Vindkraft på Långgrund

 En tanke !

Går det ej att bygga vindkraft på ett ställe så försök på ett annat.

Inte heller på långgrund i havet verkar det gå att bygga. Nyköpings moderatstyrda kommun  har alt klart. De säger nej innan remisstiden startat.

Hemska tanke,
om de två hålen blir tomma på el? En situation som vi riskerar att hamna i 2022.

Konst av begagnade vindturbiner.

Östermalms Svagdricksbryggeri Eskilstuna

 

Bryggeriet var ett svagdricksbryggeri upptaget i industrikalendern 1947 under rubriken skattebefriade bryggerier, livsmedel.  På sin tid gav bryggeriet ut adventskalendrar, det var en tid då svagdricka var den vanligaste drycken till måltiden, fat läsken lockade säkert barnen. 

Bryggeriet tillverkade ett antal produkter före uppköp av PRIPP i mitten av 1960-talet.

Den sista tillverkningen som pågick till början av 1970-talet bestod enbart av svagdricka under namn av Östermalms  bryggeri Eskilstuna (ÖBE).

 

 

Vindkraft, Kafjärden

 

Vindkraft på Kafjärden

De som försöker bygga vindkraftverk på Kafjärden. heter Enwind. Företaget har sökt bygglov hos Eskilstuna kommun.

 Hur ser den trassliga ordergången ut i den byråkratiska hanteringen? 2003 påbörjades hanteringen med vindmätning.

• 2007: Bygglovsansökan för vindkraftverk inkom till Eskilstuna kommun från ett vindkraftsföretag.
• 2007/2008: Stadsbyggnadsnämnden beviljade bygglov för byggnation av vindkraftverk.
• 2010 Byggnation påbörjades, men fick avbrytas bland annat på grund av arkeologiska utgrävningar.
• 2012: Tidsfristen för bygglovet var på väg att gå ut 2013. Ansökan om bygglov prövades på nytt och stadsbyggnadsnämnden beviljade bygglov.
• 2016: Byggloven överklagades till Länsstyrelsen.
• 2016 juni: Länsstyrelsen beslutar om inhibition, vilket i praktiken betyder byggstopp, till dess att Länsstyrelsen har granskat ärendet och fattat beslut om överklagandet ska godkännas eller ej.
• 2016, 24 augusti: Länsstyrelsen upphävde stadsbyggnadsnämndens bygglovsbeslut från 2012. Länsstyrelsen bedömde att beslutet inte tillkommit i laga ordning, det vill säga att den formella handläggningsprocessen inte helt följt gällande lagstiftning.
• 2016, 30 augusti. Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bevilja bygglov för nio vindkraftverk och nio transformatorer.
• 2019, 13 februari. Mark- och miljödomstolen har i sin dom ändrat länsstyrelsens beslut och fastställt stadsbyggnadsnämndens beslut den 30 augusti 2016 att ge bygglov för nio vindkraftverk med transformatorstationer.
• 2019, 5 september. Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast. Länsstyrelsen upphäver beslutet med hänvisning till miljö- och djuraspekter.
  

Framför allt hänvisar länsjuristen till att ljudet från vindkraftsparken (40 decibel) skulle innebära störningar för fågelarten ortolansparven.
Sparvens sång skulle inte höras
Det är en typ av sparv som minskat allra mest i Sverige under de senaste decennierna och målet är att arten ska häcka på Sofiebergsåsen, skriver länsstyrelsen i sitt beslut.
Men med ljudet från vindkraftverken, bara 400 meter från skyddsområdet, kommer arten inte att trivas.
”Arten är i behov av en tyst miljö för att dess sång ska kunna höras”, står det i beslutet. Tyvärr är det så att de klagandes huskatter utgör ett större hot mot sparven än vindkraften.

 Denna dag har ännu inga vindkraftsnurror synts. Däremot går åsikterna isär om miljöprövning och bygglov. Det har genomförts en inventering av fåglar i området. Ett verk skadar uppskattningsvis två fåglar om året medan tamkatterna tar miljoner fåglar. Om tamkatternas inverkan på fågelbeståndet har ingen undersökning krävts. Buller och skuggbildning har hävdats. Veterligen bor ingen så nära att de drabbas av detta.

Det är i förlängningen underligt att Eskilstuna kommun enligt upphandling tvingas köpa vindkraftverk i Sollefteå: Är det okej att äga vindkraft 500 KM utanför kommunen? För i Eskilstuna finns inget vindkraftverk. 

Sedan 2003 har förnybar elproduktion i Sverige främjats genom elcertifikatsystemet, ett marknadsbaserat stödsystem för att öka förnybar elproduktion. Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad, med mål om 28,4 TWh ökad elproduktion till 2020. I Sverige finns också mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030.

