Esternas arkiv

Ett nytt arkiv föds!

Esterna kom till Eskilstuna som flyktingar under 1940-talet. De första grupperna var  Estlandssvenskar som flydde hit under ordnade förhållanden och med kungligt stöd.  Den andra gruppen av Ester flydde för sitt liv i bräckliga båtar från den kommunistiska terrorn de upplevt under den första sovjetiska ockupationen. Om detta finns inte mycket beskrivet, ej heller hur Sverige såg på dessa utlänningar. Nu kommer det att skrivas en historia ur arkiven där det belyses vad det var esterna mötte och gjorde i det nya hemlandet Sverige.  Estniska föreningens arkiv kommer att digitaliseras och göras tillgängligt för forskning via en hemsida, www.leht.se/eesark. Välkommen in 10 september och se vad som händer.

Under tidernas lopp har åtskilliga ester lämnat hemlandet för att slå sig utomlands. Då det självständiga Estland utropades år 1918 beräknade man att omkring var sjätte est, sammanlagt en kvarts miljon bodde utanför Estland. För närvarande torde antalet ester utomlands vara minst 140 000 personer, vilket motsvarar cirka 13 procent av samtliga ester.

Före andra världskriget fanns det några hundratal ester i Sverige, däribland ett antal unga flickor, anställda som hembiträden. I Stockholm. I september 1944 inleddes en massflykt från Estland. Flyktingarna sökte sig främst till Sverige eller Tyskland.

Omkring 30 000 ester och 6 500 estlandssvenskar, en grupp som bott i Estland sedan vikingatiden,  flydde eller transporterades vid andra världskrigets slut över Östersjön till Sverige delvis som en del av nazisternas plan att rensa och sortera folk. Livländarnarna sändes på samma sätt till Finland. Önskan var att tempelriddarnas områden skulle återupprättas i Baltikum och ge tyskt livsrum.

 "Statssekreterare Backe betonade uppriktigt i sitt tal i mars 1943 att man inte kan vänta till krigets slut med att kolonisera Ostland med tyska bönder och arbetare utan detta måste börja redan nu. Och nazisternas huvudorgan "Völkischer Beobachter" skriver den 30 januari 1943, med cynisk uppriktighet: "En gång - då korsriddarna hade erövrat landet, gjorde tyskarna ett svårt fel, då de inte fullständigt koloniserade Estland. Att revidera och gottgöra detta tragiska fel är ögonblickets historisk uppgift. Med den samlade makten av sin jättelika och medvetna viljekraft för nuet Tyskland tillbaka till dessa platser, dessa slagfält, för att väcka till liv möjligheter, vilka här en gång spelades bort. Förverkligandet av dessa möjligheter är nu oundvikligt och slutgiltigt."" (sid 77, Estland fritt och ockuperat, Arvo Horm, Tidens förlag 1944)

Antalet människor i Sverige år 1980 med rötter i Estland beräknas vara omkring 35 000. Av dessa är 15 300 födda i Estland, 14 000 tillhör den första och drygt 6 000 den andra sverigefödda generationen. Efter Estlands nya självständighet 1991  har återigen en viss invandring skett. År 2000 var antalet invandrare från Estland 10 253.

Det kulturella avståndet mellan det estniska och svensk samhället är kort.  Sverigeesternas sociala anpassning och integrering i Sverige har på det stora har förlöpt väl. Så väl att gruppen mer eller mindre försvunnit.

Organisationssträvanden

Sovjetisk trupp i Tallinn sep.1944

Då den stora flyktingvågen från Estland nådde Sverige under september - oktober 1944, verkade redan ett antal estniska föreningar i landet. Äldst var Stockholms Estniska förening som grundades under mellankrigstiden och som hade varit knuten till den estniska legationen i Stockholm.

