Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

lördag 5 juli 2014

Eskilstuna i Kungl. biblioteket


Eskilstuna i Kungl. bibliotekets okatalogiserade samling
Författare: Siw Wesslén

Redan år 1661 ålades rikets tryckare genom en Kungl. Förordning att leverera ett exemplar av varje tryckt skrift till Kungl. biblioteket. Tack vare förordningen och sedermera lagen om pliktexemplar har Kungl. biblioteket kunnat bygga upp en stor samling av svenskt tryck. Förutom böcker, tidskrifter och tidningar trycks en stor mängd information av mer tillfällig karaktär. En information som dokumenterar det vardagliga livet och utgör en viktig källa för samhällsforskning inom skilda områden. Exempel på nämnda tryck är företags information om produkter och priser, föreningars medlemsförteckningar och tidskrifter med ett speciellt för medlemmarna intressant innehåll, teatrars mer eller mindre omfångsrika program, sportprogram, telefonkataloger, auktionskataloger, bokförlagskataloger, församlingsblad, kommunal och politiska information, skolkataloger, utställningskataloger, myntkataloger, turistbroschyrer, försäkringsbolags tariffer, bostadsreklam, tidtabeller, verksamhetsberättelser och mycket mera.

Trycket blir som regel snabbt inaktuellt för den enskilde individen och kastas. Men om tryckerierna har levererat sin produktion, som lagen föreskriver, finns allt detta tryck bevarat i Kungl. bibliotekets okatalogiserade samling på Enheten för okatalogiserat tryck (OKAT). Trycket är klassificerat efter sitt innehåll och ämnesvis uppordnat men inte katalogiserat såsom boksamlingarna.
Samlingen mäter ca 10 000 hyllmeter med ca 900 tryck per meter. Innehållet ger en konkret uppfattning om det svenska samhället i gångna tider och är därför källhistoriskt mycket intressant.

Eskilstuna, en historiskt betydande stad i Södermanland, har valts som objekt för en botanisering i Kungl.bibliotekets okatalogiserade samling, innehållande både regionalt och riksomfattande tryck. Några exempel kan dels belysa samlingens varierande innehåll dels ge en historisk återblick på Eskilstuna. Staden är Folke Sandgrens födelsestad och har därmed en särskild anknytning till Kungl. biblioteket.
Eskilstuna var redan tidigt en viktig handels- och mötesort. Namnet Eskilstuna dök upp som benämning i ägohandlingar hos Johanniterordens munkar redan i slutet av 1200-talet. Till det tidigare namnet Tuna lades namnet Eskil för att rädda minnet av dessa trakters förste biskop S:t Eskil.
Eskilstuna blev genom ett privilegiebrev stad år 1659.
Följande tryck ger exempel på offentliga företeelser i Eskilstuna stads utveckling. I Kongl. Maj :ts förnyade Nådiga Byggnads- och Brand-Ordningar för Staden Eskilstuna; Gifna Stockholms Slott den 4Junii 1828 kan man i byggnadsordningen läsa "Gata, som ånyo anlägges, bör wara minst 16 alnar och twärgata 12 alnar, men förlängd gata behåller sin bredd" (Art. III) och i brandordningen "Huru Staden och Fri-Staden bör indelas uti Qwarter, Brand- och Rotmästerskap, samt deras skyldigheter" (Art. I). Av Rulla öfver Brandkåren i Eskilstuna Stad. Eskilstuna 1873 framgår att Fil. D:r C. C. Callander tillsammans med Handlande Klein, Telegrafkommissarie Åkerstein och Bokbindare Öberg var ordningsmän inom Bergningsafdelningen.
År 1860 undertecknades ett Kontrakt emellan Gaslysnings-Bolaget och Eskilstuna Fristad. Bland dem som undertecknade för stadens räkning fanns L. F. Ståhlberg. Den framgångsrike fabrikören Ståhlberg deltog aktivt i stadens kommunala liv och var initiativtagare till gasverket. Eskilstuna stad firade 300- årsjubileum år 1959. Enligt Program firades jubileet fr.o.m. 16 maj t.o.m. 24 maj. Placeringslista vid Eskilstuna stads jubileumsmiddag förtecknar vilka personer som hade nöjet att deltaga i middagen. Dessutom finns en Förteckning över gåvor, som överlämnats vid Eskilstuna stads 300-årsjubileum den 16 maj 1959.