Investeringstakten i vindkraft gör att det gemensamma målet med Norge redan är uppnått och att målet för 2030 beräknas nås nio år i förtid. Genom att målet nås i förtid kommer priset på elcertifikat sjunka till 0 och redan idag klarar sig vindkraftsinvesteringar på marknadsmässiga grunder utan stöd.

Amazon etablerar serverhall i Eskilstuna. Hoppsan räcker strömmen till för mer. Nej inte hur som helst. Vi är för framtida välstånd och tillväxt nödgade att producera mer lokalt. Då duger det inte med 0 vindkraft. En del fastighetsägare har satt upp solpaneler. Betalda på ca 5 år med subventioner och lever i 25  år med god vinst för investeraren. Ingen effekt skatt på 35.3 öre ingen nätavgift (i Eskilstuna är 2020 elnätskostnaden 54,60 öre inklusive moms per kilowattimme) för en egna konsumtionen, lågt betalt för det som förs till nätet.  Så varför tveka.

Vad gör vi 2021 när målet för 2030 är uppnått? Givetvis fortsätter en utbyggnad nu när den fått fart och är lönsam. 

När ser vi verken i Kafjärden på plats?

I april 2021 medlar de Kinesiska ägarna att de ger upp. Vinparken anses helt omodern tekniskt. 

Nu väntar vi på en ny projektplan med dubbelt så höga verk! 

Ingen tror väl att el-omställningen sker utan mer produktion av el!

Baltiska staterna 100 år

Estland, Lettland, Litauen har under tiden efter att första världskriget stillestånd inträffat utsatts 

för krigshandlingar både från den blivande sovjetstaten och från balttyskar/Tyskland.  Länderna förde

för 100 år sedan en frihetskamp som sluta med självständighet 1920 med freden i Tartu.

Andra världskriget medförde att länderna efter tre ockupationer  omväxlande var del av sovjet, Tyskland och sovjet. Under hela perioden kom flyktingar att lämna länderna. Det uppskattas att till ESKILSTUNA kom under 1940 talet 2000 ester 200 letter och 50 från litauer. Förutom andra flyktinggrupper blev esterna ett dominerande inslag i den monistiska svenska kulturen. Samhället hade svårt att ta till sig gruppen trotts att den kulturellt och religiöst var likartad den svenska.

Svensk kungar hade tidigare härjat i Estland och Livland (1/2 tillföll Estland 1/2 Lettland) och efterlämnat sig folkbokföring och skolsystem. De balter som kom var till stora delar högutbildade till en grad som stark stod i kontrast till utbildningsnivån i Sverige. Detta ansågs som ett problem då det var föga värt att sända ut professorer att hugga ved som var en enkel syssla många flyktingar tilldelades.

Historien var dock att Balterna var arbetsamma och bidrog på ett utmärkt sätt till den svenska nationen.

Det är detta år 75 år sedan den stora flykten inträffade mellan september och oktober 1944. Skälet för många att fly var att "de var rädda för ryssen". Skräcken för vad de fått uppleva 1939 till 1941 under den första sovjetiska ockupation var att riskera livet för en flykt över havet i urusla småbåtar var bättre än att stanna. Det kom ca 600 båtar till Sverige. Båtarna konfiskerades av Sverige och sändes åter till sovjet.

Sovjet ställde krav att tidigare sovjetmedborgare skulle återsändas. I de svenska lägren tilläts Stalins utsända att propagera bland flyktingarna att återvända. Idag kallas sådant spioneri men värderingarna var 1944 annorlunda. Sveriges Riksdag tog beslut under kommunisternas högljudda brandtal att Balterna skulle sändas åter till sovjet. Ett beslut som aldrig verkställdes efter den opinion som 1945 efter baltutlämningen växte sig stark. Riksdagsbeslutet lede till en vidare flykt för många balter. En betydande del av esterna i Torshälla och Eskilstuna flydde vidare. Ett känt exempel är minsveparen Walnut http://walnutship1948.ca/ byggd för 18 mans besättning men ombyggd i Göteborg för 347 flyktingar med slutstation Halifax i Kanada.

Esterna  och balterna har under 2017 till 2020 anledning att minnas det som hände 100 år tillbaka i tiden och i september 2019 uppmärksamma att det är 75 år sedan den stora flykten.

Om flyktingbåtar finna att läsa  https://www.facebook.com/groups/2167414400178142/

Musikcaféet

1974 var året då det  hela drog igång. Några entusiaster åkte till Uppsala med fler fungerande

ISBN: 978-91-7699-537-2

musikinrättningar.

Historien om Musikforum är en berättelse som i fler led motarbetats av samhället samtidigt som företeelse de helger det var konserter på Caféet var glaskrossen på stan minimal.

Caféet kom att ligga i lokaler på Kriebsensgatan 13 där KFUM fram till slutet av 1960-talet drivit en musikklubb med närmar 1000 medlemmar. När denna upphörde blev det ett stort vakuum där unga människor till en billig kostnad kunde fördriva tiden.

Musikforum arbetade i mångt i motvind. Inte enbart av den anledningen att det var så mycket vänsterfolk inblandat och att drömmarna tidvis var helt skild från den verklighet som var. Men var det inte motvinden som höll ihop medlemmarna.

Ove Wahlqvist har 2017 givit ut en deckare om Mordet på Musikkaféet. Den titeln är dubbelbottnad. Det var ett politiskt mord på Kaféet beskrivet i som en hallucination framkallat av det rådande systemet. Efter 6 år av borgerligt styre på 1970-talet var landets ekonomi krasslig. Samtidigt hade marknadskrafterna släppts lösa på ett sätt som ingen anade konsekvenserna av. Vi ser idag hur den ena samhällsfunktionen utarmas av marknadsaktörer, sämre samtidigt som det blir dyrare. Det var minskade bidrag och förre entusiaster som till sist tog livet av Musikforum.

  

Det känns välbekant när staden geografi används i berättelsen. Personerna kan för den som var med kännas igen trotts dribblande med omskrivningar av namnen.

Wahlqvist  tidigare alster:
Räcker denna sekund ( dikter)
Det sinnliga bh\stallet (dikter)
Mannen som döpte midnatten till Elsa (noveller)

SVENSK GRUVHANTERING

Gruvhanteringen har en lång tradition från järnåldern. En utveckling från myrmalmen på sjöbottnar till den storindustriella brytning av malmer i berg.

Tidigt på 1200-talet slog man sig tillsammans i s. k. bergslag för att bryta och förädla skilda malmmineral. Privilegiebrev för bergslag från 1200- och 1300-talen, utfärdade av konungarna och vittnar om hanteringens utbredning  och om det intresse som visades denna näringsgren.

Silverproduktionen i Sala gruva under 1200-talet gav statsmakten inkomster liksom  kopparutvinningen från Falu gruva. Under mitten och slutet av 1600-talet spelade gruvorna en betydande roll under vår stormaktstid. Under 1700-talet intog Sverige en framträdande plats i världens järnförsörjning. Järnhanteringen i Sverige utgjorde under stormaktstiden ca 33% av hela världsproduktionen.

Det är sällan tanken går till att Sörmland är en del av Bergslagen. Dock finns ett tjugotal större gruvor inom länet och en mångfald av mindre gruvor. Mindre gruvhålen finns bl.a i Skjulsta, Viptorp  och i Torshälla. Dokumentationen kring gruvdriften är betydande fast de mindre gruvdrifterna kan ha glömts bort. Lista över gruvor i Sörmland.

Med malm menas i allmänhet ett sådant naturligt mineralaggregat, ur vilken en tung metall kan utvinnas. Järnmalmerna i Sverige består till huvuddelen av magnetit, en järn-syreförening med 72,4% järn i det rena mineralet, och järnglans eller blodsten, en järn-syreförening med 70 % järn. Sveriges andel i världens järnmalmsproduktion  är nu ca 5 %. Under det att Sverige år 1750 producerade 150 000 ton järnmalm, uppgick produktionen för år 1957 till i runt tal 20 miljoner ton och år 2015 25 miljoner ton, främst från mellansvenska gruvor. Exporten utgjorde 1957 ca 17,5 miljoner ton. Numera är det underjordsbrytningen i Kiruna som står för merparten av produktionen. 2015 av världsproduktionen av järnmalm passande nog 2015 miljoner ton.

Förutom järnmalmerna finns i Sverige ett flertal andra malmer,  varav sulfidmalmsgruppen är den viktigaste. Huvudmetallerna koppar, zink och bly förekommer  i form av föreningar med svavel, och till gruppen räknas även den tekniskt viktiga svavelkisen liksom guld och silver, av vilka guldet mest följer koppar medan silvret följer bly och zink. Så gott som all producerad zinkmalm exporteras.  Kopparkonsumtionen i Sverige utgjorde 1956 ca 70 000 ton. Av denna kvantitet importerades 52 000 ton, medan restkvantiteten levererades från Smältverket i Rönnskär av huvudsakligen svenska malmer.

Fossila bränslen i form av stenkol bröts i Skåne från mitten av 1700-talet fram till 1950 i en mängd av ca 300 000 ton per år. När järnvägen elektrifierades minskade behoven. Vid lergodstillverkning i Höganäs utvanns fram till 1976 årligen ca.12 000 ton kol som biprodukt

Gruvornas ovanjordsanläggning markeras av uppfordringsbyggnaden, oftast torn med höjder upp till 70 a 100 m över marken, samt anslutna anläggningar för malmens mekaniska rening, s. k. sovring och anrikning. Det lösbrutna berget förs först till krossverket.

Beroende av malmens renhet och art förs den krossade malmen därefter antingen till en första sovring med avskiljande av det grövre ofyndiga berget, gråberget, eller går den för vidare nedkrossning med styckemalm som slutprodukt eller malning i kul- eller stångkvarnar i ett anrikningsverk, där berget efter passerande av för varje malmtyp speciell anrikning renas till den mullformiga produkten slig. Vid sovring och anrikning av järnmalm får densamma passera roterande trummor med elektromagneter, som attraherar den magnetiskt lätt påverkbara magnetiten. Blodstenen kan till en viss del attraheras av starkmagnetiska apparater men separeras till sin huvuddel från gråbergskornen genom våtmekanisk sovring och anrikning, där den rena malmens högre specifika vikt möjliggör ett avskiljande av det ofyndiga godset. För uttagande av de i sulfidmalmerna ofta fint insprängda fyndiga mineralkornen används efter nedmalning flotationsmetoden, en flytprocess, där oljor och kemikalier tillsätts under skumbildning.

Enligt uppgift utgjorde Sveriges tillgångar av järnmalm år 1944 ca 220 miljoner ton i Mellansverige och ca 2 000 miljoner ton i norra Sverige. Till dessa mängder kommer en icke obetydlig del titanhaltiga järnmalmer.

Bild från 1600-talets Fors

På 1600-talet kom färgen
Grått var den naturliga färgen fram till 1600-talet. Omålade timmerhus med tak av brädor eller träspån var legio för allmoge. Kyrkor och herrgårdar hade gråstensmurar. Grått som de material man tagit direkt från platsen, men för den skull inte enfärgat. Timrets färg kunde variera mellan tjärat brunsvart, gyllene kådrikt och torrt silverglänsande. Stenen skiftade i gult och rött, vitt och svart. Så såg Sverige ut under den tidigare historien.

Högreståndets gråstensbyggnader skulle uttrycka makt och började putsas och målas redan under medeltiden, medan de grå trähusen dominerade i städerna långt in på 1700-talet och på landsbygden fram till 1800-talets mitt.

Bilden av 1600-talets Fors var allt annat än färgglad.

Det exklusiva röda
Rött började som teglets färg. Ett exklusivt byggnadsmaterial, som från början bara användes till kyrkor, slott och riktigt påkostade privathus i städerna. Helst skulle teglet vara starkt rött med jämn färg, men verklighetens tegel levde sällan upp till de kraven. Då kunde man förbättra intrycket genom att måla hela tegelfasaden med rödfärg och återställa tegelkaraktären med ett linjerat "fogmönster" i vitt.

Mot de röda murarna stod ljusare detaljer: vitmålade nischer på medeltidskyrkorna, och hörnkedjor och fönsteromfattningar i gråaktig sandsten på vasatidens renässanspalats. 1672 stod Riddarhuset i Stockholm färdigt, och med sina rödfärgade tegelmurar och grå antikinspirerade sandstensdetaljer blev det en förebild för adelns sätesgårdar runt om i landet.

De var långt ifrån alltid byggda av tegel, men för att markera sin status målade man dem röda – som teglet – med stengråa detaljer och fönster gula som oljad ek. Som pigment använde man främst rödfärgspulver från Falu koppargruva, och bindemedlet var tjära eller, slamfärger, klister gjort på råg- eller vetemjöl. Den röda adelsgården blev till ett utropstecken på den grå landsbygden, långt från vår  föreställning om rött som allmogens färg.

Staden fick färg
Under 1700-talet omvandlades städerna från timmergrå till röda, ofta på initiativ av de styrande för att framhäva ortens välstånd genom att rödmåla boningshusen. Småningom kom uthus och ladugårdar bli rödfärgade. Först på 1800-tale blev rödfärgningen allmän. Nationalromantiska arkitekter lansera- de den röda stugan som en symbol för det typiskt svenska. Under resans gång hade förebildernas grå detaljer gjorts allt ljusare och till slut blivit till den röda stugans lika typiska vita knutar.

Verkighetsbild?

Vilken ståndpunkt ska intas mot ett tegeltak på en tvättstuga  som för övrigt är omålad?

Lustigbacke med torn och Brunsbacken framträder i sin nakenhet. Tunafors markeras med röda byggnader. Bilden beskriver ån före den av Rademacher  på 1660-talet företagna dämningen vid Strömsholmen som dränkte gårdar och de fem holmar som antyds på bilden. Kyrkogården intill Forskyrka kom delvis att läggas under vatten. Då likt nu var det att väga tillväxt mot naturen, och tillväxten segrade.