Elverket 100år

Eskilstuna Energi och miljö har i egen regi varit den stadiga leverantören av elektricitet i staden. Med tiden har distributionsnätet vuxit.

BERÄTTELSE
över driften vid ESKILSTUNA STADS ELEKTRICITETSVERK
under tiden 1/6 1913-31/12 1913.

Enligt stadsfullmäktiges beslut av den 10 oktober 1912 inköpte Staden Eskilstuna Elektriska A-Bolags anläggningar och rörelse för att övertagas den l juni 1913 och var Elektricitetsverket då försett med följande.

Maskinella utrustning.
2 st. liggande compoundångmaskiner, remdrivande,
4 " likströmsmaskiner om tillsammans 118,8 kw., samt
1 » stående compound kond. ångmaskin direkt kopplad till
1 , likströmsgenerator om 203,5 kw.
Dessutom finnes
l st. accumulatorbatteri med en kapacitet av 600 amperetimmar vid 3 timmars urladdning.
Verkets hela normala totaleffekt är alltså 362,3 kw .

Denna utrustning har under halvåret ej undergått någon förändring.


Ledningsnätet.
Matarekablarna till 10 st. tryckpunkter utgjorde vid årets början 10,413 m. med en kopparvikt av 7,981 kg., därav jordkabel 4,586 m. med en kopparvikt av 5,760 kg., resten är luftkabel.
Under halvåret hava inga nya matarekablar tillkommit.

Fördelningslednngar. , Vid halvårets början funnos dragna 4,085 m. fördelningsledningar med en kopparvikt av 12,696 kg. Här hava tillkommit 513 m. med en kopparvikt av 31 kg., vadan totala längden vid årets si ut utgjordes av 41,365 m. meden total kopparvikt a:v 12,727 kg.

Serviser. Vid halvårets början funnos 386 st. serviser med en längd av 4l,580 m. och med en kopparvikt av 5,223 kg. Under halvåret hava tillkommit 69 st. serviser med en längd av 8,519 m. och en kopparvikt av 688 kg. Totala antalet serviser vid årets slut var 455 st. med en sammanlagd längd av 50,099 m. och en vikt av 5,911 kg.
Under hösten har 2,870 m. högspänningskabel, 3x70, 3x50 och 3x35 kwmm.,  blivit nedlagda och hava dessa under belysningssäsongen delvis använts till förstärkning av nuvarande likströmsnätet.

Allsvensk Samling 1934 N:o 15-16

Riksföreningen Sverigekontakt är en ideell organisation med ursprungligt ändamål att hjälpa svenskar och svenskättlingar i utlandet att bevara kontakten med Sverige, det svenska språket och kulturen.

Verksamhet är numera framför allt inriktad på att främja det svenska språket i världen. En viktig del är vårt stöd till svenskundervisningen vid finska högstadieskolor och gymnasier. Föreningen har också många kontakter med gymnasier och vuxenundervisning i   hela världen. Medlemsskolor beställer läroböcker till låga priser genom föreningen. Sverigekontakt skickar barn- och ungdomsböcker till de svenska skolorna i utlandet med antingen heltids- eller kompletterande undervisning. Föreningen arrangerar föreläsningar, seminarier och kurser utomlands kring det svenska språket och kulturen. En eller ett par gånger om året arrangeras svenskkurser på olika nivåer i Sverige. 

Riksföreningen Sverigekontakt

Aktiviteterna inkluderar även forskning gällande emigrationen genom Göteborg - framför allt till USA. Den forskningen börjar även inriktas mot dem som återvände till Sverige. Dessutom ingår i  vård av svenska minnesplatser, t.ex. den i Lützen över Gustav II Adolf.

Föreningen har H.M. Konung Carl XVI Gustaf som beskyddare.

Allsvensk samling : tidning / utgiven af Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1914-1944.

Allsvensk samling : en tidning för all världens svenskar / utgiven af Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1945-1971

Allsvensk samling 1934 N:o 15-16. Sörmlandsnummer
Beskriver Eskilstuna i storslagna ord som
"SVERIGES SHEFFIELD"

På Lill-Jans  krog i TORSHÄLLA var UIla Winblad serveringsflicka och i denna stad skrev Carl Mikael Bellman sin  bekanta dikt ''Storm och böljor tystna re'n".



Eskilstuna 22 12 2012

Promenaden börjar med Kloster kyrka i snöglop.

Denna dag, dagen efter att jorden förväntats gått under finns den kvar. Det snöar och är dimmigt. Ingen dag att ta skarpa bilder. Då staden ändå finns kvar kan det ändå vara intressant att fotografera den som ett bevis på att den finns.

Nybron i snö!

Kriebsensgatan

Kungsgatan med 21.an och Rydströmska Palatset byggdes år 1886 efter ritningar av arkitekt C A Flodqvist. Byggnaden är ett s k. "citypalats" med affärer i bottenvåningen och bostäder i de övre våningarna. Originalbild.

Fristadstorget och kassar

Bibel och böcker för törstande!

Port Strandgatan 7, kö för törstande av annan sort

Torghandel. År 1867 bytte Fristadstorget namn till Rinmanstorg för att bättre ära minnet över fristadsdirektören och bergsrådet Sven Rinman. År 1907 byttes namnet återigen till Fristadstorget, men i folkmun levde Rinmanstorg långt därefter.

Stadshus och bank till höger. Stadshuset ritades av arkitekt E Befwe och invigdes den 18 november år 1897. Originalutförande.

Fristadstorget med Öbergska huset i rött, huset byggdes efter ritningar av arkitekt Emil Befwe år 1898. Om- och tillbyggt efter ritningar av arkitekt Frej Klemming år 1929.

Tekniska skolan uppfördes efter ritningar av arkitekt Emil Befwe år 1883 i nyrenässansstil med klassicistiska inslag. Tredje våningen tillkom åren 1905-1907.  Elevförbund

Centrala verkstadsskolan "bortre delen" uppfördes år 1946, numera komvux

Inflyttning i den äldsta läroverksbyggnaden - annexet - skedde år 1885. Den uppfördes i nyrenässansstil efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin. År 1915 grundlades en ny läroverksbyggnad intill den gamla i vilken man flyttade in år 1917. Arkitekt var Emil Befwe. En tillbyggd flygel utmed järnvägen invigdes år 1935. En ny institutionsbyggnad av arkitekt G Lettström invigdes år 1955. Skolan blir statligt år 1928 och därefter samläroverk. Den ändrar då namn till Eskilstuna högre allmänna läroverk. År 1965 förvandlas läroverket till S:t Eskils skola.

Fors kyrka med sitt lutande torn. Den första kyrkan var en stavkyrka i trä. Den ersattes på 1000-talet av en romansk stenkyrka, av vilken norra och västra väggen finns kvar. Kyrkan har byggds om och till flera gånger under 1600- och 1700-talet. Omkring 1700 uppfördes det loheska gravkoret på norra sidan, senare användes som sakristia. Kyrkan är byggd på sumpmark vilket ledde till sänkningsskador i murverket och gjorde flera restaureringar nödvändiga under 1800- och 1900-talet.

Panorama över ån och gamla staden, Köpmangatan.

Gamla staden med det vackra Stockholmshuset från 1898 i rött. Till vänster om det Åhlenska huset 1890 och det vita huset i tre våningar, stadens första höghus.

Köpmangatan

Julskylt Köpmangatan

Rullator i snömodd, Köpmangatan

Vy från Rådhustorget mot centrum. År 1702 färdigbyggdes ett litet tornförsett rådhus vid Gamla stadens torg. Tornet var inte bara prydnad, utan användes av nattvakten som en lämplig utsiktsplats. År 1768 flyttades rådhuset ett styck bakåt för att förstora torget, som från den tiden kallades Rådhustorget. År 1851 stod ett nytt rådhus färdigt, sedan det gamla trähuset flyttats och blivit bostadshus vid Rademachergatan.

Skandiahuset med sitt torn byggdes år 1895 efter en ritning av arkitekt Valfrid Karlsson. Typen kallas "citypalats" med affärer i bottenvåningen och kontor och bostäder i de övre våningarna.

Rådhustorget

Kungsvägen från, Rådhustorget

Kloster Kyrka från Stadsparken