Byggnader

Stockholmshuset

1865     Slussen  vid Strömsholmen byggdes 

1867     År 1867 beslöts att fortsättningen Köpmangatan norr skulle kallas  Strandgatan
 

1875     Bryggeriet byggs

1879     Gamla kallbadhuset byggs rivs nov 1903.
1887    Vattenreningsverket vid Stålfors byggs,från 1927 häkte, rivs 1952


1895     Skandiahuset byggs
1897     Stadshuset byggs
1898     Folkets park invigs 

1902-1966  Missionsförsamlingens S:t Eskils kyrka byggdes år 1902 efter ritningar av arkitekt Gert Hallberg. Den revs år 1966. Församlingen har flyttat till Båtsmansbacken.
1904    Kallbadhuset byggs, rivs 1932.

1914     Stavningsreformen genomförs tex Brefkort börjar stavas Brevkort. 
1915     Sparbankshuset byggs
1925    Teatern byggs
1926    Nuvarande slussbron byggdes.
1927    Rådhuset rivs.  
1927    Kloster kyrka börjar byggas
1929    Klosters kyrka invigs 9 maj.


1939    Stadshotellet invigt.  


1952    Cafe framtiden-huset rivs.


1964  Stads- och länsbiblioteket, Våghalsen 5, Rademachergatan 22 Biblioteksbyggnaden uppfördes år 1964   

1969  Storgatan i Eskilstuna delas 1969 och får namnen västra och östra storgatan vid stadsdelarna norr och eskilshem.

Vågskålen 21, Kungsgatan 18

Uppfört på 1800-talet. Detta är kvarterets enda kvarvarande äldre byggnad, som dock fick sin nuvarande fasad vid en ombyggnad 1946. Innan dess hade fasaden kraftiga dekorationer i kalksten. Byggnadens volym, fönsterform och fönstersättning är den ursprungliga.

Värdebrevet 1, Rademachergatan 6,

f d huvudpostkontor

Uppfört 1953, ritat av arkitekt Erik Lallerstedt. Byggnaden är ritad i 40-tals funktionalism med flera klassicerande detaljer som kopplade kolonner i huvudentréns portik och en stilig triglyffris vid takfoten på byggnaden mot Hamngatan.

Växlaren 4, Fristadstorget 10/

Kungsgatan 12, S-E Banken

Uppfört 1911, ritat av arkitekt Ernst Stenhammar. Byggnad i nationalromantisk stil med mörk tegelfasad, tätspröjsade fönster och branta tak som avslutas med trappgavlar. Den uppfördes redan från början som bankbyggnad, då för Sörmlandsbanken.

Viljan 1, Kungsgatan 15/Fristadstorget 7, ”Öbergska huset”
Uppfört 1898, ritat av arkitekt Emil Befwe. Sitt nuvarande 20-tals klassicistiska utseende fick huset vid en ombyggnad 1929 efter ritningar av Frej Klemming. Invändigt lär dock finnas en hel del detaljer kvar från byggnadstiden

Vinkelhaken 3, Fristadstorget 2 Gymnastikgatan 6, ”Televerket”

Uppfört 1914-16, ritat av arkitekt Aron Johansson. Byggnad i tung nationalromantisk stil med fasad i mörkt tegel och sockel av huggen granit, ritad av samma arkitekt som ”Sparbankshuset”. Det inrymde ursprungligen televerk och telegraf vars emblem återfinns huggna i granit vid huvudporten och på sockeln återfinns bland annat ett posthorn.

 

Vinkelhaken 7, Hamngatan 11, ”Stadshotellet”
Uppfört 1939, ritat av arkitekterna Frej Klemming och David Nilsson. Byggmästare var Mauritz Larsson. Byggnad med enkla slätputsade fasader i tillkomsttidens anda vars enda ursprungliga dekorationer är de två burspråken vid nordöstra hörnet med drag av kvardröjande 20-tals klassicism. Hotellet bran 25 februari 2009, Berättelse om hotellet. Hotellets återuppbyggnad påbörjad 2011 där det ska återfå en stor del av ursprungligt utseende.

Vagnmakaren 7, Rademachergatan 14-18
Uppfört 1950, ritat av arkitekt Frej Klemming. Fasaden mot Rademachergatan klädd med rött tegel och med många fina detaljer som mönstermurade band, glasade trapphus m m

Valurnan 1, Fristadstorget, Stadshuset
Uppfört 1895-97, ritat av arkitekt Emil Befwe. Ett resultat av och symbol för det sena 1800-talets industriella expansion i Eskilstuna som innebar att stadens förvaltning flyttade till Fristadstorget. Byggnaden inrymde från början stadens kanslilokaler, rådhusrätten, brand- och polisstation, två banker, post och telegraf samt restaurang och hotell med festvåning. Festvåningens stora sal användes också som stadsfullmäktiges sessionssal. Dessutom hade polisen häkte och brandkåren stall inom fastigheten. Vid en ombyggnad på 1940-talet höjdes flyglarna med en våning och en länga längs Nygatan revs.

Kyrkbron fick sitt namn då gångbron stod färdig år 1878. Den revs i samband med anläggandet av en järnvägsbro år 1895. Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde en ny gångbro i järn med gångbana av trä.

(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Kyrkbron fick sitt namn då gångbron stod färdig år 1878. Den revs i samband med anläggandet av en järnvägsbro år 1895. Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde en ny gångbro i järn med gångbana av trä. Bron som syns på bilden flyttades till Strömsholmen där denrasade 1947, dokumenterat i bild 2381.

Enligt uppgift tillverkades bron vid Hellefors styckebruk år 1878. 

Under 1600-talet kallades holmen för Fårkätteholmen. Senare benämndes den även Havretäppan eller Sliphusholmen. Det senare härrör förmodligen från "Stora sliphuset" som uppfördes i början av 1800-talet. Ett nytt stort Sliphus uppfördes 1891 och  var ett av de första "nätverkshusen" som fanns i Eskilstuna. Där hyrdes nämligen lokaler ut till småföretagare som här kunde få tillgång till elektricitet till sin verksamhet. Sliphuset revs 1954.

Restaurangbyggnaden på Strömsholmen uppfördes 1899 och blev snabbt ett populärt sommarnöje. Restaurangen öppnade för säsongen på valborgsmässoafton varje år och under somrarna var verandorna och uteserveringen fyllda med folk. Gångbron över till holmen sattes upp 1897 och till den återanvändes stora delar av Fors gamla kyrkbro.

Restaurangen var som populärast under 1920- och 1930-talen. Under andra världskriget spärrades området runt Gevärsfaktoriet av för allmänheten och Strömsholmen hamnade innanför avspärrningarna. Restaurangen tvingades att hålla stängt. När Strömsholmen kunde öppna igen efter kriget så var det svårt att locka tillbaka besökare. Vintern 1947-1948 rasade gångbron och 1953-1954 revs restaurangen.

Numera finns inga byggnader kvar på Strömsholmen. En ny gångbro, från Hamngatan över till holmen, byggdes  2006.