Frimurarehotellet

 Intresserade frimurarbröder i Eskilstuna höll i december 1882 ett möte för att överlägga om stiftandet av en Johannes loge i staden.

En ansökan ingavs i februari 1883, undertecknad av biskopen i Strängnäs stift RokmRk A T Strömberg och 21 andra bröder. Man anhöll att få instifta Logen Södermanland, till minnet av tvenne hertigar av Södermanland, som i hög grad intresserat sig för frimureriet.

Vad många av dessa grundläggare då ej kände till var att det funnits en Loge med samma namn inom den IX provinsen. Denna föregångare var nämligen S:t Johannes logen Södermanland i staden Gustavia på ön S:t Barthelemy - först tillhörande Frankrike - senare avträdd till Sverige. Denna loge arbetade under Stora landslogen fram till 1820, då arbetet helt och hållet upphörde. Logens handlingar återfördes till Sverige 1867 och förvaras delvis i Stora landslogens arkiv.

Alltnog, Eskilstunabrödernas ansökan beviljades och kapitulationsakt och konstitutionspatent utfärdades och biskop Strömberg förordnades till Södermanlands förste OM. Under mycket högtidliga former skedde Logens invigning den 20 februari 1884. Denna dag förblev Logens HD fram till 1970-talet, då man för de flesta Loger släppte kravet att ha HD ett bestämt datum. Nu firar vi HD i februari månad i nära anslutning till tidigare datum.

Källa: http://www.frimurarorden.se/loger/forsta-fordelningen/sodermanland/historik/

Frimurarehuset Strandgatan 18

Frimurarehotellet Kungsgatan

 

 

 

Frimurarehotellet och orden.

1902



1934



Pampigt och stilfullt är det i Frimurarhuset på Strandgatan i Eskilstuna. Frimurarorden S:t Johanneslogen Södermanland bildades 1884. De första logelokalerna låg i ett bostadshus i hörnet Kungsgatan-Rinmans torg, där i dag handelsbanken ligger vid Fristadstorget. 1899 köpte frimurarna dåvarande Centralhotellets byggnad vid Kungsgatan och där byggdes logelokaler i vad som kom att kallas Frimurarhotellet, invigt 1902.



Fasad 1959

 Huset  såldes 1904 och i början av 1950-talet ville dåvarande ägarna göra annat på tomten. Frimurarna fick se sig om efter nya lokaler. En process föregick att Fastighetsaktiebolaget Frimurarehuset bildades 1957. 17 september 1958 invigdes sedan huset vid Strandgatan. Insamlingar, avgifter och ett mycket engagerat eget arbete låg bakom.

Det sörmländska frimureriet startade 1884 med S:t Johanneslogen i Södermanland. I samband med uppförandet av den egna fastigheten, instiftades en S:t Andreasloge, nämligen S:t Eskil. 1995 bildades även kapitelbrödraföreningen Hertig Carl. Brödraföreningar finns i Strängnäs, Katrineholm, Södertälje och Nyköping. I Sörmland finns mellan 400 och 500 frimurare, samtliga män. Frimurarna har tio grader, det tar mellan 17 och 20 år att nå den tionde och man prövas för varje ny grad. 

Det finns många rykten kring Frimurarorden. Det mesta måste tas med en nypa salt. Det går inte att bemöta alla rykten annat än sakligt. Frimurarna berättar för dem som vill lyssna vad de står för och sedan för de själva dra sina slutsatser.

Huset på Strandgatan har stengolv och en spiraltrappa till övervåningen. Mängder av symboler. Vapensköldarna på väggen sitter i hallen nära ytterdörren. Varje vapensköld har anknytning till en ägare. Vapenskölden förlänas man i XIII:e graden. Rakt fram en matsal. På andra våningen finns i centrum en öppen yta med rum omkring. På väggarna bland annat tavlor med uppgifter om vem som gör vad inom orden. Från ordförandemästare via skattmästare till sekreterare. I ett sidorum har frimurarnas valda ämbetsmän sin arbetsplats. Här finns en salong samt Johannessalen. Ett svartvitrutigt stengolv, podie, orgelläktare och pelare längs väggarna ger ett högtidligt intryck. Stolarna är klädda i blått tyg och lamporna runt salen är i gammaldags fotogenlampsmodell. Ytterligare en våning finns där förr husets vaktmästare bodde. Frimurare ägnar sig till viss del åt hjälpverksamhet, men syns inte så mycket utåt.  Måndagar och onsdagar är ordinarie logekvällar under säsong för Johannes- och Andreaslogerna, och de avslutas alltid med en brödramåltid. En gång per år hålls en så kallad klubbafton då man bjuder in de som är intresserade av att eventuellt bli frimurare. Vid detta enda tillfälle är även damer välkomna.

