Källa Nationella fotografregistret
Nyström, Georg Fanns här 1894. se Eskilstuna. (1899) Winell, Anna Andersson, Eskil 1890-talet. Kungsgatan 106 och Nybrogatan 5.
Andersson, O. 1870-talet.
Aktiebolaget ”Foto
Fotografi- och förstoringsatelier. Kemigrafisk anstalt.
” Etabl. 21 jan. 1907, inneh. Bernhard Isidorws. (1911)
Askling, Axel
Kom 1880-90 till Eskilstuna. (se även Söderhamn o Helsingborg.)
Även på Nybrogatan 5, 1890-talet. Porträttfotograf.
F. 1855. Kungsgatan 106, flyttade 883 från Stockholm till Helsingborg.
Brattström , Anders
Drev även en firma under namnet ”
Mest troligt under samma period.
Kungsgatan 106, Kungsgat. 3 Etabl. 1 april 1891, i cirka 10 år. (1899)Westblad Gråbergs eftr.”
Brydolf , Knut
 |
| Drottninggatan 13 Karlstad, Efter 1911. |
Brydolf Knut, Axel Westers eftr. Nybrogatan 5 och Kungsgatan 13. död 1933, ateljén övertogs av Olle Forslund
City Foto
Claesson, I.W
Under ett fåtal år 1918-20. Flyttade till Göteborg.
. Ivar Wilhelm Claesson, född 1892/93. Drev systrarna kvarnströms ateljé
Dahlberg, E
. 1880-talet.
Flodin, Erik
Hade del i
1930, -40, -50-talet. Färghandlare och fotograf på Kungsgatan 6-8.City Foto som 1950 övertogs av Erik Andersson.
Forslund, Olle
Övertog 1933 Knut Brydolfs ateljé på Kungsgatan 13 / Careligatan 8.
Foto AB
Smedjegatan 24, 1910-1920-talen.
Frånlund, Ester
ifrån Gudmundrå.
Från 1920 och framåt. Född Kvarnström, se nedan. Gift med en Frånlund
Gråberg, Hanna
Ateljén övertogs av firma
Hansson , A.
1902-1910. Inneh.
Kungsgatan, 1870-80-talen, se även Norrtälje och Östervåla.Westblad & GråbergKungsg. 3, etabl. 1892, Ateljé i Uddevalla 1897-1907, i Bengtsfors (1911)Alfred Ferdinand Hansson, f. 22 jan. 1866.
Hellberg, Sven
Runt sekelskiftet och framåt.
Hellbom , Herman
Flyttad dec. s.å. till Sandviken, 9/7 1899 till E-tuna.
Nyforsg. 68. Etabl. I Kungsgården (Ofvansjö) 1896, (1899)
Lesser , Gustaf
Drev rörelsen en tid på Kungsgatan 6.
Smedjegatan 2 C. Etabl. 1895 - 1909 (1899)
Katzor,
Richard Max
Se Härnösand.
Kvarnström , Systr.
Ester var född 31 jan 1880. I.W.Claesson övertar verksamheten 1918.
Etabl. 1899, Kungsg. 36. Inneh. Martha o Ester Kvarnström. (1899, 1911) Lindegren , Ebba
Sundevalls fotoateljé i Örebro etablerades 1895 och drevs under detta namn av Ebba Sundevall och hennes kompanjon Tekla Engström. När kompanjonen flyttade till Linköping cirka 1898 drev Ebba Sundevall ateljén vidare under eget namn. 1909 inregistrerade Fru Ebba Lindegren (född Sundevall) en ateljé på Kungsgatan 6-8 i Eskilstuna. Hon drev ateljé Ebba Lindegren tillsammans med sin man Carl Leonard Lindegren till år 1922.
| |
Lönberg, Wilhelm Karl August Wilhelm Lönberg
Drev ateljé på Köpmangatan 21, åren 1880-87.
Flyttade 1888 till Göteborg, och 1891 till Sthlm.
Står år 1900 angiven som portvakt i Stockholm.
Lönberg & Högberg , född 1859 i Göteborg.Stadskällaren, 1880-talet. Se ovan.
Söderberg, C. Carl Söderberg
Ängelholm innan dess. Stannade endast 1 år.
Tåhlin, Hugo, f. 1841 i Lund ? Kom 1863 till staden, lär ha varit i1890-talet, se Stockholm.
Waldén, Bertil
Verksam 1920-30-talet.
