En ansökan ingavs i februari 1883, undertecknad av biskopen i Strängnäs stift RokmRk A T Strömberg och 21 andra bröder. Man anhöll att få instifta Logen Södermanland, till minnet av tvenne hertigar av Södermanland, som i hög grad intresserat sig för frimureriet.
Vad många av dessa grundläggare då ej kände till var att det funnits en Loge med samma namn inom den IX provinsen. Denna föregångare var nämligen S:t Johannes logen Södermanland i staden Gustavia på ön S:t Barthelemy - först tillhörande Frankrike - senare avträdd till Sverige. Denna loge arbetade under Stora landslogen fram till 1820, då arbetet helt och hållet upphörde. Logens handlingar återfördes till Sverige 1867 och förvaras delvis i Stora landslogens arkiv.
Alltnog, Eskilstunabrödernas ansökan beviljades och kapitulationsakt och konstitutionspatent utfärdades och biskop Strömberg förordnades till Södermanlands förste OM. Under mycket högtidliga former skedde Logens invigning den 20 februari 1884. Denna dag förblev Logens HD fram till 1970-talet, då man för de flesta Loger släppte kravet att ha HD ett bestämt datum. Nu firar vi HD i februari månad i nära anslutning till tidigare datum.
 |
| Frimurarehuset Strandgatan 18 |
 |
| Frimurarehotellet Kungsgatan |
Frimurarehotellet och orden.
 |
| 1902 |
 |
| 1934 |
Pampigt och stilfullt är det i Frimurarhuset på Strandgatan i Eskilstuna. Frimurarorden S:t Johanneslogen Södermanland bildades 1884. De första logelokalerna låg i ett bostadshus i hörnet Kungsgatan-Rinmans torg, där i dag handelsbanken ligger vid Fristadstorget. 1899 köpte frimurarna dåvarande Centralhotellets byggnad vid Kungsgatan och där byggdes logelokaler i vad som kom att kallas Frimurarhotellet, invigt 1902.
Huset såldes 1904 och i början av 1950-talet ville dåvarande ägarna göra annat på tomten. Frimurarna fick se sig om efter nya lokaler. En process föregick att Fastighetsaktiebolaget Frimurarehuset bildades 1957. 17 september 1958 invigdes sedan huset vid Strandgatan. Insamlingar, avgifter och ett mycket engagerat eget arbete låg bakom.
 |
| Fasad 1959 |
Huset såldes 1904 och i början av 1950-talet ville dåvarande ägarna göra annat på tomten. Frimurarna fick se sig om efter nya lokaler. En process föregick att Fastighetsaktiebolaget Frimurarehuset bildades 1957. 17 september 1958 invigdes sedan huset vid Strandgatan. Insamlingar, avgifter och ett mycket engagerat eget arbete låg bakom.
Det sörmländska frimureriet startade 1884 med S:t Johanneslogen i Södermanland. I samband med uppförandet av den egna fastigheten, instiftades en S:t Andreasloge, nämligen S:t Eskil. 1995 bildades även kapitelbrödraföreningen Hertig Carl. Brödraföreningar finns i Strängnäs, Katrineholm, Södertälje och Nyköping. I Sörmland finns mellan 400 och 500 frimurare, samtliga män. Frimurarna har tio grader, det tar mellan 17 och 20 år att nå den tionde och man prövas för varje ny grad.
Det finns många rykten kring Frimurarorden. Det mesta måste tas med en nypa salt. Det går inte att bemöta alla rykten annat än sakligt. Frimurarna berättar för dem som vill lyssna vad de står för och sedan för de själva dra sina slutsatser.
Huset på Strandgatan har stengolv och en spiraltrappa till övervåningen. Mängder av symboler. Vapensköldarna på väggen sitter i hallen nära ytterdörren. Varje vapensköld har anknytning till en ägare. Vapenskölden förlänas man i XIII:e graden. Rakt fram en matsal. På andra våningen finns i centrum en öppen yta med rum omkring. På väggarna bland annat tavlor med uppgifter om vem som gör vad inom orden. Från ordförandemästare via skattmästare till sekreterare. I ett sidorum har frimurarnas valda ämbetsmän sin arbetsplats. Här finns en salong samt Johannessalen. Ett svartvitrutigt stengolv, podie, orgelläktare och pelare längs väggarna ger ett högtidligt intryck. Stolarna är klädda i blått tyg och lamporna runt salen är i gammaldags fotogenlampsmodell. Ytterligare en våning finns där förr husets vaktmästare bodde. Frimurare ägnar sig till viss del åt hjälpverksamhet, men syns inte så mycket utåt. Måndagar och onsdagar är ordinarie logekvällar under säsong för Johannes- och Andreaslogerna, och de avslutas alltid med en brödramåltid. En gång per år hålls en så kallad klubbafton då man bjuder in de som är intresserade av att eventuellt bli frimurare. Vid detta enda tillfälle är även damer välkomna.  |
| Utescen |
Det mesta är sig likt från invigningen 1958. Följande ord ur invigningstalet av Paul Karlman, bankdirektör och byggnadskommitténs ordförande, ger en bra bild av huset.
"Byggnadens volym är cirka 5600 kbm och den sammanlagda golvytan 1750 kvm. I källarvåningen disponeras två logelokaler, kök, värmecentral och garage för tolv bilar.. Bottenvåningen innehåller hall, två logelokaler, två recipientrum, matsal och serveringsrum. Andra våningen inrymmer S:t Johannessalen, rum för ordförandemästare, kansli och arkiv. Övre våningen innehåller sammanträdesrum, kansli, arkiv, sällskapsrum och bibliotek och två gästrum. I fastigheten är även inrymd bostad om tre rum och kök för fastighetsskötaren".
Källa: http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.116068
