilket i praktiken betyder byggstopp, till dess att Länsstyrelsen har granskat ärendet och fattat beslut om överklagandet ska godkännas eller ej.
• 2016, 24 augusti: Länsstyrelsen upphävde stadsbyggnadsnämndens bygglovsbeslut från 2012. Länsstyrelsen bedömde att beslutet inte tillkommit i laga ordning, det vill säga att den formella handläggningsprocessen inte helt följt gällande lagstiftning.
• 2016, 30 augusti. Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bevilja bygglov för nio vindkraftverk och nio transformatorer.
• 2019, 13 februari. Mark- och miljödomstolen har i sin dom ändrat länsstyrelsens beslut och fastställt stadsbyggnadsnämndens beslut den 30 augusti 2016 att ge bygglov för nio vindkraftverk med transformatorstationer.
• 2019, 5 september. Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast. Länsstyrelsen upphäver beslutet med hänvisning till miljö- och djuraspekter.
  

Framför allt hänvisar länsjuristen till att ljudet från vindkraftsparken (40 decibel) skulle innebära störningar för fågelarten ortolansparven.
Sparvens sång skulle inte höras
Det är en typ av sparv som minskat allra mest i Sverige under de senaste decennierna och målet är att arten ska häcka på Sofiebergsåsen, skriver länsstyrelsen i sitt beslut.
Men med ljudet från vindkraftverken, bara 400 meter från skyddsområdet, kommer arten inte att trivas.
”Arten är i behov av en tyst miljö för att dess sång ska kunna höras”, står det i beslutet. Tyvärr är det så att de klagandes huskatter utgör ett större hot mot sparven än vindkraften.

 Denna dag har ännu inga vindkraftsnurror synts. Däremot går åsikterna isär om miljöprövning och bygglov. Det har genomförts en inventering av fåglar i området. Ett verk skadar uppskattningsvis två fåglar om året medan tamkatterna tar miljoner fåglar. Om tamkatternas inverkan på fågelbeståndet har ingen undersökning krävts. Buller och skuggbildning har hävdats. Veterligen bor ingen så nära att de drabbas av detta.

Det är i förlängningen underligt att Eskilstuna kommun enligt upphandling tvingas köpa vindkraftverk i Sollefteå: Är det okej att äga vindkraft 500 KM utanför kommunen? För i Eskilstuna finns inget vindkraftverk. 

Sedan 2003 har förnybar elproduktion i Sverige främjats genom elcertifikatsystemet, ett marknadsbaserat stödsystem för att öka förnybar elproduktion. Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad, med mål om 28,4 TWh ökad elproduktion till 2020. I Sverige finns också mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030.

Investeringstakten i vindkraft gör att det gemensamma målet med Norge redan är uppnått och att målet för 2030 beräknas nås nio år i förtid. Genom att målet nås i förtid kommer priset på elcertifikat sjunka till 0 och redan idag klarar sig vindkraftsinvesteringar på marknadsmässiga grunder utan stöd.

Amazon etablerar serverhall i Eskilstuna. Hoppsan räcker strömmen till för mer. Nej inte hur som helst. Vi är för framtida välstånd och tillväxt nödgade att producera mer lokalt. Då duger det inte med 0 vindkraft. En del fastighetsägare har satt upp solpaneler. Betalda på ca 5 år med subventioner och lever i 25  år med god vinst för investeraren. Ingen effekt skatt på 35.3 öre ingen nätavgift (i Eskilstuna är 2020 elnätskostnaden 54,60 öre inklusive moms per kilowattimme) för en egna konsumtionen, lågt betalt för det som förs till nätet.  Så varför tveka.

Vad gör vi 2021 när målet för 2030 är uppnått? Givetvis fortsätter en utbyggnad nu när den fått fart och är lönsam. 

När ser vi verken i Kafjärden på plats?

I april 2021 medlar de Kinesiska ägarna att de ger upp. Vinparken anses helt omodern tekniskt. 

Nu väntar vi på en ny projektplan med dubbelt så höga verk! 

Ingen tror väl att el-omställningen sker utan mer produktion av el!