Westblad ; Gråbergs eftr
Wester , Axel
Firman övertogs av Knut Brydolf.
Se Anders Brattström Etabl 1894, Kungsgatan 13. Filialer i Malmköping , Torshälla (1899)
Willman, Gustaf Gustaf Theodor Willman
Kungsgatan 36, kom 1885 och var verksam 4-5 år . Se även Göteborg., född 1860 I Göteborg.
Willman Lundin
Kungsgatan 36, 1890-1900-talen.
Winqvist, A. Co. 1880-talet.
Zetherström, A. 1860, 1870-talen.
Åkerblom, Per
Före o efter sekelskiftet. Öijer, Sigge 1900-talet (1899)., den 1 okt 1909 i Eskilstuna. Född 17 maj 1874 -1943. Storgatan 17, början av 1900-talet.
1840 -1950
-------------------------------------------------------------------------
Ur stadsarkivets texter som även anges i Eskilskällan.
AB Foto
I 1902 års adresskalender finns Maria Gustafsson som i gård 222, Smedjegatan 20, sålde fotografiska artiklar. Rörelsen hade registrerats 1888. I en annons från 1908 ser man för första gången namnet AB Foto. Företaget drevs då av Marias son Bernhard Isidorws, som 1909 lämnar företaget och hans bror, Jacob Mauritz Gustafsson övertar AB Foto. Under början av 1910-talet anställdes Anna Bruce (senare att bli fru Gustafsson) som fotograf. Olle Forslund, som sedermera övertog Knut Brydolfs ateljé på 1930-talet och Lambert Lindberg, som utförde fotograferingsuppdrag med sin motorcykel har också varit verksamma på AB Foto. AB Foto blev ett stort företag och i företagets reklam kunde man läsa att det var ”Skandinaviens största anstalt i Fotografiska specialitäter”. AB Foto upphörde efter Jacob Mauritz Gustafssons död 1950.
(Källa: Wiberg, Stellan, 1996, Fotografer i Eskilstuna, 1840-tal – 1950-tal, Eskilstuna Museer, Eskilstuna)
AB Foto
Akt. Bol. Foto
Atelier Foto
Eskilstuna Fotografiska Magasin
Aktiebolaget Foto. Innehavare omkr. 1907-1909 Bernhard Isidorws.
Eskilstuna (D) [1902-1950]
Smedjegatan 24
daterat foto från 1909 (Atelier Foto)
daterat foto från 1912 (Akt Bol Foto)
daterat foto från 1913 (AB Foto)
18441844 kunde man läsa i Eskilstuna tidning om A.P Fallander som tog porträtt med daguerroeotypi, en tidig fotografisk teknik. På 1860-talet öppnade stadens första fotoateljé, i Stadskällaregården vid Köpmangatan.
De tidiga fotograferna tog framför allt porträttbilder men den äldsta bilden i den här boken är från samma tid som den första fotoateljén.
1861
Detta år annonserar en ambulerande fotograf vid namn Oscar Rydström i lokalpressen (Eskilstuna Allehanda den 16 november) och meddelar att han ""avtager"" sina modeller på söndagar.
1863
Carl Anton Mathias Söderberg öppnar stadens första fotoateljé, först i byggmästare Hydréns gård, senare i källarmästare Fréeses gård på Köpmangatan 50, i Stadskällarens lokaler. Han föddes 1841 i Lund och kom närmast från Ängelholm. Denna sommar gjorde han först en utrikes studieresa och anställde sedan inför vintersäsongen 1863-1864 två biträden. Hans prissättning var följande: Visitkort, 6 riksdaler banco för 6 st. 10 riksdaler för ett dussin. Gruppbilder, 20 riksdaler dussinet. Vill man ha ram runt sitt fotografi blir priset ända upp till 25 riksdaler styck.
1864
Anna Maria Amanda Zetherström, född i Stockholm 1829 och nyligen inflyttad därifrån, övertar Carl Söderbergs fotoateljé denna sommar. Hon driver den till 1877, till att börja med i samarbete med sin bror, fotografen G. F. J. Zetherström.
1865
Den tidigare fotografen Carl Söderberg bor numera i ett gårdshus mellan Köpmangatan och Ruddammsgatan.
1868
En fotografisk utställning hålls detta år på Gästis. Man visar bilder från världsutställningen 1867, "springvattenkonsterna" i Versailles i stereoskop m.m. Utställningen var tydligen en succé, ty en ny sådan ordnades inte långt efter den första där man bl.a. visade Egyptens pyramider och månen i fotografi.