Det estniska organisationslivet i Sverige har ca 200 olika sammanslutningar. En betydande del är lokala föreningar på ett tjugotal orter. En annan kategori utgörs av intresseorganisationer som samlar medlemmar från olika delar av landet. Hit hör föreningar för olika yrkeskategorier. Slutligen finns centralorganisationer. De viktigaste av dessa är Estniska kommittén och Sverigeesternas förbund.

Under senare år har Estniska kommittén utvecklats till ett förbund av ett drygt fyrtiotal medlemsorganisationer. Man har omkring 1 100 direktanslutna och 4 000 kollektivanslutna (via någon till Estniska kommittén ansluten organisation) medlemmar.

Sedan 1973 utdelar Estniska kommittén ett årligt kulturpris och utgav tidningen Teataja (Nyhetsförmedlaren) fram till 2002.

Immigrant-institutets kultur-, förtjänst- och forskarpriser har gått till flera ester under årens gång. Bl.a. Käbi Laretei, Bernard Kangro, Rudolf Jalakas, Els Oksaar, Ilon Wikland och Valev Uibopuu.

Immigrant-institutet har också publicerat på svenska det estniska nationalepos Kalevipoeg skriven av Kreutzwald 1839 i översättning av Alex Milits.

Till Eskilstuna och Torshälla kom huvuddelen av estländarna mellan 1944 och 1945. De blev ett betydande inslag i industrin. För många var dock inte livet i Sverige särskilt tryggt i det "sovjetvänliga landet" utan de arbetade hårt för att få ihop till pengar för att fortsätta resan till Amerika. Under 1940-talet andra hälft och åren kring Ungernrevolten skedde den stora vidaremigrationen. Huvuddelen av esterna bosatta i Torshälla emigrerade. Från lägren i Tyskland kom ett stort antal ester till Sverige fram till mitten av 1950-talet.

Estniska föreningen  i Eskilstuna (EES) bildades, utan tillstånd i strid mot svensk lagstiftning som förbjöd utlänningar att bilda föreningar, av 18 personer som den  26 februari 1946  valde en interimsstyrelse. Mötet skedde på Frimurarehotellet Kungsgatan 28 i Eskilstuna under en stark oro och med osäkerhet efter den genomförda Baltutlämningen.

Det föreningsbildande mötet hölls på Frimurarehotellet den 3 mars 1946 med 39 personer närvarande. Föreningen hade då 64 medlemmar registrerade. Stadgarna antogs och riksdagsledamoten Mihkel Jüris valdes till ordförande. Esterna i Eskilstuna / Torshälla var som flest ca 1 000.

Eesti Päevaleht, (EPL) Estniska Dagbladet, opolitisk tidning på estniska som började som sida i Stockholms-Tidningen och gavs ut under åren 1945-1948. och sedan blev en edition av denna. När Stockholms-Tidningen 1956  blev socialdemokratisk flyttade den estniska avdelningen till Eskilstuna-Kuriren.  Detta medförde att Eskilstuna-Kuriren och den estniska bilagan fick prenumeranter över hela Sverige och i utlandet. 

Estniska dagbladet blev 1959 en självständig tvådagarstidning där layout och tryck fortsatte hos Eskilstuna-Kuriren fram till början av 2000-talet.

För att reda ut vad som hände under de tre ockupationerna av de Baltiska staterna har kommissioner bildats i berörda stater.

Länkar

Ambasaden


Flykt 1944

Sverigeesternas förbund
Författare från Estland i Sverige
Estniska tidskrifter i Sverige
Ordbok Estniska  Svenska 
Hur Sverige förlorade Estland och Livland 
Estlands ockupationsmuseum

Sofi Oksanen talar om varför människor i väst inte förstår historien i öst.

Frälsningsarmén på knä

År 1891 kom Frälsningsarmén till Eskilstuna.

Kapten Hanna Andersson hade fått order att ”öppna eld” i vår stad och som ledningen skrev; Slå dom trilskande smederna i huvudet med Guds hammare.

I vår tid är samfundet Frälsningsarmén, en stark nationell rörelse vilande på en internationell grund. Eskilstuna har en lokal kår med regelbundna gudstjänster, sångstunder, allsång och besök på sjukhus, äldreservice mm. Frälsningsarméns sociala verksamhet är genom i Frälsningsarméns Rådgivningsbyrå.

Frälsningsarmén samverkar med kommunen, myndigheter, samverkansorgan om missbruk, äldreservice och frivilligarbete. Därtill med frikyrkor och Svenska kyrkan samt andra föreningar och organisationer. Frälsningsarmén har ett välordnat arkiv öppet för forskning.

Second hand-kedjan Myrorna omsättning 2011 var 232 miljoner och delade ut 47,7 miljoner kronor till Frälsningsarméns sociala arbete i Sverige.

Läget i Eskilstuna är att Frälsningsarmén inte längre kan hantera antalet hjälpsökande utan tvingas hålla stängt för att utreda situationen.  Ingen går till Frälsningsarmén om man inte måste. Det här är inte alls bra, säger Lennart Pettersson organisationens verksamhetsansvarige säger till Folket att han är oroad över utvecklingen.

2012 började chockartat, redan under de två första veckorna efter julledigheten fick Frälsningsarmén i Eskilstuna 55 nya sökanden som ville ta del av matcheckarna och samtala om sin ekonomiska situation. Något så dramatiskt  har jag inte varit med om förut. Något har hänt i vår kommun, säger Lennart Pettersson till tidningen.

Frälsningsarméns resurser är begränsade då man inte får något statligt bidrag och kommunen har vid olika tillfällen varit tveksam för stöd. För att få tid till att se över situationen tillsammans med socialtjänsten stängde Frälsningsarmén sin lokal i den 14 april 2012. Då stod tio personer och väntade på att bli insläppta. Lennart Pettersson menar att reaktionerna är starka och att folk är irriterade. Nu har Frälsningsarmén stängt till den sjunde maj 2012.

Frälsningsarméns verksamhet behövs. Den sociala nedrustningen i Sverige under de 6 år som Alliansen lett landet visar på vad som händer med de svaga i samhället. Skattesänkning och ett allt mer personligt ansvar leder till att allt fler inte klarar av sin situation. Vad är då Alliansens lösningar värda med utförsäljning, privatisering, avdrag och skattesänkning?

Eskilstuna har även en betydande invandring som även den ställer större krav på hur resurserna fördelas i kommunen. En frivilligorganisation som Frälsningsarmén kan inte själva ta den stora ansvaret för människor som inte faller in i ramarna. Så vem ska ta ansvar idag när de ideella inte längre kan och orkar.

Historien verkar upprepa sig 120 år efter 1891! Ska Frälsis blåsa till strid eller lägga hatten på hyllan? 

Är fler kommunala socialsekreterare lösningen?

Svaret verkar vara nej.  Enligt ansvariga politiker så är de som ansöker om försörjningsstöd slarviga med ansökningarna och söker för få arbeten.

Fakta /Arbetslösa i Eskilstuna

6 574 eskilstunabor var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd under mars 2012. En ökning med 5,2 procent sedan mars 2011.

 

Fotosök i Eskilskällan

Äntligen finns en liten del, 3% 12000, av Eskilstunas 300.000 arkiverade bilder, 8000 föremål och 4000 dokument att se på nätet.

Sök i Eskilskällans fotosamlingar

Gå in på länken här, gör sedan en enkel sökning, skriv ett namn, gata eller något annat sökord och se vad som händer!

Söker du enbart efter vykort sök då med ordet vy i sökfältet, eller varför inte knivar som är Eskilstunas varumärke i den stora världen, skriv då kniv.  Välj sedan vilken  motivkategori som önskas för att få en bättre träff på vad som ska visas.

Ge gärna mer information om bilder du känner till! Det är många personer som saknar namn, adresser och tid kan vara fel. Ju mer information som finns desto mer går att överlämna till framtidens sökare.

Ange fotonummer t.ex EM 11111, sänd informationen via kontaktrutan.