Digitalen: Torshälla 20 december 2012

En vandring genom staden Torshälla dagen före jordens undergång
Torsdagen den 20 december 2012,

Eskilstunavägen 7

KV: Gesällen. Tidigare tandläkarmotagning, nu i förfall.

Holmberget

Torshälla har anor från järnhanteringen. Holmens Bruk tillkommer efter järnbrukprivilegierna, år 1641 finns Hammarsmedja och Schnideswärk beskrivna på karta.

"Tors Bockar" Staty av Allan Ebeling. Tor son till Oden, och är också efter honom den populäraste guden. Tors hustru är Siv med guldhåret, den trognaste av asynjorna och i ett tidigare gifte mor till Ull. Tillsammans med Siv fick Tor sonen Mode och dottern Trut. Med jättekvinnan Järnsaxa fick han sonen Magne, som betyder makt och styrka. Ofta kallas han för asator eller åktor. Han är den starkaste ibland både gudar och människor, hans rike heter Trudvang (som betyder styrkans fält), hans hus heter Bilskirner och är på sina 540 rum det största huset som finns.

Siv skildras som den fagraste bland kvinnor, skygg och tillbakadragen, men ändå redo till älskog, bl.a med Loke. Hon var känd för sitt vackra gyllene hår. Men den okynnige Loke klippte av henne allt håret och tvangs då av Tor att utverka att svartaalferna tillverkade ett nytt hår av guld som kunde växa fast på huvudet och växa till sig som vanligt hår. Dessa skickliga smeder lyckades med detta.

Tor hade två stycken bockar som hette Tandgnjost och Tandgrisner, som betyder de som skär tänder. De två bockarna drog honom i en vagn, därav namnet åktor.

Han ägde också den värdefulla hammaren Mjölner, som var det bästa vapnet som fanns hos asarna. Hur långt Tor än kastade den återkom den alltid, den hade också förmågan att bli så liten att den kunde hänga som ett smycke runt halsen. Dessutom var den så hård att den omöjligen kunde deformeras. Den hade egentligen bara en brist, skaftet var för kort. Vilket berodde på ett mindre tillverkningsfel.

I Tors ägo fanns också det fantastiska styrkebältet, Megingjord när han satte på sig detta växte hans redan stora styrka till det dubbla. Järnhandskarna var hans tredje viktiga ägodel.

Iförd järnhandskarna svänger han hammaren Mjölner. Han får då blixtarna att tändas, rensar luften och bevattnar jorden när den torkat. Mullret kommer ifrån Tors vagn

Även om Oden var den största guden av dem alla, talar mycket för att Tor var den mest dyrkade, hos vanligt folk (bönderna), han var också trälens vän. Böndernas dyrkan kan man ju förstå då regnet så klart var viktigt för dem. Särskilt i den senare delen av asatron dyrkades Tor och hans hammare blev en motsvarighet till det Kristna korset.

Tor är stor och muskulös, har ett stort rött skägg, blixtrande ögon, buskiga ögonbryn och en grov stämma. Detta gjorde säkert att bönderna kunde identifiera sig med honom, eftersom han inte så som t ex Oden är full av mystik. Tors temperament är som man förväntar sig av en åsk gud d v s kort och häftigt. Om man retar honom sväller hans styrka, som han ytterligare förstärker genom att dra åt sitt styrkebälte. Istället för som sin far ta till med list använder Tor sin styrka, och sitt vapen.

Vid Kvarnfallet ligger den gamla kronokvarnen från Gustav II Adolfs tid. Kraftstation av tegel på betongfundament, putsad med beigerosa slätputs med ljusare band vid takfoten, svarta fönstersnickerier. Mycket flackt, plåttäckt sadeltak. På östra sidan finns ett stort smårutat fönster och på motsatta sidan en hög metallklädd dörr med skärmtak. Byggnaden ritades 1935 och är ett bra exempel på tidig funktionalistisk arkitektur.

Vatten och is

Postiljonenen 1. Putsen rasar. Bostadshus från ca 1800 i hörnet av Storgatan - Brogatan, i två våningar av timmer med brunrosa revetering, vita knutar och fönstersnickerier.
Halvvalmat tak täckt med tvåkupigt tegel. På östra sidan finns en frontespis och på motsatta sida en litet takkupa. Vid en sentida renovering har fönstren bytts ut mot moderna fönster. Samtidigt tillkom en ny veranda och balkong med snickarglädje på västra sidan. Byggnaden har tidigare inrymt bl.a apotek och senare möbelhandel.

Storgatan

Stora gatan kring 1900.

Postiljonen 4. Järnhandlarhuset med pampig kölbåge i gaveln, uppförda av C A Nilsson, 1900. Huset ett trevånings putsat tegelhus i en stil som liknar jugend. I järnhandlarhuset inflyttade år 1905 järn- och specerihandlaren Carl Gustaf Anton Nilsson med familj. Huset innehöll även telegraf.

Rådhustorget 1940-tal

C A Nilssons magasin där bl.a jordbruksmaskiner förvarades. Rödfärgat uthus från ca 1800 av timmer klätt med locklistpanel på södra sidan. Det har brutet tak täckt med enkupigt tegel. Byggnaden var tidigare längre och hade då en körport genom norra delen.

På 50-talet var dörren vid trappan ingång till en barnstuga.

Lilla Gatan 20 .Timmerhus. Lilla gatan 22 Fd Baptistkyrka, längs Lilla gatan, i en och en halv våning av sten putsad med vit slätputs. Fasaden är uppdelad av tunna lisener och gördelgesims under fönstren som har rusticerade omfattningar. Huset är försett med sadeltak täckt med svart slätplåt. Baptistförsamlingen bildades redan 1881 men kyrkan byggdes inte förrän 1891. Byggnaden används numera som atelje. Den är ett välbevarat exempel på frikyrkoarkitektur från tiden kring senaste sekelskiftet.

SAGA återuppstår

Saga, "hon ser allt" tillhör asarnas släkt, men hennes ursprung är bortglömt. Hon är både sagoberättarnas och de historiska krönikornas gudinna. Saga hjälpte dem som bad om inspiration till sina berättelser.
Saga bor i huset Sökkvabäck vid havet, där stilla vågor brusar. Det här var en av Odens favoritplatser och han besökte ofta Saga och bytte historier med henne, samt lät sig smaka av hennes förträffliga vin, alltid serverat i guldbägare.

Timmermannen 4. Storgatan 43. Bostadshus längs Storgatan från 1869 i en våning av timmer klätt med grålocklistpanel, gröna, spröjsade fönsterbågar. sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. Trapphuset mot gården, västra sidan, byggdes 1936. Uthus/verkstad längs Vallgatan från mitten av 1800-talet av rött timmermed blå fönstersnickerier. Sadeltak täckt med enkupigt tegel. Byggnaden användes från början som ladugård. De stora mångspröjsadefönstren har tillkommit senare.

Timmermannen 9 "Andtorpa". Storgatan 39. Bostadshus längs Storgatan från ca 1800 i två våningar av timmer klätt med gul locklistpanel och med synliga knutlådor i fasaden, vita fönstersnickerier, spröjsade fönster. Sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. Andra våningen byggdes inte förrän 1937. Dessförinnan hade huset en liten frontespis mot gatan. På tomten finns också tre mindre, delvis sammanbyggda uthus från början av 1900-talet.