1877
Beskows "Adresskalender för Eskilstuna och Torshälla jemte omgifning 1877" nämns två fotografer; förutom Amanda Zetherström även mamsell Hanna Gråberg.
1878
Anderson, Olof
O. Anderssons Atelier
Olof Andersson; född i Arvika lf (S) 26/8 1835; död i Arvika 1901; fotograf i Arvika köping under större delen av 1870-talet, men vistades även i Sandhem (R) och i Norge, flyttade till Eskilstuna 1878, till Stenstorp 1882, till Stockholm 1884, till Stenstorp 1885, till Arvika 1886. Ateljén drevs efter fotografens död vidare av hustrun, Eleonora Malima Andersson (1862-1914) med Olga Segerberg som fotograf.3, 5, 6
Eskilstuna (D) [1877-1882 5]
Kungsgatan 3
1888
Askling, Axel
Axel Askling; aktör, fotograf; född i Skederid (B) 4/8 1855; död i Stockholm 1917; kom till Stockholm 1856, flyttade till Helsingborg 1883, åter till Stockholm 1887, flyttade till Eskilstuna 1888, åter till Stockholm ca. 1893.3, 4, 5, 6, 7, 9
Helsingborg (M) [1883-1887 8]
S. Storgatan 35
foto1, 2 från omkr. 1880
Eskilstuna (D) [..1893 7]
Kungsgatan No 106 (3-7) [..1890 7]
foto2 från omkr. 1890
Nybrogatan 5 [..1893 7]
daterat foto1 från 1892
_______________
1. Rp
2. KB
3. Sth mantal
4. Rot. ark.
5. FR 1880, 1890, 1900
6. www.eskilstuna.se
7. Etunafot.
8. Hbg fot.
9. Kyrkböcker
Den 11 oktober kommer fotografen S.F. Wester och förevigar Hagaborg och dess ordensbröder - och systrar. En stor dag för logen; tal hålls av järnvägsbokhållare Lindeberg, musikföreningen Blåklockan underhåller och det bjuds på kaffe.
1906
Ett fotografi föreställande AB F.O. Nyströms bleckkärlsfabrik (Nygården) i Torshälla med Elin Nyström med hund i förgrunden, fotograf Georg Nyström, finns bevarat från detta år.
-----------------------------------------------------------------
FOTOPIONJÄRER i ESKILSTUNA
UTDRAG UR MUSEETS ÅRSBOK 1960
Göran M. Silfverstolpe
Numera vet vi, att världens första egentliga fotografi togs redan 1826 av fransmannen J. N. Niepce, tretton år innan hans landsman L. J. M.
Daguerres uppfinning väckte sensation i Paris och misströstan hos mången konstmålare. Den s. k. daguerrotypien spred sig snabbt - även till Sverige.
Så är t. ex. den 1847 avlidne Geijer fotograferad i denna teknik, vilken som bekant gav endast en bild, men en positiv och betraktad i rätt vinkel synnerligen tydlig bild.
Säkert har flera eskilstunabor låtit avporträttera sig i daguerrotypi. Eskilstuna
museers arkiv äger dock än så länge endast två foton i denna teknik, och båda bilderna är porträtt av samma person, grundaren av AB J. O. Öberg & Son, Joseph Oscar Öberg (1819-1879). 1 Daguerrotypierna förefaller vara tagna på 1850-talet. J. O. Öberg, som några år tidigare startat sin bokbinderiverkstad i Eskilstuna, har väl besökt någon atelje i Stockholm, eller möjligen har någon daguerrotypist farit omkring i landsorten.
Riktig fart på fotograferingen blev det emellertid inte förrän engelsmännen W. H. F. Talbot och F. S. Areher fram emot seklets mitt fullbordat sina uppfinningar, som gjorde det möjligt att från ett glasnegativ ta praktiskt taget hur många kopior på papper som helst.
På 1860-talet utbredde sig fotografikonsten snabbt över hela Sverige.
"Fotografisterna" öppnade sina ateljeer även i de minsta städer, och gamlingar födda långt ned på 1700-talet tog vara på möjligheten att få sina anletsdrag förevigade och utdelade - ofta i rikliga upplagor - till vänner och efterkommande.
Fabrikören Carl Viktor Heljestrand, som avled på sommaren 1861 endast 45 år gammal, måste ha varit en av de första modellerna i Eskilstuna, vars fotografiska porträtt kopierats på papper. Denne skicklige tekniker har fotograferats något av sina sista år, troligen det allra sista. Det intelligenta, av sjukdom avmagrade ansiktet inramas av mjuka pälsverk.
Om bilden tagits i Eskilstuna, har den säkert utförts av någon kringresande fotograf. En sådan vid namn Oscar Rydström hör för övrigt av sig just 1861 med annons i lokalpressen.
2 Han "avtager" sina modeller endast på söndagarna, ett egendomligt nog rätt vanligt uppträdande av de första fotograferna.
Eskilstunas första riktigt etablerade fotograf hette emellertid Carl Anton Mathias Söderberg. Han var född 1841 i Lund och flyttade in från Ängelholm 1863. Han har efterlämnat många fina fotografier, fast han bara verkade i staden under vid pass ett års tid, 1863-64. Under första halvåret 1863 hade han atelje i byggmästare Hydrens gård men flyttade på hösten över verksamheten till källarmästare Freeses gård, i stadskällarens hus, nuvarande Köpmangatan 50. Han hade, efter vad han meddelar i sina annonser, under sommaren 1863 gjort en utrikes studieresa och anställde inför vintersäsongen 1863-64 två biträden, skickliga i kopiering. Den för tidens villkor inte obetydliga arbetsstyrkan stod alltså beredd att ta emot en större kundkrets. En sådan började också villigt strömma till ateljen, belägen två trappor över gården. Från ateljevåningen hade man delvis utsikt mot stadskällarens trädgård och kunde på sommarkvällarna höra kägelkloten rulla på den långa banan och kapellets toner från estraden.
Söderberg har tydligen genom något tekniskt knep skapat ett fotografiskt självporträtt, av vilket Eskilstuna museer äger ett unikt exemplar.
En sympatisk ung man på ett par och tjugo år. Rummets höjd och den stora spegeln gör det troligt, att Söderberg lånat något av stadskällarens stora rum för denna tagning. Mattan med sitt lätt igenkända mönster skulle emellertid många år framåt återfinnas i den av honom skapade ateljen.
Hans utrustning i övrigt bestod av rimligen ytterligare en kamera, ett litet bord, som stundom täcktes av en duk med nyrokokomönster i svart och vitt, ett par stolar, varav den ena var plyschklädd och hade stoppning även överst på ryggstödet och dessutom täta fransar, samt ett draperi med tafsar.
Enligt en av sina mera påkostade annonser utförde Carl Söderberg följande arbeten. Visitkort 4 till ett pris av 6 riksdaler banco för 6 st. och 10 riksdaler för ett dussin. Han utförde även gruppbilder i s. k. Stereoskopbildformat för 20 riksdaler dussinet. Man kunde vidare beställa miniatyrporträtt för medaljonger eller s. k. porträttmärken. Ville man kosta på sig en av honom levererad ram till fotografiet, fick man vara beredd att betala ända upp till 25 riksdaler per styck. slutligen utlovade han generellt ytterligare prisnedsättning, om man beställde flera dussin samtidigt.
Sådana massbeställningar var tydligen inte ovanliga. Visirkortsfotografierna var oerhört populära som bytesobjekt.
Fotografierna från 1860-talet - jag menar nu inte speciellt Eskilstuna - har ofta en anmärkningsvärt god kvalitet både tekniskt och konstnärligt.
En förklaring ligger säkert just i konstartens ungdom. Fotografen tog det naturligt och prövade inga konstlade grepp. Ett studium av Carl Söderbergs och hans efterträderska Amanda Zetherströms kollektioner visar dock, att deras modeller fått en diskret men betydelsefull regi. Sättet att låta modellen sitta eller stå, vridningen på kroppen, accessoirer, valet någon gång av endast en utspard oval för porträttet, allt var det mening i, allt tjänade att teckna personen. Några leende fotografiminer förekommer inte. Det svor mot denna porträttkonsts realistiska karaktär. Exponeringstidens längd gjorde kanske för övrigt en "nollställning" av anletsdragen lämplig.
Ofta låter Söderberg sina modeller stödja armen mot det lilla bordet, där herrarna ibland lagt ifrån sig cylinderhatten, vilken liksom en ännu inte släppt promenadkäpp antyder att vederbörande kommer på visit.
Det rör sig ju om visitkortsfotografier. Någon gång kan ett par böcker på bordet få antyda en lätt intellektuell miljö. En särskilt vacker krinolin tvingar sin bärarinna långt in i bilden, för att hela den jättelika kjolen skall komma med. Draperiet använder Söderberg sällan, sker det, blir det vanligen till nackdel för bilden. Han signerade sina bilder med tryck på baksidan: "PHOTOGRAPHI AF C. SÖDERBERG ESKILSTUNA" eller "CARL SÖDERBERG Fotografi Atelier ESKILSTUNA".
När man ser Söderbergs dubbelporträtt av bokhållarna Nordlöv och Pettersson i typiska mössor och rutiga och runda byxor långt före pressveckens dagar, den långe och magre stödjande sin armbåge mot den kortare och tjockare, får man en känsla av, att det nutida ateljeporträttets avoghet mot hel- eller ens halvfigurer ändå innebär beskurna möjligheter.
Källarmästare Knut Felix Freese, i början av 1860-talet innehavare av stadskällaren i Eskilstuna, har på ett annat av Söderbergs fotografier sjunkit ned vid bordet tryckt av sin sjukliga fetma. Han dog kort efteråt, endast 33 år gammal.
Eskilstunas förste fotograf har också försökt sig som socialreporter och har fotograferat ett förkommet original i fattigdomens trasiga och solkiga dräkt. Det är nog inte försiktighet med de vanliga ateljemöblerna, som kommit Söderberg att den här gången lyfta in en enkel pinnstol.
Han har haft en känsla av, att den stackars modellen på plysch stolen skulle ha sett ännu mera främmande ut, där han med den nervsjukes misstänksamma blick tittar fram under den rufsiga kalufsen, tummande den flottiga mössan. " Spottade åt alla fruntimmer" berättar en nu nästan oläslig gammal anteckning på kortets baksida.
Carl Söderberg har inte saknat kunder. Men kanske hade han lagt upp det för stort med utländsk resa, ateljeutrustning och kopistbiträden . Hans rörelse gick omkull. Redan någon gång på sommaren 1864 övertogs hans atelje av mamsell Amanda Zetherström. Söderberg hamnade på restlängd.
Denna sorgliga förteckning upptar 1864 en summa på 1.43, uppenbarligen riksdaler, som han inte betalt. Dessutom har han obetalda stämmaböter på 12 skilling, ett belopp som ju ännu i dag brukar jämföras med 25 öre.
Restlängdens upprättare har verkligen haft teckning för det bistra men i gamla tider i sådana sammanhang ofta använda adjektivet "Utfattig".
Redan följande år har myndigheterna resignerat, och Söderberg återfinns på en lista med personer, från vilka på grund av fattigdom och sjukdom ingenting är att vänta. Han har nu flyttat mera österut på den stora tomten med gammalt nummer 35-36, i riktning Ruddammsgatan 11, kanske till något nu försvunnet gårdshus. 1866 avflyttade han till Sölvesborg, vi vill hoppas till en ljusare framtid.
Anna Maria A m a n d a Zetherström var född i Stockholm 1829 och flyttade in samma år hon övertog Söderbergs atelje, 1864. Samtidigt inflyttade från Uppsala G. F. J. Zetherström. Han hade yrkesbeteckningen fotograf och var bror till Amanda. Han stannade några år och man får tänka sig, att han hjälpte systern att komma igång. Ateljen gick dock helt i hennes namn både när det gällde stämplar på fotografierna och annonserna. 1868 flyttade den manliga parten av syskonen till Sydamerika och demoiselle Zetherström, som husförhörslängden kallar henne, fick klara sig själv.
Förvånansvärt många av våra första fotografer var för övrigt damer, trots att det för tiden kunde tyckas vara i djärvaste laget att på ateljen mottaga främmande herrar. (Yrket var ett lågstatusyrke varför kvinnorna fick ett utrymme) Amanda Zetherström övertog tydligen allt, som Carl Söderberg använt: den mönstrade mattan, bordduken, stolen med de långa fransarna. Men på hösten 1864 såldes på auktion Söderbergs Satinermaskin, använd för glättning av papper.
Mamsell Zetherströms sätt att arbeta liknade företrädarens. Vi finner samma vederhäftiga realism, samma goda personinstruktion, samma varierande uppställningar och kompositioner på hennes bilder, som många gånger skulle vara mycket svåra att skilja från Söderbergs, om de inte signerats med hennes enkla "A. Zetherström" på framsidan, nedanför den klistrade bilden. Hon får här representeras av två porträtt från det eskilstunesiska samhällets topp.
Direktörskan Johanna (Jeanette) Zetterberg är Eskilstunas största donator genom tiderna. Vid sitt frånfälle 85 år gammal 1867 donerade hon 50,000 riksdaler till en ny Rådhusbro i sten, lika mycket till ett nytt lasarett, (det nuvarande konstmuseet), ytterligare medel till premiefonder vid läroverket och tekniska skolan, till barn- och fattigvården samt slutligen pengar till en ny kyrka. Den sistnämnda gåvan fick ligga och förränta sig ända till 1920-talet. Klosters kyrka är till stor del byggd genom hennes gåva. Hennes förste man, Sundin, hade med framgång Idkat diversehandel, den andre, Christoffer Zetterberg, var smidesfabrikant, affärsman och Jernbolagets grundare.
Det vilar något av god H. C. Andersen-stämning kring den gamla snälla damen med den trinda älsklingsmopsen Cadeau vid fötterna. Säkert har det vållat båda två ansträngning att med någon trotjänarinnas hjälp ta sig upp till ateljevåningen, två trappor över gården i trettiofemman.
För sina ålderskrämpor anlitade direktörskan Zetterberg säkert då och då den man, vars porträtt reproducerades här som det sista i raden, stadsläkaren Per Carl Malm. I mamsell Zetherströms tolkning gör han intryck av att vara på en gång vänlig och bestämd, med andra ord en doktor att lita på. I sina rapporter till Kungl. Sundhetskollegium vid seklets mitt ger Malm skrämmande skildringar av livet i staden Eskilstuna " runt om garnerad med brännerier", den stora barndödligheten och annat elände.
Amanda Zetherström saknade inre konkurrenter. Med jämna mellanrum slog sig andra fotografer ner i staden, för några dagar eller månader. Och kunderna måste ha räckt till även för dem. Kanske några ville pröva, om de ändå inte möjligen såg litet bättre ut än på mamsell Amandas fotografier.
Men hennes atelje förblev den enda stadigvarande. 1866 öppnade dock Wilhelm Wallen i rådman Dahlbergs gård vid Fristadstorget en atelje, som tycks ha verkat några år.
Men fotot lät också se sig på annat sätt. I Sandbergs bokhandel kunde man köpa fotografier av författare, musiker och kungligheter och album till bilderna liksom även i Boktryckeributiken. Man kunde vidare beställa exteriörfotografering av sitt hem, och vid julen 1868 inbjöds eskilstunaborna till fotografisk utställning på Gästis med foton av världsutställningen 1867,
Amanda Zetherström flyttade 1878 till Härnösand. Året innan stod hon ännu som aktiv fotograf i Beskows stora adresskalender för Eskilstuna.
Amanda Zetherström flyttade 1878 till Härnösand. Året innan stod hon ännu som aktiv fotograf i Beskows stora adresskalender för Eskilstuna.
Men då hade hon redan en svår konkurrent i mamsell Hanna Gråberg, under tre decennier stadens ledande fotografist. Man har en känsla av, att Amanda Zetherström givit sitt bästa under 1860-talet, eskilstunafotots heroiska decennium. Hennes och Carl Söderbergs ateljevåning finns ännu kvar, men ingenting i de små rummen vittnar längre om den stora betydelse de en gång haft i stadens liv.
För den som vill se bilderna och noterna får gå till originalet.
----------------------------------------------------------------------------------------
Årtalen inom parentes (1899, 1911) anger att de finns med i
Svenska Fotografers Förteckning av anno 1899 resp. 1911.
Beijer, Hugo
Sundevall, Ebba, 1874-1943
Gift: Lindegren, Ebba
Födelseort: Helsingborg
Dödsort: Eskilstuna
Biografi/historik: Sundevalls fotoateljé i Örebro etablerades 1895 och drevs under detta namn av Ebba Sundevall och hennes kompanjon Tekla Engström.När kompanjonen flyttade till Linköping cirka 1898 drev Ebba Sundevall ateljén vidare under eget namn. 1909 inregistrerade Fru Ebba Lindegren (född Sundevall) en ateljé på Kungsgatan 6-8 i Eskilstuna. Hon drev ateljé Ebba Lindegren tillsammans med sin man Carl Leonard Lindegren till år 1922.
Källa: Nationella fotografregistret
Wester, Axel