Utescen

Det mesta är sig likt från invigningen 1958. Följande ord ur invigningstalet av Paul Karlman, bankdirektör och byggnadskommitténs ordförande, ger en bra bild av huset.

"Byggnadens volym är cirka 5600 kbm och den sammanlagda golvytan 1750 kvm. I källarvåningen disponeras två logelokaler, kök, värmecentral och garage för tolv bilar.. Bottenvåningen innehåller hall, två logelokaler, två recipientrum, matsal och serveringsrum. Andra våningen inrymmer S:t Johannessalen, rum för ordförandemästare, kansli och arkiv. Övre våningen innehåller sammanträdesrum, kansli, arkiv, sällskapsrum och bibliotek och två gästrum. I fastigheten är även inrymd bostad om tre rum och kök för fastighetsskötaren". 

Källa:  http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.116068

Publicerad 3 december 1998 Uppdaterad 28 april 2009

Byggnader

Stockholmshuset

1865     Slussen  vid Strömsholmen byggdes 

1867     År 1867 beslöts att fortsättningen Köpmangatan norr skulle kallas  Strandgatan
 

1875     Bryggeriet byggs

1879     Gamla kallbadhuset byggs rivs nov 1903.
1887    Vattenreningsverket vid Stålfors byggs,från 1927 häkte, rivs 1952


1895     Skandiahuset byggs
1897     Stadshuset byggs
1898     Folkets park invigs 

1902-1966  Missionsförsamlingens S:t Eskils kyrka byggdes år 1902 efter ritningar av arkitekt Gert Hallberg. Den revs år 1966. Församlingen har flyttat till Båtsmansbacken.
1904    Kallbadhuset byggs, rivs 1932.

1914     Stavningsreformen genomförs tex Brefkort börjar stavas Brevkort. 
1915     Sparbankshuset byggs
1925    Teatern byggs
1926    Nuvarande slussbron byggdes.
1927    Rådhuset rivs.  
1927    Kloster kyrka börjar byggas
1929    Klosters kyrka invigs 9 maj.


1939    Stadshotellet invigt.  


1952    Cafe framtiden-huset rivs.


1964  Stads- och länsbiblioteket, Våghalsen 5, Rademachergatan 22 Biblioteksbyggnaden uppfördes år 1964   

1969  Storgatan i Eskilstuna delas 1969 och får namnen västra och östra storgatan vid stadsdelarna norr och eskilshem.

Vågskålen 21, Kungsgatan 18

Uppfört på 1800-talet. Detta är kvarterets enda kvarvarande äldre byggnad, som dock fick sin nuvarande fasad vid en ombyggnad 1946. Innan dess hade fasaden kraftiga dekorationer i kalksten. Byggnadens volym, fönsterform och fönstersättning är den ursprungliga.

Värdebrevet 1, Rademachergatan 6,

f d huvudpostkontor

Uppfört 1953, ritat av arkitekt Erik Lallerstedt. Byggnaden är ritad i 40-tals funktionalism med flera klassicerande detaljer som kopplade kolonner i huvudentréns portik och en stilig triglyffris vid takfoten på byggnaden mot Hamngatan.

Växlaren 4, Fristadstorget 10/

Kungsgatan 12, S-E Banken

Uppfört 1911, ritat av arkitekt Ernst Stenhammar. Byggnad i nationalromantisk stil med mörk tegelfasad, tätspröjsade fönster och branta tak som avslutas med trappgavlar. Den uppfördes redan från början som bankbyggnad, då för Sörmlandsbanken.