En stor mängd tryck som ingår i den okatalogiserade samlingen berör företag och deras produkter. Några exempel med anknytning till företag i Eskilstuna har valts ut. Redan Carl IX omhuldade näringslivet i Eskilstuna, där han önskade skapa en industristad, särskilt för metallsmide. Stadens lämpliga läge i landet med närhet till Bergslagen och en bördig jordbruksbygd förbättrades ytterligare genom en rik krafttillgång från fallen i Eskilstunaån. Carl X Gustaf fortsatte planerna och kallade in Reinhold Rademacher från Riga. År 1654 undertecknade konungen ett privilegiebrev för manufakturtillverkning som bl. a. gav Rademacher ensamrätt för hans tillverkningar under 20 år. En ny epok med en intensiv byggnadsverksamhet startade. Den nya stadsbebyggelsen skulle komma att kallas Carl Gustafs stad. Arkitekten Jean de la Vallée ritade stadsplanen. Rademachers manufakturverk passerade genom olika händer och år 1725 överläts företagen till den polska grevinnan Anna Woynarowska som betalning för Carl XII:s skuldsättning i Bender. Från den tiden finns en prislista över tillverkningen Specification, Uppå dejern Manufactur Sorter, som tilwärckas wijd Carl Gustafs Stads Manufacturie och här i Staden, uti Sahl. Herr Lorents Ertmans Huus
i stora Kyrckiobrinken försäljas Dusin och Stycketals, til följande prijs. Stockholm den 12. Sept. Anno 1726. Följande varor erbjöds exempelvis till försäljning:
"swarta Fönster Beslag, Cronbeslag, Fönsterskrufwar, förtenta handtag,
Kyrck-bänckgångjern, Luckegångjern till Stenhuus, Båtspik, Spånspik" och
"1 st. Ögonhårs Tång 15 Öre" och " 1 . Dusin Kofoot Saxar 11 Dal. 8 Öre".

1760-talets allmänna kris drabbade bruken i Eskilstuna hårt. Bergsrådet Samuel Schröderstierna tog initiativ till att inrätta en fristad i Eskilstuna år 1771 för att låta in- och utländska arbetare driva egen verksamhet befriade från skråtvång. Så småningom blomstrade manufakturtillverkningen. Man producerade verktyg, knivar, saxar, värjklingor m.m. "Afbitare, Alnar, Bakelse- Sporrar, Balancer " redovisas i Pris-Courant För Eskilstuna Fristads Smide År 181.... Årets slutsiffra och priserna är inte tryckta för att göra priskuranten användbar under en längre tid. Christoffer och Johanna Zetterbergs rörelse ombildades till Eskilstuna Jernmanufaktur-Aktiebolag år 1868. På Pris- Kurant No 3 å Eskilstunajernmanufaktur-Aktiebolags tillverkning af Knifaar. Örebro 1880 framhålles att tillverkningen blivit prisbelönt med guld i Moskva 1872, med silvermedalj i Köpenhamn 1872, Bogota 1874 och Eskilstuna 1878, med bronsmedalj i Wien 1873 och Filadelfia 1876. Priskuranter på tyska och engelska visar företagets kontakter med kunder i utlandet: Preiskurant der EskilstunaJernmanufåktur Aktiebolag Eskilstuna (Schweden) ueber Scheidemesser.
Eskilstuna 1893 och Price-List of Table-Cutlery manufactured by Eskilstuna Jernmanufaktur-Aktiebolag. Eskilstuna 1897. Det finns en intressant prislista från år 1895 som har en speciell målgrupp Prislista öfuer svenska Verktyg för Slöjdskolor. Den börjar med "För befrämjande af den svenska slöjden tillhandahålles nedanstående verktyg och redskap af svensk tillverkning, dock endast till slöjdskolor och på reqvisition af vederbörande skolråd eller skolstyrelse till här noterade nettopriser". 

En annan framgångsrik bordsknivfabrik var L. F. Ståhlbergs fabrik, grundad av fadern Anders Ståhlberg. Även denna fabrik är prisbelönt enligt t.ex. en priskurant från 1895 Priskurant å L. F. Ståhlberg & C:os Bordknifstillverkning. I den erbjuder man "KnifVar med nitade skaft af ebenholz, ben, rosenträ och färgadt trä". År 1915 förenades Ståhlbergs fabrik med Järnmanufakturbolaget. Cirkeln hade slutits. De båda fabrikernas grundare Anders Ståhlberg och Christoffer Zetterberg hade en gång varit kompanjoner. Heljestrands bolag är ett annat belysande exempel på en eskilstunafirmas framväxande ur äldre tiders hantverk. Grundare Olof Heljestrand blev mästare år 1804 och startade sitt företag år 1808. Ca 1820 började han tillverka rakknivar förutom saxar. Även korkskruvar ingick i sortimentet enligt Illustrerad Priskurant å C. V. Heljestrands, Eskilstuna,
Tillverkning af Rakknifvar och Kork-skrufuar. Eskilstuna 1902. Initialerna i firmanamnet härrör från Olof Heljestrands son Carl Viktor. C. E. Johansson kom till Eskilstuna 1885 och grundade en egen liten verkstad år 1911. Den tillverkade förutom måttsatser olika slags precisionsmätverktyg.
För detta blev Johansson internationellt berömd, vilket indirekt kan utläsas av en liten publikation, Ojficial Certificates receivedfrom Bureau International des Poids et Mesures/Paris, National Physical Laboratory/London, Bureau of Standards/Washington,D.C. - Letter from Sir R. I. Glazebrook- Awards. Aktiebolaget C. E. Johansson Eskilstuna/Sweden.
År 1832 anhöll en verkmästare vid Kungl. Myntet i Stockholm, J.Th. Munktell om att få starta Eskilstuna mekaniska verkstad. Det första lokomotivet i Sverige, kallat Förstlingen, tillverkades på Munktells verkstad år 1847. Det skulle användas på gruvbanorna i Norberg. Förutom lokomotiv, tröskverk och verktygsmaskiner gjorde man även lokomobiler. För att produkterna skulle få rätt skötsel utgavs föreskrifter Föreskrifter för skötseln af "Express"-lokomobiler (C. Thunbergspatent) som tillverkas afMunktells Mekaniska Verkstads aktiebolag, Eskilstuna, äfuensom för skötseln af Theofr. Munktells patenterade gnistersläckare med vatten. Eskilstuna 1879. Eskilstuna mekaniska verkstad hade ett eget bibliotek för vilket det utgavs ett reglemente Reglor för utlåning af Böcker från Eskilstuna Mekaniska Verkstads Bibliothek. Eskilstuna 1863. Att låna böcker därifrån var avgiftsbelagt "Alla de, som deltagit i bildandet af ofvannämnde Bibliothek, erlägga för lån af böcker 17 öre i månaden, andra 25 öre". En mängd firmor med betydande produktion bidrog till att göra Eskilstuna till en blomstrande industristad. Ståhlbergs, Heljestrands och Munktells med flera har hedrats med gatunamn som även i dag påminner om deras gärning.

