Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Vallhalla, Vallby 1905C

söndag 17 september 2023

Energi för Eskilstuna


    Nya tider, framför alt handlar det om nya tider för ENERGI!

ESKILSTUNAS industrihistoria handlar om förbränning av kol. På färglagda bilder från 1900 - talets inledning ser vi mycket röda himlar när solen går upp eller ner. Nu vet vi varför himlen färgades röd, skräp i luften (sot) från kol. Kraftutvinningen från Eskilstunaån från Skogstorp till fallen i Torshälla har allt från vattendrivna kvarnar, hammare och fram till elproduktion byggt industriutvecklingen. Eskilstunaån har en teoretisk energikraft på 9 MWh, idag är hälften utnyttjat i kraftverken.

Idag är suget av el sort, allt ska elektrifieras för att hantera den skenande koldioxidhalten i luften.

Utbyggnad av vindkraft är en betydande del att öka tillgången på el. Nu har vindkraften anlänt till Eskilstuna, och en ny tid inleds. Kraften från Kafjärden och planerad vindparker kommer att mångdubbla den el-produktion vi har inom kommunen.

Det ska även påpekas att de solpaneler som med rasande takt växer på villataken visar även det att en ny tid är här. Det är många som drar sitt strå till hanteringen av klimatkrisen.

 

 

fredag 12 maj 2023

Folkesta, från villaområde till industrimark

Folkesta Ö avskogat 11.05.2023
 

Historien sträcker sig fån järnvägsstation för Torshälla stad till logistikområde. Området var före 1950 en del av Torshälla landskommun.

I en studiecirkel i ämnet historia redovisar Hällby Brunns Hembygdsförening 2013 den då rådande situationen över Folkesta. Länk till en grundlig beskrivning av Folkesta.

https://filer.hembygd.se/hallbybrunn/uploads/files/2020/01/Folkesta%20en%20ort%20i%20f%C3%B6rvandling%20version%207%20dag%20version%202013-11-15.pdf

När handelscentrumet i Folkesta kom till inledes expansionen av handels- och industriområde. 2016 började slaget om Folkesta villaområde. Några boende  tog upp kampen mot kommunens planer på att omvandla bostadsområdet till industrimark. Sanning och säga så vinner i längden alltid kommunen.

2018 Försöker de kvarboende  stoppa rivningen och stämmer Eskilstuna kommun. De ville få svar på om kommunens agerande var lagligt. Hella processen kommer att fördröja kommunens planer.

Till slut flyttar de sista boende 2022 från området och de kommunala planerna kan förverkligas.

Förändringen är omfattande. För en kommun som  börjar få en ny identitet som logistikcenter är omvälvningarna betydande.

Folkesta kring 1930. Villastaden har inte etablerats.

 

Folkesta 1990-talet


Folkesta station 1920/30-talet

Folkesta stationsområde 2023.07.12

Folkesta 2023.07.12 Den tidigare villabebyggelsen och trädgårdarna utraderade.

MG real estate har optionsavtal om att köpa 113000 kvadratmeter mark i Folkesta för att bygga två större lagerbyggnader med kontor.


tisdag 7 februari 2023

Politiker lägger svansen mellan benen!

Politiker lägger svansen mellan benen! Vad betyder et ja när det saknas substans bakom svaret? Vänsterpartiet skriker högt men svamlar vidare. Jimmy Janson säger ja till kärnkraft men tror inte att Eskilstuna är en lämplig plats. Vad säger Moderaterna?

Säga ja till något som S/M inte tror på, är det politiker svar?

fredag 3 februari 2023

Eskilstuna politiker säger ja till kärnkraft!

Eskilstunas politiska majoritet med Jimmy Jansson (S) i armkrok med moderaterna  svarat ja på en enkätfråga om det kan byggas kärnkraftverk i kommunen säger egentligen inte mycket om svar på en enkätundersökning från nyhetsbyrån TT.

