Thorshälla landsförsamling i westra Rekarne härad af Södermanland, begränsas i norr af Blacken och Wäsbyviken, två fjärdrar af Mälaren, i öster af Wallby och Kloster, i söder af Fors och Råby, i vester af Tumbo socken samt genomftytes af Eskilstuna-ån, på hvars östra sida dock endast en obetydllig del af socknen är belägen. Socknen omfattar 15 mtl skatte, 5 1/8 mtl krono och 13 1/4 mtl frälse på en areal af 0,789 qv.mil och har en längd af l mil i norr och söder och en bredd, omvexlande mellan 3/4 och 1/3 mil. Folkmängden utgjorde 1805 ett antal af 617, år 1850: 980 och 1864: 1,072 perrsoner.
Den segelbara Eskilstuna-ån omgifves af jemna, ofta sidländta stränder, men sammantränges vid Thorshälla stad genom höga bergsklyftor till flera forssar af omkring 20 fots fall, vid sidan af hvilka går en annan ursprungligen genom konst anlagd gren af ån med ett fall vid Nyby. För öfvrigt finnas icke några egentligit berg, utom vid strandten af Mälaren, der bergen rid Wäsbyviken bilda en icke
obetydlig skogstrakt, sträekande sig ifrån staden till socknens västra gräns. Jordmånen är för det mesta lerjord, stundom äfven sand och mojord.
obetydlig skogstrakt, sträekande sig ifrån staden till socknens västra gräns. Jordmånen är för det mesta lerjord, stundom äfven sand och mojord.
Landsvägen från Stockholm öfver Thorshälla går genom socknen hufvudsakligen i rigtning från öster till väster. I eeklesiastikt hänseende utgör denna socken annex till Thorshälla stad, med hvilken den äfven har gemensam kyrka. Icke få fornminnen, såsom ättekullar, runstenar m. m. förefinnas inom socknen och vittna om en tidig odling: i denna trakt. Folkundervisningen bedrivs i en egen skola. Hvilket även äger eget skolhus med ändamålsenlig skolsal. - Sockenbibliothek finnes.
Utom åkerbruk och något fiske i Mälaren (laxfiske i ån), syselsätter äfven manufakturrörelse och annan industri en icke obetydlig del af socknens inbyggare. Sålunda finnes här ett jernverk vid Nyby egendom (om hvilken särskild art.) bestående av valsverk och ugn med 240 skU privilegigerat stålsmide samt härd och hammare, och dessutom flera kvarnar.
Egendomar, utom Wäsby, 3 mtl frälse med undanlydande 1 3/8 mtl Mälby; Brunsta 1 mtl skatte-säteri, Bjälersta 1 mtl krono, prestgård (nämnes såsom sådan redan 1357): Harsta, 2 mtl frälse; Ekeby 2 mtl frälse med 5/8 skatte Löth; Ökna, Säby och Söderby: 3/8 Dalby är furirsboställa. Thorshälla qvarn belägen intill staden, med 8 par stenar, har varit kyrko- och klostergods, derefter krono, men sedan 1737 skatte och befinner sig numera i ett skick, som ingalunda motsvarar tidens fordringar, ehuru den mycket anlitas af ortens allmoge; i granskapet har Holmens bruk, äfven kalladt Sven Mölmans hammare, legat; men dess privilegier öfverflyttades 1816 på Nyhammaren i Heds socken af Westerås län.
Källa: Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö / (1859-1870)
Torshälla landsförsamling införlivades 1952 med Torshälla stadsförsamling omfattande samma område som från landskommunen införlivats i Torshälla stad.
Forskning: Hällbybrunn. Torshälla socken. Forntid – nutid
Utgiven av ABF Eskilstuna. Tryckt 1986. 191 sidor.
En bok om Torshälla landsförsamling sammanställd inom en Gräv där du står-cirkel inom ABF. Torshälla sockens historia, främst om Hällby. Behandlar: industrier, gårdar, soldattorp, fattigvård, skola, kuranstalt, kyrka och föreningar.
Forskning: Hällbybrunn. Torshälla socken. Forntid – nutid
Utgiven av ABF Eskilstuna. Tryckt 1986. 191 sidor.
En bok om Torshälla landsförsamling sammanställd inom en Gräv där du står-cirkel inom ABF. Torshälla sockens historia, främst om Hällby. Behandlar: industrier, gårdar, soldattorp, fattigvård, skola, kuranstalt, kyrka och föreningar.
