En ny tid av industriell utveckling når Eskilstuna. Tidigare industristad har förvandlats till en plats för logistik. Runt omkring i staden växer de upp. Slaget om Kjula handlar om flyg eller lager. Det ser ut att bli en fördel för lager. Senaste utvecklingen sker i Folkesta där ett villaområde samt ett betydande område längs Europavägen exploateras. Kombiterminal samt lager arbetstillfällen som handlar om logistik.
Den nya tiden med nya landmärken reser sig upp i luften. De gamla koleldade skorstenarna lyser idag med sin frånvaro och ersättas av jättar med vingar. Kafjärden kommer att under 2023 förses med vindmöllor med en installerad effekt på 32,4 MW som ger en årsproduktion 0,089 TWh från de 9 vindkraftverk som där reser sig. Produktionen motsvarar 0.06 % av Sveriges EL-produktion. Verken är i jämförelse med Eskilstuna ån en kraftig ökning av lokal el produktionen.
Vindkraftverken kommer att stå där efter närmare 20 år av juridiska processer för att hindra bygget. Det säger ändå något om rättssäkerheten i Sverige. Det går så här i efterhand att konstatera att bygger blev under uppskjutandet p.g.a. protester högre än de ursprungliga planerna. Ett öde som drabbar all projekt in i den framtid vi med tvång är tvungna att vänja oss vid. Signaler ges dock att denna ordning inte kan bestå utan ledtiderna med tvång behöver kortas om vi ska klar omställningen och inte utplåna naturen och slutligen oss själva i en allt mer accelererande klimatförändring.
 |
| Kafjärden Källa: https://www.cloudberry.no/en/about/projects?type=wind |
Vindkraften i Kafjärden kan jämföras med Eskilstuna ån som helt utbyggd kan ge 9 MW generatoreffekt. Idag är halva generator effekten installerad i ån. En gång var fallen vid Skogstorp, Tunafors, Strömsholmen, Holmen, Nyby och Kvarnfallet tillsammans med kol grunden för energin till den industriella epoken, som Reinhold Rademacher inledde, nu är planen skriande behov av mer EL. Utbyggnaden av ån medförde att många fiskar som beskriv i historiska dokument blev utrotade.
En annan utveckling är solceller. Solcellsanläggningen på Coops lager beräknas täcka cirka 50 procent av den årliga elanvändning i anläggningen. En solcellsanläggning ger en säker tillgången på förnybar el och minska Coops klimatavtryck. En 6,1 MW (38 000 kvm) solcellsanläggning av återvunnet kisel på Coops varuterminal i Kjula. Driftsättning planeras till årsskiftet 2022/2023.
På Ö&B.s tak i Valhalla ses en klar solcellsanläggning. För företagen handlar överlevnad om att nu ta rätt beslut inför framtiden. Att sätta solcellspaneler på taket kan aldrig vara fel vare sig det gäller industrin eller privat.