Moderaterna är et parti som enögt ser kärnkraft som den enda lösningen. Minnesgoda Eskilstunabor minns säkert att moderaterna redan på 1980 ville ha en reaktor i Eskilstuna. Tyvärr är det så att när politiker får något i sitt huvud så förr eller senare så genomförs det. I slutet av 1970-talet skulle annexet på S:t Eskil rivas för att ge plats åt en väg. Protesterna blev skarpa, politikerna drog tillbaka frågan. Så kom chansen när Svealandsbanan byggdes. En bro lite snett över ån ett tullhus som delvis reva och en mur som flyttades. Vägen byggdes utan att annexet revs. Till sist hade politikerna fått sin vilja igenom. Om någon använder en nya vägen?

Att frågan om kärnkraft åter kommer i dagen kan endast bero på att moderaterna sitter vid makten i Eskilstuna. Hur skulle Jimmy Jansson (S) kunna svara annat på en enkät?
Eenkätundersökningen från nyhetsbyrån TT visar att Moderatledda kommuner är  positiva till nya kärnkraftverk. TT skickade ut frågan ”Kan ni tänka er att bygga kärnkraft i er kommun?” till samtliga av Sveriges 290 kommuner. Inte ens hälften, 132 av kommunerna svarade. 24 kommuner svarade ja, hälften svarade nej och resten svarade ”vet ej”.

20 av de kommuner som svarade ja på frågan styrs av koalitioner där  Moderaterna ingår. Så var det då helt naturligt för den politiska samarbetet S/M i Eskilstuna att svara ja?

Ekonomin i projektet kommer att ha betydelse, kärnkraft blir en kostsam historia. Det blir inget som kommuninnevånarna kommer att bekosta. När några vindsnurror skall sättas upp kommer en rad invändningar, protester och överklaganden i tio år minst. Var finns egentligen de som kommer att satsa på något som på samma sätt kommer att drabbas av förseningar och kan betraktas som en förlustaffär med stora risker.


Kärnkraft riskerar att vara helt överspelad när andra lösningar blir billigare och säkrare.

onsdag 28 december 2022

Södermanlands bryggerier




 
Listan på bryggerier i Södermanland är lång.  Håller vi oss till eskilstunatrakten blir listan
 
Eskilstuna Bryggeri (Careligatan) År 1874 beslöto en del personer i Eskilstuna bilda ett bolag för bedrivande av bryggerirörelse. De första bryggeribyggnaderna uppfördes också följande år i hörnet av Rademacher- och Careliigatorna. Då emellertid rörelsen till en början gick dåligt, inköpte bolaget det s.k. Munktellska bryggeriet, som dittills varit den svåraste konkurrenten. Bolaget har sedermera ytterligare utvidgat sin rörelse genom inköp år 1917 av Nya Bryggeriaktiebolaget i Eskilstuna samt år 1926 av Strängnäs Bryggeriaktiebolag. Bolagets tillverkningar omfatta pilsner av klass I och II, svagdricka samt läskedrycker av olika slag ävensom mineralvatten
 
Under åren 1959-1963 gick man även under namnet "Old Eskil". År 1961 inköptes bolaget av göteborgarna för att år 1964 övergå i det nybildade Pripp-Bryggeri AB:s ägo. År 1971 flyttade lagret till Hejargatan 21. Under åren 1959-1963 gick man även under namnet "Old Eskil".  År 1973  hade den egna tillverkningen upphört och verksamheten bestod enbart av lager och distribution. År 1987 (?) lades verksamheten ned helt i Eskilstuna.
 

Nya Bryggeriet grundades 1888 övertogs av Eskilstuna bryggeri 1917. Var beläget vid Nygatan nuvarande polishus. 

Eskilstuna Bryggeri tar över Lindesbergs Bryggeri 1945 och avvecklar, och 1945 Köpings bryggeri 1875-1956
Strängnäs bryggeri AB 1874-1956 övertas 1926  Av Eskilstuna bryggeri
Strängnäs Nya bryggeri Fenix (Storgatan, Trädgårdsgatan) Övertar Strängnäs bryggeri 1911 som tidigare ägdes av Södertälje bryggeri.
 