Industriens uppsving berodde delvis på förbättrade kommunikationer. Redan i slutet av 1500-talet hade Carl IX låtit påbörja ett kanalbygge som skulle förena Hjälmaren med Mälaren. Höjdskillnaden mellan sjöarna var 20 meter vilket skapade en mängd tekniska problem i samband med byggandet.
Kanalen öppnades för trafik år 1610 men utdömdes ganska snart på grund av sättningar i grunden till slussarna. Det skulle dröja ända till mitten av 1800-talet innan man vågade sig på ett nytt kanalbygge. Eskilstuna kanal byggdes under åren 1855-1860. Arbetet leddes av J. T. Munktell.
Fartyg från Eskilstuna kunde därmed nå Mälaren via en sluss vid Faktorifallet i Eskilstuna och via två slussar i Torshälla. Transporten till och från Stockholm och övriga världen underlättades. Ett reglemente fastställde ordningen för sjöfarten i kanalen Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente för begagnande af Eskilstuna Kanal. Gifuet Stockholms slott den 3 augusti 1860. I första avdelningen om kanalfarten finns en allmän information om tillgängligheten "Med undantag af helgdagar, från kl. 8 f.m. till kl. 2 e.m., skall kanalen till begagnande af trafikerande vara tillgänglig alla timmar på dygnet under de årstider, då segelfart dera kan ega rum". Paragraf 6 i samma avdelning klargör förbuden, t.ex. "Alldeles förbjudes: att lasta fartyg till mera än 8 fots djupgående; att färdas på kanalen fortare än Ett Tusen alnar på fem minuter; att nyttja segel i kanalen; att vid nedgående med fartyg, stöta emot tillsluten slussport; att Befälhafvare, som 3:dje gången bryter emot stadgande i detta Reglemente, eller eljest af ovilja, öfverdåd eller oskicklighet tillfogar skada å kanalen, dess anläggningar eller tillhörigheter, utom bötesansvaret förverkat rättighet att, sedan pågående resa blifvit fulländad, vidare föra ångfartyg i kanalen."

Eskilstuna hade på 1860-talet ännu ingen egen järnvägsförbindelse. Genom att bergslagsgruvorna var i behov av en exporthamn vid Oxelösund kom Grängesbergs-Oxelösundsbanan till år 1877. Banan gav Eskilstuna en förbindelse med statsbanorna via Flen. I Instruktion för begagnande af växel och signalsäkerhetsanläggningen vid Eskilstuna Centralstation. Eskilstuna 1913 kan man läsa att det ingick i stationsföreståndarens åligganden "att tillse, att ställverks- och blockapparater vederbörligen putsas, äfvensom att snygghet och ordning iakttagas i ställverkshusen". En liten tidtabell Eskilstuna Fick-Tidtabell för Sommaren 1896 var ett behändigt hjälpmedel för att hålla reda på ankommande och avgående tåg samt ångbåtsturer. Angslupen Lärkan gick dagligen mellan Eskilstuna och Torshälla. I häftet finns dessutom reklam och en minneslista med uppgifter om kommunens sammanträden, postkontorets och telegrafstationens öppethållande, läkares namn och mottagningstider m.m. Bland reklamannonserna kunde kanske följande locka: "Velocipeder, svensk tillverkning, säljas under garanti från 200 kr. st.
Alla slags Velocipedreparationer utföras fort, väl och billigt. Leonard Johansson, Nygatan 176, Eskilstuna." Som individuellt fortskaffningsmedel hade cykeln utvecklats i slutet av 1800-talet. Det hade blivit nödvändigt med vissa trafikregler även i Eskilstuna. 
Poliskommissarien i Eskilstuna lät år 1921 trycka ett Utdrag av den utav Konungens befallningshavande i Södermanlands län den 26 Oktober 1899 fastställda ordningsstadga för Eskilstuna stad tillsammans med en blankett" har denna dag anmält sig ämna åka velociped här i staden och därför tilldelats nummer Numret får ej på annan överlåtas." Cyklisterna fick bl. a.lära sig att "Ingen får färdas med velociped på annan allmän plats än sådan, som är upplåten för körande eller ridande" och att "med långsam fart förstås en hastighet, som ej är större än att en fullväxt man med rask gång kan följa med velocipeden. Vid färd inom staden skall på velocipeden finnas bakom sadeln tydligt nummer. Poliskommissarien bestämmer det nummer, velocipeden skall föra, och lämnar därom skriftligt besked."