Viljan 1, Kungsgatan 15/Fristadstorget 7, ”Öbergska huset”
Uppfört 1898, ritat av arkitekt Emil Befwe. Sitt nuvarande 20-tals klassicistiska utseende fick huset vid en ombyggnad 1929 efter ritningar av Frej Klemming. Invändigt lär dock finnas en hel del detaljer kvar från byggnadstiden

Vinkelhaken 3, Fristadstorget 2 Gymnastikgatan 6, ”Televerket”

Uppfört 1914-16, ritat av arkitekt Aron Johansson. Byggnad i tung nationalromantisk stil med fasad i mörkt tegel och sockel av huggen granit, ritad av samma arkitekt som ”Sparbankshuset”. Det inrymde ursprungligen televerk och telegraf vars emblem återfinns huggna i granit vid huvudporten och på sockeln återfinns bland annat ett posthorn.

 

Vinkelhaken 7, Hamngatan 11, ”Stadshotellet”
Uppfört 1939, ritat av arkitekterna Frej Klemming och David Nilsson. Byggmästare var Mauritz Larsson. Byggnad med enkla slätputsade fasader i tillkomsttidens anda vars enda ursprungliga dekorationer är de två burspråken vid nordöstra hörnet med drag av kvardröjande 20-tals klassicism. Hotellet bran 25 februari 2009, Berättelse om hotellet. Hotellets återuppbyggnad påbörjad 2011 där det ska återfå en stor del av ursprungligt utseende.

Vagnmakaren 7, Rademachergatan 14-18
Uppfört 1950, ritat av arkitekt Frej Klemming. Fasaden mot Rademachergatan klädd med rött tegel och med många fina detaljer som mönstermurade band, glasade trapphus m m

Valurnan 1, Fristadstorget, Stadshuset
Uppfört 1895-97, ritat av arkitekt Emil Befwe. Ett resultat av och symbol för det sena 1800-talets industriella expansion i Eskilstuna som innebar att stadens förvaltning flyttade till Fristadstorget. Byggnaden inrymde från början stadens kanslilokaler, rådhusrätten, brand- och polisstation, två banker, post och telegraf samt restaurang och hotell med festvåning. Festvåningens stora sal användes också som stadsfullmäktiges sessionssal. Dessutom hade polisen häkte och brandkåren stall inom fastigheten. Vid en ombyggnad på 1940-talet höjdes flyglarna med en våning och en länga längs Nygatan revs.

Kyrkbron fick sitt namn då gångbron stod färdig år 1878. Den revs i samband med anläggandet av en järnvägsbro år 1895. Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde en ny gångbro i järn med gångbana av trä.

(Källa: Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.)

Kyrkbron fick sitt namn då gångbron stod färdig år 1878. Den revs i samband med anläggandet av en järnvägsbro år 1895. Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde en ny gångbro i järn med gångbana av trä. Bron som syns på bilden flyttades till Strömsholmen där denrasade 1947, dokumenterat i bild 2381.

Enligt uppgift tillverkades bron vid Hellefors styckebruk år 1878. 

Under 1600-talet kallades holmen för Fårkätteholmen. Senare benämndes den även Havretäppan eller Sliphusholmen. Det senare härrör förmodligen från "Stora sliphuset" som uppfördes i början av 1800-talet. Ett nytt stort Sliphus uppfördes 1891 och  var ett av de första "nätverkshusen" som fanns i Eskilstuna. Där hyrdes nämligen lokaler ut till småföretagare som här kunde få tillgång till elektricitet till sin verksamhet. Sliphuset revs 1954.

Restaurangbyggnaden på Strömsholmen uppfördes 1899 och blev snabbt ett populärt sommarnöje. Restaurangen öppnade för säsongen på valborgsmässoafton varje år och under somrarna var verandorna och uteserveringen fyllda med folk. Gångbron över till holmen sattes upp 1897 och till den återanvändes stora delar av Fors gamla kyrkbro.

Restaurangen var som populärast under 1920- och 1930-talen. Under andra världskriget spärrades området runt Gevärsfaktoriet av för allmänheten och Strömsholmen hamnade innanför avspärrningarna. Restaurangen tvingades att hålla stängt. När Strömsholmen kunde öppna igen efter kriget så var det svårt att locka tillbaka besökare. Vintern 1947-1948 rasade gångbron och 1953-1954 revs restaurangen.

Numera finns inga byggnader kvar på Strömsholmen. En ny gångbro, från Hamngatan över till holmen, byggdes  2006.