Förola gruvor

Förola gruvor är en gruva belägen i Svärta socken, Nyköpings kommun öppnades 1360. Herrängs Gruv återupptog den 1922 konkursade gruvdriften igen år 1952 och gjorde då en del upprustningar och nybyggnationer gruvan lades ner 1966. Järnmalmen uppfordrades ur ett lutande schakt (donlägigt) som mynnade i en dagöppning. En enkel trälave höll upp brythjul m.m. Ett maskinhus ligger på andra sidan dagöppningen. Kross, sovrings- och anrikningsverksbyggnaderna är kvar. En rätt speciell malmficka i trä finns kvar och kan anses sevärd.
I området finns rester från en masugn. Från masugnen transporterades järnämnet uppför backen till det vita huset vid dammarna. Där borrades kanonrör med hjälp av vattenkraft. Vattenhjulet gav cirka 6 hästkrafter.

Gruvan var mycket djup, och malmkroppen gick in under motorvägen E4. Från gruvan sändes under andra världskriget leveranser till Tyskland. Utskeppningsplats var Sjösaviken.
Huset finns kvar, och en privat firma använder lokalerna. Bostäder för gruvan finns i området dels vid gruvan men även i Svärta gård.
  

Teckning

http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=1512382057363367002#editor/target=post;postID=1623566663036373548

Kring 2000

Silvergruva Vilsta

Silvergruvan

Silvergruvans staket sviktar

Silvergruva från slutet av 1600-talet ägdes av Vilsta herrgård. På en karta från 1680-talet finns en ”Silwergrufva” markerad. Gruvhålet finns söder om Vilsta på östra åstranden. Gruvan var inte så framgångsrik och fastän det finns en plats som heter Silvergruvan hittade man aldrig stort med silver där. Enligt historien räckte det utvunna silvret endast till silverknappar i kuskens livré.

Gruvhålet

På1800-talet vaknar åter intresset för gruvbrytning och nya inmutningar görs. Den 21 mars 1845 låter brukspatronen Erik Cederborgh på Wedvåg samt Vilstas dåvarande ägare Hovjägmästare G Granath inlämna en begäran om inmutning av gruvan. Bergsmannen Anders Olsson i Rya som undersöker varphögarna meddelar att han inte vill nedlägga några kostnader på detta gruvföretag. Vilsta naturreservat är idag ett Natura 2000-område.

En annat gruvhål, som sagts innehålla silverhaltig blyglans, intill bron till Kölsängen inmutades av L F Ståhlberg som sedan utförde en del arbeten. 
Ytterligare en inmutning gjordes år 1859 nära Stenkvistavägen straxt SO om dåvarande soptipp, området väster om Odlaren, norr om Odlarmossen och mellan Odlaren och Viptorp. Gruvan hade magnetitmineraliseringar som uppträder i felsisk metavulkanit.

Arbetarrörelsens historia

http://www.sehistorien.org/index.html

Verksamhetsidén är att göra en värdefull arbetslivs- och arbetarrörelsehistoria med fokus på Eskilstuna tillgänglig via en databas.

SeHistorien letar fram arkivmaterial som bearbetas för målgrupper inom forskning, journalistik, folkbildning, arbetarrörelse, och för allmänheten. 

Historien beskriver ofta den styrande lilla gruppen medan de många som gör jobbet ofta blir anonyma. Ett lovvärt initiativ då beskrivningen av de många arbetande har en mindre framträdande plats bakom de personer som haft en enskilt inflytande vunnen genom samhällsställning eller kunnighet.

Filmer 1937 -

Vår stad Eskilstuna



Eskilstuna del 1

Eskilstuna del 2

Eskilstuna del 3

 Eskilstuna del 4

Eskilstuna 1987 del 1

Eskilstuna 1987 del 2
  
Eskilstuna järnmännens stad del 1

Eskilstuna järnmännens stad del 2

Stattbranden, natten till den 25 februari 2009. 
  Eskilstuna 350 år 25 oktober 2009.

Kantorpsgruvan

Nära  Sköldinge mellan Katrineholm och Flen, ligger Kantorpsgruvan. 

Malmbrytning i Kantorpstrakten påbörjades på 1820-talet. Oscarsgruvan och Skalundagruvan var redan i drift när gruvdriften började på allvar i Kantorpsgruvan 1866. Ägare var Finspångs styckebruk. År 1889 bildade Kantorps Gruvaktiebolag som blev dotterbolag till styckebruket.

1913 övertogs gruvorna i Kantorp av Boxholms AB och ett nytt anrikningsverk byggdes. En mängd rationaliseringar genomfördes både över och under jord, bland annat uppfördes 1917 en ny lave med maskinhus och gruvstuga.

1952 nybyggdes anrikningsverket, den tidigare träbyggnaden ersattes med en större i tegel.

Gruvlaven vid Kantorp, april 2003
Foto: John Thoweman

1958 påbörjades planeringen för ökad produktion. En ny lave med större skip och gruvspel med nya krossar skulle anläggas. Avsikten var att höja sligproduktionen med 25% samtidigt som järnhalten skulle höjas med 2%. 1963 var den nya, 68 m höga, gruvlaven i betong med krossverk färdig att tas i bruk liksom en ny gruvstuga med omklädningsrum och kontor. 1964-65 revs den gamla laven och det gamla krossverket.

1967 lades gruvdriften vid Kantorpsgruvan ned. Boliden som övertog gruvan fortsatte i ytterligare tre år med undersökningsarbeten innan gruvan lades ned helt 1970.

Bilder, fler bilder, och om branden

Läs mer om gruvans historia.