Kungl. bibliotekets samling av skolkataloger och redogörelser är innehållsrik. Materialet är historiskt intressant genom att förmedla kunskap om olika skolors utveckling och undervisning. I läroverkskatalogerna kan man t.ex. studera hur fördelningen mellan flickor och pojkar förändrats under åren.
I tidigare kataloger angavs även faderns yrke vilket ger en sociologisk information. Eskilstuna kom in i ett dynamiskt skede genom tillkomsten av Eskilstuna Fristad år 1771. Man vet att det existerade en barnskola från 1780- talet. År 1835 förordnade K. M:t att skolan skulle ha karaktär av elementarskola
med viss praktisk inriktning. Den bestod av två apologistklasser och en förberedande klass. De flesta eleverna slutade efter förberedande klassen.
Den första katalogen i Kungl. biblioteket är Eskilstuna Elementar-Scholas Catalogför Wår-Terminen år 1837. Elementarskolan förändras successivt till Lägre Elementar-Läroverket i Eskilstuna, Eskilstuna Lägre Elementar-Läroverk, Eskilstuna Allmänna Läroverk, Eskilstuna Femklassiga Allmänna Läroverk, Eskilstuna Realskola, Eskilstuna Realskola och Kommunala Gymnasium, Högre Allmänna Läroverket och fr.o.m. 1965 till S:t Eskils Skola i Eskilstuna.

Andra tryck än kataloger och redogörelser berättar om förhållanden och händelser i ovannämnda skolas historia. Vissa krav har alltid ställts på eleverna och Eskilstuna femklassiga allmänna läroverk lät år 1895 trycka Växtförteckning. "För flyttning till Eskilstuna allmänna läroverks särskilda klasser fordras att hafva insamlat och känna följande växter: För flyttning till fjärde klassen" skulle man känna till "Narfve, Stellaria media" och 49 andra växter med svenskt och latinskt namn. I Ordningsregler som rektor för Eskilstuna realskola undertecknat 1 okt. 1905 kunde man se att följande var förbjudet: "Hvisslingar och allt slags oljud inom skolans område, hvarjämte lärjungarna äro skyldiga att på vägen till och från skolan iakttga skick och fason." Ar 1918 var det dags att inviga ny läroverksbyggnad efter en längre tids lokalbrist. Program och kantat vid invigningen av Eskilstuna nya läroverksbyggnad å läroverkets högtidssal lördagen d. 16nov. kl. 1 e.m. avspeglar en stor högtidlighet.

I Eskilstuna liksom på andra orter kunde fritiden tillbringas på en mängd olika sätt beroende på tid, intresse och fallenhet. År 1851 lämnade stadsläkaren i Eskilstuna en beklämmande rapport om det fysiskt och ekonomiskt förstörande levnadssättet att förtära ca 2,5 liter brännvin per manlig invånare
varje vecka. Denna sysselsättning på fritiden fortsatte troligen. Poliskammaren fann det nödvändigt att utfärda en Kungörelse den 7 dec. 1863 med följande lydelse "I enlighet med härwarande Utskänknings-Bolags begäran, förordnas att utskänkning af bränwin och spritdrycker på Stadens utskänkningsställen Söndagar och Måndagar endast får ega rum under twenne timmar på aftonen, nemligen från klockan 6 till klockan 8, då all försäljning upphör och dörren stänges." Godtemplarnes i Eskilstuna Ungdoms- och Idrottsförening startade enligt dess Stadgar år 1896. Högre allmänna läroverkets elever kunde dock gå med i Eskilstuna gymnasistförbund, vars Stadgar deklarerade att "Eskilstuna Gymnasistförbund, stiftat den 12 Dec. 1912, har till syfte att höja intresset för litteratur och konst (musik) samt att verka för gott kamratskap inom läroverket".

Skytterörelsens i Eskilstuna 75-års jubileum 1936 firar en förening som har sitt ursprung i ett skyttegille vars Stadgar för Vapenöfnings- och Skyttegillet inom Eskilstuna och Carl Gustafs Stad trycktes år 1861.1 Eskilstuna golfklubb. Årsbok för 1953 kan man läsa att invigningen av golfbanan ägde rum den 30 augusti 1953 och att det fanns 38 banor i Sverige det året. Ett efterlängtat
badhus stod färdigt år 1933. Badhusläkaren Joh. Belfrage utarbetade Eskilstuna stads badhus. Handledning som börjar med "Man badar för renlighets skull, för att härda sig och underhålla sin blomstrande hälsa". Ytterligare en anläggning som stimulerar fritidsaktivitet var färdigställd 1967 enligt en liten faktabroschyr Eskilstuna isstadion invigning lördagen den 30 december 1967.
Som ett resultat av eskilstunabornas intresse och behov fanns det tidigt både biograf och teater att tillgå. Eskilstuna hade sju biografer redan år 1908. Är 1909 lockade ett programblad EXTRABLAD! Stora Biografen Careliigatan 4. Med anledning av Karl-Dagen bjuder Stora Biografen på storartade föreställningar i dag Torsdag kl. 8 och 9 e. m. Storslagna extra nyheter. Alla hälsas välkomna.

Biljettpriserna de vanliga. Folkparksrörelsen startade år 1891. Avsikten bakom rörelsen var från början att skapa samlingsplatser åt arbetarna. Tidigt framkastades tanken att bjuda på god teater. Sommaren 1910 anses som ett genombrott för teatern i Folkets Park. Den äldsta folkparken i Mellansverige anlades i Eskilstuna år 1898, där man till och med ordnat med sittplatser för 200 personer. Intresset var stort. Det berättas att ca 3.000 personer kom en kall höstkväll för att se Riddar Bengts Hustru. Programmet finns i Kungl. biblioteket: Folkets Parks Sommarteater. Borgh-Sundborgska Teatersällskapet.
Program. Fredagen den 26 Aug. 1910. Teater. Kl. 8 e.m. Riddar Bengts
Hustru. Historiskt-romantiskt skådespel i 5 akter av Aug. Strindberg. Pris 5 öre.


En pionjärinsats på det lokala planet gav som resultat ett konstmuseum i Eskilstuna.Eskilstuna konstmuseum grundades år 1937. Lasarettsbyggnaden från år 1871 byggdes om till museum. Man kan anse det vara landets första konstmuseum utanför de allra största städerna. Initiativet till museet togs av Eskilstuna konstförening, vars ordförande var läkaren Petrus Ranström, gift med Carl Larssons äldsta dotter Suzanne. Ranström var bekant med Prins Eugen, som invigde museet. I samband med invigningen skänkte prins Eugen en av sina egna målningar, Vinter på terrassen, samt en målning av Karl Nordström. För att fira museets femtioårsjubileum år 1987 ordnades en utställning av prins Eugens arbeten Eskilstuna konstmuseum 50 år. Jubileumsutställning. Prins Eugen, Målningar - akvareller 22 februari - 22 mars 1987. Konstmuseet anordnade år 1962 en utställning med en för Kungl. biblioteket nu aktuell konstnär Sivert Lindblom, Ulrik Samuelson Eskilstuna museum 23.2-11.3 1962. Sivert Lindblom är född i Eskilstuna 1931.
Sivert Lindblom ansvarar för att Kungl. biblioteket fått en ny utformning framför huvudentrén. Den solfjäderformade planen framför huvudbyggnaden har höjts något och smyckats med lyktor och stora bronsurnor. En låg, trappstegsformad granitmur gränsar till grönskan i parken.
Enligt lagen om pliktexemplar fortsätter trycket att strömma in till Kungl. biblioteket, landets nationalbibliotek, där det bevaras efter traditionella metoder för att kunna tillhandahållas för all framtid. Viss information, som tidigare trycktes, förmedlas numera i elektronisk form. Med ny teknik kommer Kungl. biblioteket att kunna bevara innehållet även i denna typ av informationsbärare.

Källa:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar