Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Qvinnor

Qvinnor i historien

Vår historia på kända personer sträcker sig tillbaka till slutet av 900-talet.  
Den säkraste dokumentet på en identifierad kvarleva av en kvinna finns i Varnhem.  Strax invid Sigrids kyrka har påträffat en gravhäll med runskrift från 1000-talet. 
Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster.

En bit norr om Sigridkyrkan har man funnit flera gravar, bl.a. en kvinnograv som innehöll skelettet av en vinthund, en högstatushund i Romarriket. Graven som f.ö. även innehöll det äldsta fyndet av tamkatt är från 100-talet e Kr.

Skrifliga dokument om vad som hände under 8-900-talet skrevs ner under 1200-talet  Eddan, den poetiska - Eddan : de nordiska guda- och hjältesångerna. Dikter från vikinga- och medeltid som är den största källan till vår kunskap om nordisk mytologi. I den inledande dikten, Valans spådom, skildras världens uppkomst, utveckling och undergång. Här finns även dikten om Sigurd Fafnersbane (som gestaltas på Sigurdsristningen).  
 
Träsnitt från 1877 av Sigurdsristningen.


Ramsundsberget, Mora, Jäders sn, Södermanland, Sigurdsristningen. Hällristningen daterad till 1000-talets början, berättar sagan om Sigurd Fafnesbane, en historia om svek, list, avundsjuka och mord. Intill syns resterna av landfästena till den bro som Sigrid Ormsdotter lät uppföra efter sin make Holger.  Sigrid Ormsdotter levde på 1000-talet. Hon lät hugga  en av landets största och mest kända runristningar.  Intill ristningen byggde hon en 65 meter lång bro. Brofästena ligger idag vid en obetydlig å som för tusen år sedan var 60 meter bred. 
Den väldiga bildristningen, 4,1 m lång, är gjord på en slät, svagt sluttande häll.
På stenen står: "Sigrid gjorde denna bro, moder till Alrik,  dotter till Orm, för Holmgers själ, fadern till Sigröd,  sin make".
På stenen finns illustrationer från en episod ur sagan om Sigurd Fafnesbane som var en populär berättelse  hämtad från den förkristna hjältediktningen. Sigurdsristningen finns på en häll vid Ramsundsån nära  Sundbyholm ungefär 1 mil nordöst om Eskilstuna. Runstenens storlek och brobygget visar att Sigrid var  en initiativrik och förmögen kvinna. Sigrid och hennes  familj nämns även på andra runstenar i trakten vilket  tyder på att de var bosatta där.

Runorna befinna sig på ormslingor, och i anslutning till detta har ristaren smyckat slingorna med framställningar ur drakdödaren Sigurds ungdomsliv. Sigurd stöter sitt svärd i draken, steker hans hjärta och får genom en droppe drakblod på tungan förmåga att förstå fåglarnas språk. Jfr Fafner, Sigurdsristningar och Gökstenen.
Mårten Eskil Winge: Kráka
Ragnar Lodbrok en av vikingatidens omtalade hjältar gifter sig med "trälen" Kraka som är Åslög, Sigurd Fafnesbanes dotter med Brynhilda.
Anna Wasa


Johan III dotter Anna Wasa, född 17 maj 1568 på Eskilstunakungsgård, död 26 februari 1625 i Brodnica i Preussen. I polsk historia är "den svenska prinsessan" en välkänd och viktig historisk person. Hon var bildad och sades tala fem språk.





















Drottningstenen i Kälbyskogen. 


Drottning Kristina föddes 18 december år 1626 och avled 19 april 1689, hon var dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora. År 1654 blev hon katolik och abdikerade, hon flyttade då till Rom. Kristina begravdes 22 juni 1689 i Peterskyrkan, Vatikanstaten.

Enligt sägnen är det drottning Kristinas fotavtryck som finns inhugget i en berghäll i Kälbyskogen, vid vad som kallas drottning Kristinas jaktstig. Hon var vid några tillfällen på besök hos sin kusin Karl Gustav som då huserade på Eskilstunahus under 1640-talet. Att de två jagade tillsammans i Eskilstuna trakten var inte så konstigt, planerna var att de två skulle gifta sig med varandra men så blev inte fallet, annat kom emellan som vi vet. Kusinen Karl Gustav blev när drottning Kristina abdikerade år 1654, kung av Sverige med namnet Karl X Gustav.

Enligt legenden eller sägnen ska Kristina, när hon steg av sin häst på jaktstigen lämnat ett fotavtryck i leran. En dräng som såg avtrycket högg in konturerna i berghällen. Stigen där berghällen ligger kallas  för drottningens jaktstig. Vill man bege sig dit för att titta på stenen kan man ha Mesta skola som utgångspunkt. Det ska även finnas en drottningsten invid landsvägen till Stenkvista vid Nystugan utanför Eskilstuna. Nystugan var på den tiden ett rastställe och sägnen säger att drottning Kristina använt stenen för att lättare komma upp på sin häst.


Anna Rademacher

Brukspatron Anna Blume (  1654-1731

År 1686 köpte Johan Lohe Hälleforsnäs bruk av räntmästare Börje Cronberg och två år senare införlivades Ströms Bruk i vad som skulle bli ett stort bruksimperium. Han ägde även sockerbruk, järnbruk, handelshus, skeppsfart och bankirrörelse.

Johan Lohe dog 1704. Hans hustru Anna Blume som överlevde honom med 27 år dog den 23 januari 1731. Fram till sin bortgång förvaltade hon familjens enorma förmögenhet och inköpte huset på Lilla Nygatan 5 i Gamla stan där hon bosatte sig tillsammans med ett par av sin ogifta barn; Adolf (1683-1759) och Johanna (1690-1759). Hon liksom barnen tillhörde därmed Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm och det var under golvet i detta hus man under en reparation 1937 hittade den berömda och storslagna Loheskatten.

Familjen lånade ut pengar mot hög ränta, till och med till kungen, och det sades att de var ”giriga, misstänksamma och icke alltför nogräknade”.

När Johan avled år 1704 utbröt en bitter familjefejd under fyra år om det enorma arvet, med överklaganden av testamentet från barnen mot modern. Samma sak hände efter  Anna Blumes bortgång. Denna gång tog processen sex år.

Brukspatron Maria Leijel (1657-1740) "Fru Snack"
Holmens Bruk Torshälla ägdess av Sven Björnsson Möhlman (1636- 1687) och kallades  Möhlmans hammare.
Efter Sven Möhlmans död drevs verksamheten vidare av änkan Maria Leijel (1657-1740).
Leijel blev
därmed en av de två kvinnliga brukspatroner som verkade i Eskilstunatrakten från slutet av 1600-talet
och in på 1700-talet. Den andra var Anna Blume, en konditorsdotter från Stockholm som gifte sig med Johan Lohe på Biby.
Maria Leijel var en driftig affärskvinna. Hon utökade verksamheten deltog i processer i domstol, arrenderade skatteuppbörden och lånade ut pengar till behövande bönder och adelsdamer i trakten.
Lånen kunde sedan betalas tillbaka i form av skog, tillstånd att kola på den adliga marken eller genom
dagsverken på bruket. I Näshultaåns utlopp i Hjälmaren lät hon bygga en ny hammare och en stor
damm. Hon fick rätt att utvidga verksamheten sedan hon lånat ut stora summor pengar till ägaren av
marken, friherrinnan Catharina Elisabeth Kurck på Bergshammar. Sedan friherrinnans make, överste
Knut Kurck, blivit tillfångatagen under Karl XII:s ryska krig hade hon hamnat i penningknipa.
Det finns också belägg för att Maria Leijel engagerade sig i den löpande driften av bruket i Torshälla.
Borgarna där var missnöjda med de pilträd hon planterat och de inhägnader hon satt upp kring de
gärden som hörde till bruket. Borgarna odlade nämligen själva för husbehov på andra åkerlappar i
närheten och tydligen hade de nya inhägnaderna vållat dem problem. Maria Leijel besvärade sig inför
rätta 1715 "högeligen" över att "det skall en stor Wåldsamhet föröfwas med nedhuggande af dess plank, Giärdesgårdar och Planteradhe pilträn vid dess bruk på Hollmen i staden Torsilla, anhåller fördenskull om laga vite och förbud mot slik skadelig och otillbörlig våldsamhet': Tvistandet fortsatte året därpå och då gällde det dessutom "åverkan på skog" och "olagligt betande uti dess ängar":
Bruksänkan Maria Leijel gifte om sig 1706 med en ledamot av Kommerskollegium. Han hette Peter

Snack och var född i Nyköping. Hans bröder adlades med namnet Sneckenberg. Peter själv utnämndes till landshövding på Gotland 1713, men dog redan på resan dit. Maria Leijel kallas efter detta gifte oftast för "fru Snack''.

 
Trollpacka Anna Eriksdotter 1704
Sista häxan som erhöll dödsstraff.

Sophie Hagman Operadansös och älskarinna till prins Fredrik Adolf

Sophie Hagman Sophie föddes 1758 i Eskilstuna. Hennes far var troligen en soldat vid Södermanlands regemente.

Hon arbetade i unga år som barnflicka och jungfru. Sedan blev hon dansös vid operan, där hon upptäcktes av prins Fredrik Adolf. Då var hon endast omkring sexton år och hade redan ett "par erotiska snedsprång" bakom sig. Hon blev Fredrik Adolfs älskarinna mellan åren 1778-1795. Han gav henne ett par rum av sin våning på Stockholms slott till bostad och tog med henne till lustslotten när han bodde där. När de var vid Tullgarns slott en gång bjöd han in adelsfamiljerna i grannskapet till slottet, berättar Ehrensvärd att "Mamsell Hagman var alldeles såsom ett hovfruntimmer. Hennes konversation var otvungen och behaglig och hon visade mycken ödmjukhet och respekt men ingen blyghet eller undergivenhet. Damerna visade henne alla aktning och kavaljererna ansåg sig lyckligt lottade om hon pratade eller dansade med dem."

Hon gjorde sig med tiden omtyckt av alla och till och med den gamle kräsna Axel von Fersen upphörde efter en tid att tala elakt om henne och erkände: "att hon hade intagit alla till sin fördel".

Med Fredrik Adolf fick hon ett barn, Sophia Fredrica, som dog kort efter födelsen. När prinsen var borta och krigade i ryska kriget passade hon emellertid på att vara otrogen med en ung ståtlig brukspatron. När så Fredrik Adolf kom tillbaka blev det ett häftigt uppträde. Hon ville gifta sig med brukspatronen men prinsen ville inte bryta sitt band med sin älskarinna, så allt blev gott mellan dem igen. Deras förbindelse upplöstes emellertid några år senare (1795) utan några större uppträden.

Hon hittade snart en ny älskare, en berömd fransk sångare och kvinnotjusare. De fick också ett barn tillsammans. Efter att han hade tröttnat på henne reste han till Tyskland, men hon ville inte släppa honom utan reste efter honom, sägs det, enbart för att mötas av köld och likgiltighet.

De sista årtiondena av sitt liv umgicks hon i de finaste kretsarna och hade bland annat Johan Tobias Sergel som vän och beundrare. Hon skilde sig från andra mätresser genom att hon aldrig missbrukare sin ställning genom att förse sig med gods och ägodelar. Hon hade i alla fall fått så mycket gåvor och pensioner att hon kunde leva ett gott liv på äldre dagar. Hon dog 1828, 70 år gammal.

Fru grevinnan i Öja, Ulla Sprengtporten föddes på Sparreholm år 1793. På sin 17-årsdag den 20 augusti 1810 gifte hon sig med den stormrike greven Carl de Geer. Excellensen greve Carl de Geer dog år 1861 och Ulla Sprengtporten blev ägare till Stora Sundby i Öja, Kulla Gunnarstorp i Skåne, Yxtaholm utanför Flen, Stora Wäsby och Leufsta bruk i Uppland samt Utansjö i Ångermanland. Arvet är förklaringen till att fru grevinnan kunde ha närmare hälften av rösterna vid kommunalstämman i Öja. 

 

Eskilstuna Vecko-Blad skriver om tjänstepigan Carolina Johanna Rehn att hon i hemlighet fött ett barn och sedan undanskaffat det.  Den 4 juli 1840 dömdes hon för detta av Väster-Rekarne häradsrätt till tjugofyra par ris, uppenbar kyrkoplikt och två års tukthus.

Bildades den 3 februari 1854 klockan fyra på eftermiddagen. Fredagen den 10 februari samlades åtta av stadens bättre bemedlade kvinnor i prostgården och valde styrelsen. Till ordförande valdes fru Zetterberg, vice ordförande fru Dahlberg och skattmästare fru Schotte. Övriga var fru Balchen, fru Sundberg, Mademoiselle Skogsborg och doktorinnan Malm.

Ebba Malmborg (1863-1906). Hon gifte sig 1889 med komminister Einar Malmborg och flyttade till  Eskilstuna.
Fattigdom och misär rådde i staden. Över hela landet härjade lungsot och Eskilstuna var en av de värst drabbade orterna. Från sin ankomst till sin död gick allt hennes arbete ut på att hjälpa fattiga och sjuka. Hon var aktiv inom KFUK och en förebild i olika nykterhetsrörelser. 


Ebba Malmborg fanns ofta tillhands på fältskärsstugan, först på Kriebsensgatan och sedan på Nybrogatan. Hon vårdade, stöttade, vakade vid sjuksängar och dödsbäddar tills hon själv drabbades av lungtuberkolos. Trots sin sjukdom bildade Ebba Malmborg Sanatorieföreningen vars mål var att bygga och driva ett vilohem för lungsjuka. Genom vädjan om bidrag i tidningar, egna medel och mycket frivilliga insatser från arbetarna i Eskilstuna lyckades Ebba förverkliga planerna.  1905 var Sanatorieföreningens hem för lungsjuka ovanför Djurgården klart.


Johanna (Jeanette) Fredrika Zetterberg,
1867 den 28 Februari testamenterade enkefru direktörskan Johanna (Jeanette) Fredrika Zetterberg, född Sundin, till Fruntimmersföreningen härstädes kr. 5,000 - räntan användes till kläder åt fattiga barn; till Eskilstuna, Klosters och Fors barnhem kr. 2,000; till Eskilstuna stads fattigvård kr. 2,500 - räntan utdelas hvarje julafton till 5 a 10 personer;

till Eskilstuna elementarläroverk kr. 5,000 - till premiefond;
Fredrika Zetterberg

till tekniska skolan k. 5,000, till premiefond, räntan användes till smidesindustriens gagn och såsom ett minne af direktören Christoffer Zetterberg;

till sjukvården i Eskilstuna kr. 50,000. till Eskilstuna stad i och för uppförandet af en bro öfver ån vid. Rådhustorget kr. 50,000; samt återstoden af förmög8nheten, sedan diverse donationer till enskilde utgått, till en kyrkobyggnadskassa för Eskilstuna stadsförsamling. Denna fond uppgick ,den 31 Dec. 1900 till kronor 214,053: 49.

Direktörskan Zetterbergs af Hilda Lindgren år 1877 målade oljefärgsporträtt uppsattes af lasarettsdirektionen i mottagningsrummet å lasarettet. Å plinten finnes inskriptionen:

"Jeanette Zetterberg, Lazarettets och Eskilstuna samhälles välgörarinna".
                                                                                    


Eskilstuna fotograf 1864 - 1878 mamsell Amanda Zetherström

Ida Adamsson (1866-1934) hör till de okända kvinnorna i arbetarrörelsen. Hon tillhörde den inre kretsen av Eskilstuna socialdemokratiska kvinnoklubb. Medlem från första mötet 1901 och aktiv i mer än 30 år framåt.
Hon var engagerad i frågan om kvinnlig rösträtt. Ida agiterade och bidrog till facklig aktivitet bland kvinnorna. 1904 bildade kappsömmerskorna den första kvinnliga fackföreningen i Eskilstuna.
Arbetarkampen i Eskilstuna drevs gränslöst. Här samverkade både liberaler, socialister och utilister (Utilister bekämpade allt övernaturligt och agiterade för fullständig religions- och yttrandefrihet). 


”Vi minns Ida, att hon likna Kata, att hon var modig, aldrig rädd. I debatter gjorde hon männen flata, och var därför ofta illa sedd” står att läsa i Ett fyrtioårsminne i kvinnoklubbens arkiv.


Kapten Hanna Andersson hade 1881 fått order att ”öppna eld” för Frälsningsarmén i vår stad!

Judit Hanson föddes 1884  i Eskilstuna. Hennes pappa var söndagsskollärare i missions-församlingen. Som barn hörde hon  berättelser om spännande händelser i avlägsna länder.

Som vuxen reste Judit till New York där hon arbetade på en inredningsfirma. Hon blev intresserad av kinesiska tyger och broderier.  Judit hade kontakt med  pappans missionärsvänner som hjälpte henne i Kina. Efter första världskriget reste hon till Shanghai.  Åter i Sverige öppnade hon en butik, Kinaboden,  i Stockholm. Detta var orolig i Kinas historia fast det hindrade henne inte att ensam flera gånger resa dit för att fylla på sina lager.

Astrid Maria Carlsson 
(Mary Johnson) föddes i Eskilstuna 11 maj år 1896 och växte upp i stadsdelen Nyfors under fattiga förhållanden. En samtida tidningsuppgift gör gällande att hon 1911 som 15-åring engagerad av Karin Swanströms teatersällskap där hon våren 1913 spelade i en dramatisering av Rosen på Tistelön. Mary träffade då sin första man Karl-Gerhard (senare revykungen) som hon gifte sig med år 1913, men då var det hon som var den stora stjärnan. De tog båda anställning på Nya Teatern i Göteborg där Mary gjorde titelrollen i Selma Lagerlöfs Dunungen. Hon filmdebuterade 1916 i Kärleken segrar


Kvinnoklubben i Eskilstuna bildas 1884, (Socialdemokraternas Kvninnoförbund). Mina Eriksson.

1910 var det första året kvinnor var valbara. 1912 fick Socialdemokraternas kvinnoklubb sin första medlem placerad i en kommunal nämnd. Fru Grundin valdes in i pensionsnämnden. Något förnamn har man inte gett henne. Albertina Nyström som tillhörde det frisinnade partiet i Eskilstuna blev Eskilstunas första dam i stadsfullmäktige. Hon kom dock inte in förrän 1914. Esther Bäckman var första s-kvinna 1918. Redan året därpå kom det dock in fyra kvinnor. I början av 1990-talet hedrades Nyström med en "egen" gata genom att man uppkallade en gata nära Parken Zoo till; Albertina Nyströms väg. 


Ester Kvarnström startar 1899 en fotoateljé tillsammans med sin syster Märta, Systrarna Kvarnström på Kungsgatan 36.
1918 gifter sig Ester med Oscar Frånlund och flyttar till Göteborg. Oscar avlider kort därpå och Ester, som då är gravid, flyttar hem till Eskilstuna och köper tillbaka ateljén. Från 1920 till 1944 driver hon ateljén under namnet Ester Frånlund. Som verksam fotograf i nära ett halvt sekel blev Ester Frånlund en av Eskilstunas mest kända fotografer.


Ny kvinnlig stadsfullmäktig




Rösträtt för kvinnor nr 24 1916

Kvinnor fått rösträtt 1921. 1921 blev en gift kvinna myndig vid 21 års ålder och mannens målsmanskap över henne upphävdes och kvinnan fick juridiskt rå sig själv. De arbetsrättsliga lagarna som kom till under 50-, 60- och 70-talen. Ett stort steg var när de särskilda, lägre, kvinnolönerna avskaffades 1962.

Kvinnors rösträttskamp

Den första kvinnan i Torshälla stadsfullmäktige, Anna Ekstrand, väljs in 1937 och ytterligare en kvinna väljs in 1938.

Bland Torshällas modiga suffragetter
Av Bror Erik Olsson

Mary Johanson, revy och filmskådespelerska.  Född 1896 i Eskilstuna.
Astrid Maria Carlsson  föddes i Eskilstuna 11 maj år 1896 och växte upp i stadsdelen Nyfors under fattiga förhållanden. En samtida tidningsuppgift gör gällande att hon 1911 som 15-åring engagerad av Karin Swanströms teatersällskap där hon våren 1913 spelade i en dramatisering av Rosen på Tistelön. Mary träffade då sin första man Karl-Gerhard (senare revykungen) som hon gifte sig med år 1913, men då var det hon som var den stora stjärnan. Hon filmdebuterade 1916 i Kärleken segrar



Greta Carlsson (Nygren) *1898, †1980 en av de yngsta olympierna, 14 år Stockholm 1912. Tävlade för Tunafors SS.

Protokoll Fors kommun {1893 den 11 Oktober i Sockenstugan}

§180.

Hos nämnden hade åkaren P. A. Lindholm vid Grindstugan N:o 50 begärt att Lovisa Bolivar jemte hans yngsta barn måtte utskrifvas från fattiggården, då han ville taga henne till sig som hushållerska; och beslöt nämnden härtill lemna sitt bifall.

[MARG: {Lovisa Bolivar} {fr. fattiggården}]
En frisk kvinna ansöker om arbete med lön


Ur Idun 1903
 
Signe Ekblad 

Amanda Kerfstedt

Kerstin Hilma Margareta Thorvall

Alva Myrdal
 

Stiftelsens Fredrik Lindströms minne

Fredrik, som var ogift, hade tre äldre och tre yngre syskon. Vid sin bortgång vid 84 års ålder 1944 var hans tre äldre syskon döda. Kvar i livet fanns då hans tre yngre systrar, alla ogifta, Emma, Augusta och Ottil.

Vid Fredriks död ville de arvsberättigade systrarna hedra Fredriks minne genom att inrätta en minnesfond. Grundplåten i fonden utgjordes av Fredriks kvarlåtenskap. När systrarna därefter dog gav de helt eller delvis sin kvarlåtenskap till stiftelsen.

  
Towa Carson Eskilstuna,  sångerska.

Towa Carson, egentligen Birgit Rose-Marie Anlert, född Carlsson, född 31 mars 1936 i Eskilstuna.
Hon upptäcktes av orkesterledaren Seymour Österwall, som engagerade henne till Nalen i Stockholm och gav hennes artistnamnet Towa (efter hennes pappas smeknamn på henne) Towa hade skivsuccéer redan på 1950-talet - På en öde ö i havet (1957) och Tammy (1958) - och var en av 1960-talets populäraste schlagersångerskor med storsäljare som De tre klockorna, Sista dansen. Sammanlagt hade hon 25 låtar på Svensktoppen, bland andra Jag måste ge mig av, Alla har glömt och den svenska versionen av Save the Last Dance For Me; Spara sista dansen.

Towa har varit sin hemstad Eskilstuna trogen.

Anni-Frid Synni "Frida" Lyngst

Ett flertal videoklipp.

Lyngstad är född i Norge och uppvuxen i Torshälla. Hon började sjunga redan som barn.

År 1967 ställde Lyngstad upp i en talangjakt med låten "En ledig dag" och vann. Förstapriset var att få uppträda i TV-programmet Hylands hörna.
Lyngstad träffade Benny Andersson när de var ute och turnerade på olika nattklubbar. Hon turnerade med pianisten Charlie Norman och Benny med Hep Stars. Snart förlovade de sig, och hon blev så småningom sångare i ensemblen Fästfolket, som senare ombildades till ABBA.
Besökte 2017 Torshälla vid 700-års festligheterna.

http://www.styvbarn.se/barnhemsforum/index.php?topic=371.0
Hej jag heter Sofia och även jag transporterades till Hornö yrkesskola med det var i nov. 1954. Precis som Du var jag en kort tid på ett flickhem, KFUK:s flickhem i Eskilstuna och sedan Hornö.
Jag rymde från yrkesskolan, som man kallade anstalten, i dec. samma år och behövde aldrig återvända då polisen efter ett par månader hittade mig i Stockholm där jag hade skaffat mig både fast bostad och fast arbete. Jag var då 16 år.

Rektorn på Hornö hette på min tid Catarina Paulsson, hon var en äldre kvinna och hon hade alltid peruk, minns jag. Anstaltsläkare var Helge Knöös och så mycket mer minns jag inte. Det skulle vara kul att återse platsen om någon åker dit. Jag har begärt och fått ut mina journaler från Landsarkivet i Uppsala och de gav en hel del. Där fanns bl.a. kopior på de brev jag skickade och ett observationsutlåtande för min "frigivning". Jag sattes på anstalten av rasbiologiska orsaker. Det var en läkare i min hemstad Örebro som ansåg mig vara "under normalbegåvad" för jag hade en neurologiskt handikapp, en dold vattenskalle som gjorde mig annorlunda. Hej då!
KFUK bildades 1890 i Eskilstuna. Fastigheten Ruddamsgatan 19 inköptes 1928. Föreningen öppnade 1944 efter en kraftfull insamling där ett flickhem med plats för 18 flickor. Senare byggdes källaren om till lokal för flickscouter.

Yvonne Agneta Ryding
Yvonne Agneta Ryding, född 14 december 1962 i Hällbybrunn utanför Eskilstuna, vinnare av Miss Universum 1984. Innan uttagningen till Miss Universum jobbade hon som undersköterska inom äldreomsorgen. På fritiden ägnade hon sig åt idrott, i första hand som mittfältare i fotbollsklubben Hällbybrunns IF. 1983 valdes hon till Sveriges lucia i en tävling som arrangerades av veckotidningen Året Runt. Samtidigt började hon modella. År 1984 ställde hon upp i Fröken Sverige-tävlingen och vann. Hon representerade Sverige i Miss Universumtävlingen som 1984 arrangerades i Miami, Florida. Hon vann och blev Miss Universum.

Maria Wetterstrand: Gjorde en karriär inom miljöpartiet i Eskilstuna. Var en av flera unga som fick beslutsfattare och Naturskyddsförening att framstå som okunniga och förstelnade. Tidigare språkrör för miljöpartiet numera vanlig debattör!

Eva Köningsson: Föreningsarkivet i Sörmlands årsskrift 1999. En skrift om torshällakvinnorna och  arbetarrörelsen.
Kvinnornas frågor tog inte på större allvar i skriften. Frågor som omnämns är kopplade till den tidens kvinnosysslor. Drygt 100 år senare pågår fortfarande kampen om maktfördelningen mellan kvinnor och män.

Karin Enström född Landerholm 1966, är uppvuxen i Torshälla och har gått på S:t Eskils gymnasium. Riksdagsledamot från Stockholms län sedan 1998. Hon är ordförande i riksdagens utrikesutskott och till yrket kapten i amfibiekåren. Karin Enström (M) var försvarsminister mellan 2012 och 2014. 
Uppmärksammad i rysk TV som en försvarsminister i kjol. Har hamnat i blåsväder efter att det konstaterades att Sverige hade ett femdagarsförsvar. På helgen saknas försvar och ryska övningar genomför utan att någon reagerar.


Sveriges överbefälhavare Sverker Göranson har förklarat att det svenska försvaret kunde stå emot ett – underförstått ryskt – geografiskt och styrkemässigt mycket begränsat angrepp i en vecka. Sedan måste Sverige få hjälp av Natostater.

Johan Tunberger Publicerad:
HBL 1.5.2013
Svenskarna skakades av budskapet: vi betalar ju i alla fall 40 miljarder kronor om året. Till slut förklarade försvarsminister Karin Enström att ÖB:s beskrivning av landets förmåga var riktig, men att den var ”rimlig”.
Snart kom det fram att ÖB:s uttalande inte gällde nutid, utan hur situationen tänktes vara 2020. Då skall enligt den militära planeringen försvarets pågående omstrukturering, som bland annat innebär att värnplikten har avskaffats, vara klar. Denna organisation beslöts av riksdagen 2009 och kallas Insatsorganisation 2014 (IO 14).
För att uppnå detta mål, hävdade försvarets ledning att det krävs ytterligare 4,5 miljarder kronor om året – en tioprocentig anslagsökning krävs för att uppnå ”enveckasförsvaret” med tio års fördröjning!

Ända fram tills dess ÖB släppte sin bomb hade främst de moderata försvarspolitikerna basunerat ut att IO 14 skulle ha hög insatsberedskap ”här och nu”.
Den utopiska organisationen IO 14 är mycket liten. Några exempel:
Markstridskrafterna tänks innehålla fyra medeltunga bataljoner, fyra lätta bataljoner, 24 haubitser och 45 stridsvagnar. Flygvapnet tros omfatta 60 JAS-plan och flottan sju kustkorvetter och fyra ubåtar. Den sammanlagda personalstyrkan i alla försvarsgrenar planeras vara cirka 9 000 officerare, 16 000 soldater (varav 9 000 ”tidvis tjänstgörande” alltså reservister) och 22 000 i hemvärnet.
Dagens svenska försvar kan i dag beskrivas som en Potemkinkuliss och kommer så förbli, om inte mer pengar skjuts till.
Visst finns det många goda vapensystem i det svenska försvaret, till exempel stridsflygplanet JAS 39 Gripen, stridsvagnar och ubåtar. Men genomgående är att alla försvarsgrenarna saknar vitala komponenter för full systemeffekt.

Fyra bomber tickar i det svenska försvaret. De fyra bomberna utgör tillsammans ”a perfect storm” som bäddar för systemkollaps.
1. Värnplikten avskaffades brådstörtat 2009 utan djupgående analys, utan att lagstiftningen fanns på plats och med grovt underskattade kostnadsberäkningar. Rekryteringsproblemen är legio.
2. För att klara ekonomin genomför försvaret inte större övningar. Detta innebär att försvaret som ”system av system” hastigt vittrar sönder. För övrigt finns för närvarande endast en enda fullbemannad bataljon.
3. Regeringen har bestämt att försvaret skall skjuta rader av materielbeställningar framför sig, de värderas till mer än 30 miljarder i tioårsperioden. Kort sagt, det svenska försvaret suger på ramarna.
4. Det är sannolikt att Sverige kommer att anskaffa 60 JAS E. Detta plan presenteras politiskt som en ”uppgradering” av de JAS C/D som ännu inte är sluttillverkade. I själva verket rör det sig om ett till 75 procent nytt flygplan. Den totala kostnaden anges till 90 miljarder kronor.

Hur kan det komma sig att Sverige inte får ut högre försvarseffekt för de drygt 40 miljarder kronor som går till försvaret varje år?
En första omständighet är givetvis att anslagen till försvaret minskat kraftigt, men det är inte unikt för Sverige. År 1982 gick 2,9 procent av bnp till försvaret, 2012 var andelen 1,1 procent. Arméförband, örlogsfartyg och flygflottiljer har slaktats på löpande band, men den övergripande administrationen krympts i långt mindre utsträckning.
En andra omständighet som delvis förklarar detta är det historiska arvet. I länder med krigserfarenhet, till exempel Finland eller sådana som tillhör Nato, är det naturligt att inte helt tänka bort vad som krävs i krig.
I Sverige, som har haft fred i snart 200 år, har krigsperspektivet förträngts i den militära planeringen. Det helt avgörande perspektivet har varit: Hur omsätta en under det kalla kriget mycket stor krigsorganisation med ny materiel? För många officerare var det en karriärväg att ”få in” sin försvarsgrens prioriterade projekt i planerna.

Efter det kalla kriget utbröt vad som närmast kan kallas panik hos svenska militärer. Man famlade desperat efter en uppgift. Under 1990-talet talades om en strategisk timeout som gjorde det möjligt att utveckla ett högteknologiskt framtida försvar med IT-nätverk, sensorer, robotar, obemannade luftfarkoster (UAV) med mera av science fiction-modell. Många miljarder satsades men resulterade mest i konsultarvoden och Power Point-presentationer.
Från år 2000 gavs inriktningen på internationella uppgifter. Georgienkriget 2008 blev dock en väckarklocka. Krig i Europa framstod inte längre som omöjligt, vilket lade visst fokus på det nationella försvaret. Den militära strukturen förblir dock avpassad främst för internationella insatser.

Til syvende og sidst handlar de skarpa avgörandena i svensk försvarspolitik om materielanskaffning.
Den militär-industri-politiska ”järntriangeln” utgör en mycket stark och ofta avgörande maktfaktor; närmast incestuösa förhållanden råder ofta. Det senaste exemplet är att den tidigare försvarsministern Sten Tolgfors, som tvingades avgå efter en skandal 2012, anställts som lobbyist i ett PR-företag med starka band till försvarsindustrin.
Det största problemet med en egen utvecklande flygindustri är att den framtvingar alltför täta byten av nya flygplansgenerationer. Stridsflygplan med många års teknisk och operativ livslängd kvar skrotas i förtid. Detta sker därför att ingenjörerna på Saab behöver nya projekt.

Det är märkligt att ett land som Sverige tillåter sig hålla liv i en egen utvecklande flygindustri då de täta generationsskiftena går ut över det samlade försvarets operativa förmåga. Naturligtvis motiveras nya flygplan officiellt alltid på militära grunder. Men det egentliga, seriösa motivet är industripolitiskt. Hoppet står till export. Hittills har Saab lyckats exportera eller hyra ut till en handfull andra länder. Exportdrömmarna kan liknas vid ett spelberoende.
Betyder detta att det inte blir någon Super-JAS? Min bedömning är att den svenska regeringen kommer att gå vidare med enbart svensk anskaffning.
Detta skulle ta ytterligare pengar från andra delar av försvaret. ”Enveckasförsvaret” blir därmed en hägring som tonar bort ännu snabbare.

Johan Tunberger
är fd överingenjör vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien.