Eskilstuna 22 12 2012

Promenaden börjar med Kloster kyrka i snöglop.

Denna dag, dagen efter att jorden förväntats gått under finns den kvar. Det snöar och är dimmigt. Ingen dag att ta skarpa bilder. Då staden ändå finns kvar kan det ändå vara intressant att fotografera den som ett bevis på att den finns.

Nybron i snö!

Kriebsensgatan

Kungsgatan med 21.an och Rydströmska Palatset byggdes år 1886 efter ritningar av arkitekt C A Flodqvist. Byggnaden är ett s k. "citypalats" med affärer i bottenvåningen och bostäder i de övre våningarna. Originalbild.

Fristadstorget och kassar

Bibel och böcker för törstande!

Port Strandgatan 7, kö för törstande av annan sort

Torghandel. År 1867 bytte Fristadstorget namn till Rinmanstorg för att bättre ära minnet över fristadsdirektören och bergsrådet Sven Rinman. År 1907 byttes namnet återigen till Fristadstorget, men i folkmun levde Rinmanstorg långt därefter.

Stadshus och bank till höger. Stadshuset ritades av arkitekt E Befwe och invigdes den 18 november år 1897. Originalutförande.

Fristadstorget med Öbergska huset i rött, huset byggdes efter ritningar av arkitekt Emil Befwe år 1898. Om- och tillbyggt efter ritningar av arkitekt Frej Klemming år 1929.

Tekniska skolan uppfördes efter ritningar av arkitekt Emil Befwe år 1883 i nyrenässansstil med klassicistiska inslag. Tredje våningen tillkom åren 1905-1907.  Elevförbund

Centrala verkstadsskolan "bortre delen" uppfördes år 1946, numera komvux

Inflyttning i den äldsta läroverksbyggnaden - annexet - skedde år 1885. Den uppfördes i nyrenässansstil efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin. År 1915 grundlades en ny läroverksbyggnad intill den gamla i vilken man flyttade in år 1917. Arkitekt var Emil Befwe. En tillbyggd flygel utmed järnvägen invigdes år 1935. En ny institutionsbyggnad av arkitekt G Lettström invigdes år 1955. Skolan blir statligt år 1928 och därefter samläroverk. Den ändrar då namn till Eskilstuna högre allmänna läroverk. År 1965 förvandlas läroverket till S:t Eskils skola.

Fors kyrka med sitt lutande torn. Den första kyrkan var en stavkyrka i trä. Den ersattes på 1000-talet av en romansk stenkyrka, av vilken norra och västra väggen finns kvar. Kyrkan har byggds om och till flera gånger under 1600- och 1700-talet. Omkring 1700 uppfördes det loheska gravkoret på norra sidan, senare användes som sakristia. Kyrkan är byggd på sumpmark vilket ledde till sänkningsskador i murverket och gjorde flera restaureringar nödvändiga under 1800- och 1900-talet.

Panorama över ån och gamla staden, Köpmangatan.

Gamla staden med det vackra Stockholmshuset från 1898 i rött. Till vänster om det Åhlenska huset 1890 och det vita huset i tre våningar, stadens första höghus.

Köpmangatan

Julskylt Köpmangatan

Rullator i snömodd, Köpmangatan

Vy från Rådhustorget mot centrum. År 1702 färdigbyggdes ett litet tornförsett rådhus vid Gamla stadens torg. Tornet var inte bara prydnad, utan användes av nattvakten som en lämplig utsiktsplats. År 1768 flyttades rådhuset ett styck bakåt för att förstora torget, som från den tiden kallades Rådhustorget. År 1851 stod ett nytt rådhus färdigt, sedan det gamla trähuset flyttats och blivit bostadshus vid Rademachergatan.

Skandiahuset med sitt torn byggdes år 1895 efter en ritning av arkitekt Valfrid Karlsson. Typen kallas "citypalats" med affärer i bottenvåningen och kontor och bostäder i de övre våningarna.

Rådhustorget

Kungsvägen från, Rådhustorget

Kloster Kyrka från Stadsparken

Torshälla 20 december 2012

 En vandring genom staden Torshälla dagen före jordens undergång
Torsdagen den 20 december 2012,

Eskilstunavägen 7

KV: Gesällen. Tidigare tandläkarmotagning, nu i förfall.

Holmberget

Torshälla har anor från järnhanteringen. Holmens Bruk tillkommer efter järnbrukprivilegierna, år 1641 finns Hammarsmedja och Schnideswärk beskrivna på karta.

"Tors Bockar" Staty av Allan Ebeling. Tor son till Oden, och är också efter honom den populäraste guden. Tors hustru är Siv med guldhåret, den trognaste av asynjorna och i ett tidigare gifte mor till Ull. Tillsammans med Siv fick Tor sonen Mode och dottern Trut. Med jättekvinnan Järnsaxa fick han sonen Magne, som betyder makt och styrka. Ofta kallas han för asator eller åktor. Han är den starkaste ibland både gudar och människor, hans rike heter Trudvang (som betyder styrkans fält), hans hus heter Bilskirner och är på sina 540 rum det största huset som finns.

Siv skildras som den fagraste bland kvinnor, skygg och tillbakadragen, men ändå redo till älskog, bl.a med Loke. Hon var känd för sitt vackra gyllene hår. Men den okynnige Loke klippte av henne allt håret och tvangs då av Tor att utverka att svartaalferna tillverkade ett nytt hår av guld som kunde växa fast på huvudet och växa till sig som vanligt hår. Dessa skickliga smeder lyckades med detta.

Tor hade två stycken bockar som hette Tandgnjost och Tandgrisner, som betyder de som skär tänder. De två bockarna drog honom i en vagn, därav namnet åktor.

Han ägde också den värdefulla hammaren Mjölner, som var det bästa vapnet som fanns hos asarna. Hur långt Tor än kastade den återkom den alltid, den hade också förmågan att bli så liten att den kunde hänga som ett smycke runt halsen. Dessutom var den så hård att den omöjligen kunde deformeras. Den hade egentligen bara en brist, skaftet var för kort. Vilket berodde på ett mindre tillverkningsfel.

I Tors ägo fanns också det fantastiska styrkebältet, Megingjord när han satte på sig detta växte hans redan stora styrka till det dubbla. Järnhandskarna var hans tredje viktiga ägodel.

Iförd järnhandskarna svänger han hammaren Mjölner. Han får då blixtarna att tändas, rensar luften och bevattnar jorden när den torkat. Mullret kommer ifrån Tors vagn

Även om Oden var den största guden av dem alla, talar mycket för att Tor var den mest dyrkade, hos vanligt folk (bönderna), han var också trälens vän. Böndernas dyrkan kan man ju förstå då regnet så klart var viktigt för dem. Särskilt i den senare delen av asatron dyrkades Tor och hans hammare blev en motsvarighet till det Kristna korset.

Tor är stor och muskulös, har ett stort rött skägg, blixtrande ögon, buskiga ögonbryn och en grov stämma. Detta gjorde säkert att bönderna kunde identifiera sig med honom, eftersom han inte så som t ex Oden är full av mystik. Tors temperament är som man förväntar sig av en åsk gud d v s kort och häftigt. Om man retar honom sväller hans styrka, som han ytterligare förstärker genom att dra åt sitt styrkebälte. Istället för som sin far ta till med list använder Tor sin styrka, och sitt vapen.

Vid Kvarnfallet ligger den gamla kronokvarnen från Gustav II Adolfs tid. Kraftstation av tegel på betongfundament, putsad med beigerosa slätputs med ljusare band vid takfoten, svarta fönstersnickerier. Mycket flackt, plåttäckt sadeltak. På östra sidan finns ett stort smårutat fönster och på motsatta sidan en hög metallklädd dörr med skärmtak. Byggnaden ritades 1935 och är ett bra exempel på tidig funktionalistisk arkitektur.

Vatten och is

Postiljonenen 1. Putsen rasar. Bostadshus från ca 1800 i hörnet av Storgatan - Brogatan, i två våningar av timmer med brunrosa revetering, vita knutar och fönstersnickerier.
Halvvalmat tak täckt med tvåkupigt tegel. På östra sidan finns en frontespis och på motsatta sida en litet takkupa. Vid en sentida renovering har fönstren bytts ut mot moderna fönster. Samtidigt tillkom en ny veranda och balkong med snickarglädje på västra sidan. Byggnaden  har tidigare inrymt bl.a apotek och senare möbelhandel.

Storgatan

Stora gatan kring 1900.

Postiljonen 4. Järnhandlarhuset med pampig kölbåge i gaveln, uppförda av C A Nilsson, 1900. Huset ett trevånings putsat tegelhus i en stil som liknar jugend. I järnhandlarhuset inflyttade år 1905 järn- och specerihandlaren Carl Gustaf Anton Nilsson med familj. Huset innehöll även telegraf.

Rådhustorget 1940-tal

C A Nilssons magasin där bl.a jordbruksmaskiner förvarades. Rödfärgat uthus från ca 1800 av timmer klätt med locklistpanel på södra sidan. Det har brutet tak täckt med enkupigt tegel. Byggnaden var tidigare längre och hade då en körport genom norra delen.

På 50-talet var dörren vid trappan ingång till en barnstuga.

Lilla Gatan 20 .Timmerhus. Lilla gatan 22 Fd Baptistkyrka, längs Lilla gatan, i en och en halv våning av sten putsad med vit slätputs. Fasaden är uppdelad av tunna lisener och gördelgesims under fönstren som har rusticerade omfattningar. Huset är försett med sadeltak täckt med svart slätplåt. Baptistförsamlingen bildades redan 1881 men kyrkan byggdes inte förrän 1891. Byggnaden används numera som atelje. Den är ett välbevarat exempel på frikyrkoarkitektur från tiden kring senaste sekelskiftet.

SAGA återuppstår

Saga, "hon ser allt" tillhör asarnas släkt, men hennes ursprung är bortglömt. Hon är både sagoberättarnas och de historiska krönikornas gudinna. Saga hjälpte dem som bad om inspiration till sina berättelser.
Saga bor i huset Sökkvabäck vid havet, där stilla vågor brusar. Det här var en av Odens favoritplatser och han besökte ofta Saga och bytte historier med henne, samt lät sig smaka av hennes förträffliga vin, alltid serverat i guldbägare.

Timmermannen 4. Storgatan 43. Bostadshus längs Storgatan från 1869 i en våning av timmer klätt med grålocklistpanel, gröna, spröjsade fönsterbågar. sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. Trapphuset mot gården, västra sidan, byggdes 1936. Uthus/verkstad längs Vallgatan från mitten av 1800-talet av rött timmermed blå fönstersnickerier. Sadeltak täckt med enkupigt tegel. Byggnaden användes från början som ladugård. De stora mångspröjsadefönstren har tillkommit senare.

Timmermannen 9 "Andtorpa". Storgatan 39. Bostadshus längs Storgatan från ca 1800 i två våningar av timmer klätt med gul locklistpanel och med synliga knutlådor i fasaden, vita fönstersnickerier, spröjsade fönster. Sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. Andra våningen byggdes inte förrän 1937. Dessförinnan hade huset en liten frontespis mot gatan. På tomten finns också tre mindre, delvis sammanbyggda uthus från början av 1900-talet.

Baksida av SAGA-huset

Torshälla ström

Östra torget

Vattenbärerskan, Allan Ebeling

S:t Eskils kyrka

S:t Eskils kyrka

Missionsförsamlingen bildades 24 februari 1866. Församlingen hyrde en sal i gården Kungsgatan n:r 36. Efter en insamling som gav 800 kronor började bygget av ett missionshus. Vid juletid kunde församlingen flytta in på tomten 257 B, i det långt ifrån färdiga bygget. 1880 förlorade församlingen missionshuset vid en splittring.

1880 tillsattes en kommitté som skulle förbereda ett missionshusbygge. På församlingsmötet 21 mars 1881 beslutades att bygga ett missionshus. Tomten 264, Ågrenska gården inköptes och missionshuset uppfördes. Efter två årtionden var lokalerna slitna och behövde renoveras. Arkitekten Gerdt Hallberg hade byggmästare Hjort fått ritningar som efter smärre ändringar genomfördes. 1903 beslutades att lokalen efter ombyggnationen skulle kallas S:t. Eskilskyrkan.

Foto Rud. M. Bardach 1906

Källa: Eskilstuna Missionsförsamling genom 100 år.

Missionsförsamlingens S:t Eskils kyrka byggdes år 1902 efter ritningar av arkitekt Gert Hallberg. Byggnaden revs år 1966.

Övre Flygblad 1940-talet,vy från Nybron.
Nedre Nybrogatan mot Klosterkyrkan 1950-talet

Eskilskyrkan finns sedan 1962 i Nyfors.
Dagens verksamhet.

Byggnad efter 1966

Trollpacka Anna Eriksdotter 1704

Den sista kända dödsdomen för trolldom fälldes av Kungl. Maj:t år 1704 över en åttioårig kvinna i Eskilstuna. Anklagelsen gick ut på att hon "medelst trolldom och förgörning skadat Nils Jonsson därsammastädes till sin hörsel, syn och mun". Gumman, vars namn var Anna Eriksdotter, hade en söndag kommit in i Nils Jonssons stuga i och begärt en pipa tobak. Men då han undskyllde sig, att han ingen tobak hade, märkte han, att hon blev "som litet förtörnad"; dock »satte hon sig hos honom en stund och åt middag. Sedan begärde hon något — som hon alltid plägade göra — med sig hem, det hon ock bekom, nämligen en korv och en kaka samt något litet ull till strumpor, för vilket allt hon tackade och gick sin väg. Varuppå han icke det ringaste argt av henne kunde tänka, än mindre något ont avvisste, innan tisdags afton därefter, då han stod och talte med änkan Karin på Biltinge backe, varvid honom, fast det var stilla och lugnt, en tämligen stark väderpust på högra sidan av ansiktet träffade, så att icke allenast dess högra sida lika som rördes utan och hörseln och synen på samma tid blev honom alldeles betagen och mycket vatten utflöt av högra örat. Och blev han huvudrasande och lika som ifrån sina sinnen, och vart jämväl munnen dragen på sned på vänstra sidan in emot örat, så att, när han skulle spotta, spottade han bakom sig; och hade han mycket besvärligit med att tala, vilket allt bemälte hustru Karin åskådade och nu inför rätten edeligen bevittnar sannfärdeligen skett vara."
 

Den stackars mannen visste sig ingen annan råd än att skicka efter Anna Eriksdotter. Hon kom, och slutligen lyckades han med lock och pock avpressa henne ett löfte, att han den stundande natten skulle bli bättre. Och se: om natten, medan han sov, blev han "till synen och munnen färdig men intet till hörseln, varom han glömde isynnerhet bedja henne". Sedan en del vittnen intygat "allt så i sanning
hänt och skett vara", bekände Anna Eriksdotter, "det hon medelst sina konster haver Nils Jonsson samma olägenhet tillskyndat, för det han understundom visat sig något vidrig och änteligen därföre, att han nekade giva henne tobak".
 

Det onda hade hon skaffat på honom med djävulens hjälp. Hon bekände vidare, att "medan Nils Jonssons hustrus förra man levde", hade hon "trollat vargarne på deras får, som dem till största delen ihjälrivit". Anledningen hade varit den, att Anna vid ett besök "ej mera med sig hem bekommit
än en fårbog", och förtrollningen hade tillgått så, "att hon tillika med Hin Onde blåst i var sitt horn, då vargarne straxt voro tillstädes".
 

På närmare förfrågan, huru länge hon varit i den ondes tjänst, tillstod hon, att hon redan i sin tidiga ungdom blivit invigd däri av modern, som brukat smörja en kalv och på den fara upp genom skorstenen till satans samkväm. Även hennes fader, broder och två systrar voro "av samma fördömliga synd besmittade".
 

Men nu hade hon "på sin höga ålder kommit till sina grova synders känsla, som eljes hade kunnat henne uti det eviga fördärvet föra". Hon förklarade sig vara nöjd, vare sig överheten benådade henne eller läte henne, sig till välförtjänt straff, lida döden.
Om hennes uppförande efter häktningen meddelas i rättegångshandlingarna, att hon "mycket andäktig uti sina böner och åkallan varit".
 

Häradsrätten dömde gumman till döden. Men hovrätten hemställde till Kungl. Maj:t, att hon måtte "med livet benådas och med något annat straff, som närmast därtill kommer, avstraffas", alldenstund hon "är åldrig och minneslös" och "jämväl till en del berättar sådant, som icke annars än av förbländelser och i galna inbillningar kan bestå". Det ligger något särskilt upprörande däri, att den gamla det oaktat blev av Kungl. Maj:t dömd att undergå dödsstraffet.

Källa: SVENSKA FOLKETS UNDERBARA ÖDEN CARL GRIMBERG 1922.

Anna Eriksdotter (eller Anna Ersdotter), kallad Sotpackan, född 1624, död 15 juni 1704, var den sista människan som avrättades för häxeri i Sverige.

Anna, som bodde i Lista socken, hade sedan hon flyttat dit 1680 ansetts vara en häxa på grund av sin förmåga att stämma blod och sin goda hand med djur. Hon hade varit piga hos prästen och då hon avskedats sades hon ha trollat honom stum en dag då han skulle hålla sin predikan.