Östermalms bryggeri (Kjulavägen Eskilstuna) Köpt 1961 PRIPPS

Torshälla bryggeri (Gesäll Gränd) Var verksamt  1892  + något år. Klagades över dåligt uppförande och fylla på Holmberget pga Bryggeriverksamheten. Senare Mejeri i lokalerna och på 1950-talet tandläkaremottagning. Numera seniorboende.
 
Bryggerier med begränsad historik
 
Carl Bergsténs bryggeri 1881 Strängnäs.
Trosa bryggeri  1870-1916.
AB S.t Eskils Vatten
 
Gnesta bryggeri  (1891- till Wårby 1952)
Flens Bryggeri  köp PRIPPS 1961

 
Anderssons Vattenfabrik, C. O., Nyköping.
AB. Bievatten, Bie. 1917 - 1948?
Enstaberga Bryggeri AB. 1935-1945
Katrineholms Bryggeri,1940-1950 Arvid Danielsson, 
Nyköpings Bryggeri AB. 1885-1969 köpt av PRIPPS
Oxelösunds Vattenfabrik,1904-1948? Wiktor Nilsson,



 
 






 

Energimixen i Eskilstuna

Energi produktion i de mindre vattendragen. Totalt handlar de små kraftstationerna om i storleksordningen ett kärnkraftverk. EU har krav på att nya tillstånd ska utredas och beslutas i vattendomar.

Nya vattendomar kommer radikalt att förändra landskapsbilden. Blir förändringarna för kostsamma och leder till att dammar rivs när det inte längre finns intäkter eller motiv till att bevara eller underhålla damerna. På många platser kommer vattenspeglar att försvinna. Borttagande av dammar kan även påverka grundvatten nivån. Elproduktionen har hindrat fiskvandring i drygt 100 år. Vandringsvägar tillgängliggörs med omlöp, vilket medför mindre mängd vatten för elproduktion.

I Eskilstunaån finns en potential att utnyttja vattenresursen på 8.000KW. Totalt är utnyttjandet 4.400KW installerad generatoreffekt. Vattenkraftverken i turordning Skogstorp generatoreffekt 1200 KW fallhöjd 5,2m, Tunafors generatoreffekt 1700 KW fallhöjd 5,3m, Faktorieholmarna generatoreffekt 355 KW fallhöjd 2,1m, Nyby generatoreffekt 400 KW fallhöjd 6,5m, Kvarnfallet generatoreffekt 700 KW fallhöjd 5,3m.

Andra strömmar och fall Hyndevad, Skjulsta och Holmen är inte utbyggda för elproduktion då fallhöjden är för låga för att utnyttjas. Men i historiska berättelser har på dessa ställen utnyttjas. På Holmen i Torshälla och i Skjulsta har vattenkraften utnyttjas  med vattenhjul som kan i dokument härledas tillbaka till Gustaf II tid på 1600-talet. Hyndevad och konflikter med Närkebönder inte att glömma.

Hur ska vi se på ny elproduktion för den framtid med accelererade klimatförändringar som vi nu lever i. Visserligen finns det människor som förnekar förändringarna av klimatet. Konstateras kan att det inunder industrialiseringen och fossilenergi utnyttjandet har temperaturen stigit. Påverkan är större desto längre mot polerna. Isstormen i USA kan förklarats av att jetströmmarna blir svagare och att den arktiska kylan kan nå längre söderut. Det är inget som hindrar att vi i Sverige kan få uppleva samma fenomen som isstormarna i USA. Rapporter som kom är att att vi är på väg att komma lösningen på fusionskraftens lösning allt närmare. Varför har vi så svårt att utnyttjades fussinskraftverk som redan vrid i drift i miljarder år, Solen via solpaneler, vilket många villaägare upptäckt, samt från vindkraft som samma ägare kan motarbeta.

En annan soldriven källa är bioenergi. Eskilstuna kraftvärmeverk hade ursprungligen en Powerformer generator på 42.000KW senare utbytt. Totalt producerar 2018 de olika kraftslagen ca 25% av Eskilstunas elbehov inom kommunen

Det kan var svårt att se skogen för alla träd som skymmer utsikten. Att utnyttja de flödande källorna har mött samma öde trotts att vi nu har kunskapen att utvinna energi utan att fördärva klimatet. Framtiden måste bygga på att vi inte längre ser förstörd natur som ökat välstånd i form av ekonomisk tillväxt. Som alltid finns det ett motstånd till förändringar. Det kan visa sig i enskilda individer, kommunala beslut om att solpaneler inte får sättas upp på tak eller att vindkraft stoppas.  Den största potentialen för utbyggnad är den havsbaserade vindkraften. Även där är motståndet stort då argument som fri horisont kommer in. I Skåne är nej till vind kraft betydande trotts att det är där som elproduktion saknas. De höga elpriserna har vi som tack för främst högerstyrda kommuners nej till vindkraft.

Under 2024 kommer vi att uppleva att vindkraft etableras i kommunen. Det är Duvhällen Vindpark och vindparken i Kafjärden.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Elpanelerna har en liten men växande andel av elproduktionen följt av vattenkraften i Eskilstunaån och bioenergin från Kraftvärmeverket. Från 2024 kommer vindkraften att utgöra den största andelen av producerad el-energi i kommunen. Andelen producerad El inom kommunen kommer 2024 kraftigt öka. Om vinden är bra kan en fördubbling av lokalt producera el uppnås.

onsdag 21 december 2022

En ny tid i Eskilstuna!

En ny tid av industriell utveckling når Eskilstuna. Tidigare industristad har förvandlats till en plats för logistik. Runt omkring i staden växer de upp. Slaget om Kjula handlar om flyg  eller lager. Det ser ut att bli en fördel för lager. Senaste utvecklingen sker i Folkesta där ett villaområde samt ett betydande område längs Europavägen exploateras. Kombiterminal samt lager arbetstillfällen som handlar om logistik.

Den nya tiden med nya landmärken reser sig upp i luften. De gamla koleldade skorstenarna lyser idag med sin frånvaro och ersättas av jättar med vingar. Kafjärden kommer att under 2023 förses med vindmöllor med en installerad effekt på 32,4 MW som ger en årsproduktion 0,089 TWh från de 9 vindkraftverk som där reser sig.  Produktionen motsvarar 0.06 % av Sveriges EL-produktion. Verken är i jämförelse med Eskilstuna ån en kraftig ökning av lokal  el produktionen.

Vindkraftverken kommer att stå där efter närmare 20 år av juridiska processer för att hindra bygget. Det säger ändå något om rättssäkerheten i Sverige. Det går så här i efterhand att konstatera att bygger blev under uppskjutandet p.g.a. protester högre än de ursprungliga planerna. Ett öde som drabbar all projekt in i den framtid vi med tvång är tvungna att vänja oss vid. Signaler ges dock att denna ordning inte kan bestå utan ledtiderna med tvång behöver kortas om vi ska klar omställningen och inte utplåna naturen och slutligen oss själva i en allt mer accelererande klimatförändring.

Kafjärden  Källa: https://www.cloudberry.no/en/about/projects?type=wind
 

Vindkraften i Kafjärden kan jämföras med Eskilstuna ån som helt utbyggd kan ge 9 MW generatoreffekt. Idag är halva generator effekten installerad i ån. En gång var fallen vid Skogstorp, Tunafors, Strömsholmen, Holmen, Nyby och Kvarnfallet tillsammans med kol grunden för energin till den industriella epoken, som Reinhold Rademacher inledde, nu är planen skriande behov av mer EL. Utbyggnaden av ån medförde att många fiskar som beskriv i historiska dokument blev utrotade.

En annan utveckling är  solceller. Solcellsanläggningen på Coops lager beräknas täcka cirka 50 procent av den årliga elanvändning i anläggningen. En solcellsanläggning ger en säker tillgången på förnybar el och minska Coops klimatavtryck. En 6,1 MW (38 000 kvm) solcellsanläggning av  återvunnet kisel på Coops  varuterminal i Kjula. Driftsättning planeras till årsskiftet 2022/2023. 

På Ö&B.s tak i Valhalla ses en klar solcellsanläggning. För företagen handlar överlevnad om att nu ta rätt beslut inför framtiden. Att sätta solcellspaneler på taket kan aldrig vara fel vare sig det gäller industrin eller privat.