Folkesta i förvandling

Folkesta i förvandling

 

Folkesta avskogat 11.05.2023

 

Folkesta 24.07-2025. Grunden klar! 

 

Folkesta 121025. Pålning.

Folkesta 111125. Skelettet på plats.

 

Folkesta 071225 Fiskdammen påbörjad

Folkesta 071225 Väggar monteras

Historien sträcker sig fån järnåldern från när ortsnamnen på åsen har sina rötter, namn som Sörby, Husby, Tuna, Egelsta och Folkesta. Den nutida stora förändringen skedde med järnvägen  i slutet av 1800-talet, järnvägsstation för Torshälla stad döptes till Folkesta. En bidragande anledning till att bostadsområdet förvandlas till industrimark är sedan 1950-talet behov till en anpassning till lastbilstrafikens explosiva utveckling. Alt skulle gå fortare. Det första offret var kustfrakten med båt som stod vid vid sitt upphörande under 1930-talet. Vattentransporterna minskade och Torshälla var inte längre en hamnstad. Det kan nämnas att Folkesta   före 1950 var en del av Torshälla landskommun. Kombiterminalens tillkomst och handelsplatsen gjorde Folkesta attraktivare för etableringar. Och där är vi nu! 

I en studiecirkel i ämnet historia redovisar Hällby Brunns Hembygdsförening 2013 den då rådande situationen över Folkesta. Länk till en grundlig beskrivning av Folkesta.

https://filer.hembygd.se/hallbybrunn/uploads/files/2020/01/Folkesta%20en%20ort%20i%20f%C3%B6rvandling%20version%207%20dag%20version%202013-11-15.pdf

När handelscentrumet i Folkesta kom till inledes expansionen av handels- och industriområde. 2016 började slaget om Folkesta villaområde. Några boende  tog upp kampen mot kommunens planer på att omvandla bostadsområdet till industrimark. Sanning och säga så vinner i längden alltid kommunen.

2018 Försöker de kvarboende (3 familjer)  stoppa rivningen och stämmer Eskilstuna kommun. De ville få svar på om kommunens agerande var lagligt. Processen med överklaganden kom att fördröja kommunens planer, om det nu fanns några vid tillfället.

Till slut flyttar de sista boende 2022 från området, och tog sitt hus med sig, och de kommunala planerna kan förverkligas. Det gällde att få fram fler arbetstillfällen i en då växande kommun.

Förändringen är omfattande. För en kommun som  börjar få en ny identitet som logistikcenter är omvälvningarna betydande. Vem minns det berg som stod där nuvarande handelscentrum ligger?

Folkesta kring 1930. Villastaden har inte etablerats.

 

Folkesta 1990-talet. Redan när motorvägen byggdes ser det ut som att några fastigheter försvann från området

Folkesta station 1920/30-talet

Folkesta stationsområde 2023.07.12

MG real estate har optionsavtal om att köpa 113000 kvadratmeter mark i Folkesta för att bygga två större lagerbyggnader med kontor.

Foto: MG real estate

Giftfritt

Giftfritt är det senaste beskedet från Senior. Flera instanser har försökt stoppa användningen av den farliga kemikalien. Miljöprövningsdelegationen sa först nej till tillståndet. Beslutet överklagades och godkändes till slut efter att ha varit upp i Mark- och miljödomstolen och vänt.

Men vad har fått Senior att nu komma med en giftfri metod? ÄR denna vändning resultat av folkopinionen eller order från Kina? 

Vem vet?

Senior Material Europe AB

2022 kan vi läsa i Eskilstuna Kuriren att Senior Material Europe AB har etablerat en tillfällig produktion, på Svista industriområde, av separatorfilm som tillverkats i Kina  bearbetas innan den leverans till Northvolt.   Nyheten om att det kinesiska företaget valt Eskilstuna kom i mars 2021. Investeringar på två och en halv miljard kronor och 600 nya jobb utlovades. En ny fabrik etableras för att tillverka  700 miljoner kvadratmeter  separatorfilm till Northvolts batterifabrik i Skellefteå och till kunder i Europa. Separatorfilmen är en viktig komponent i litiumjonbatterier och dess kvalitet är också avgörande för batteriernas  prestanda och livslängd.

Etableringen i Eskilstuna sker i två etapper. Den första etappen omfattar en befintlig fastighet på 14.000 kvm som Senior hyr. Andra etappen blir byggnation av en fabrik, med en planerad produktionsyta på 55.000 kvm. Senior har förvärvat 12 hektar mark, bygget ska vara klart   2024.

Fabriken i Eskilstuna  har  förutsättningarna för Seniors energiintensiva produktion, med god tillgång på grön energi.

Pressmeddelande 2021-11-01  där ”Kemikalieinspektionen ger dispens för förbjudet ämne i tillverkning av litiumbatterikomponent
Kemikalieinspektionen har beslutat att bevilja en dispens för en större mängd av det i Sverige förbjudna ämnet metylenklorid. Ämnet ska enligt ansökan användas i tillverkningen av en komponent till litiumbatterier vid en anläggning i Eskilstuna.”

”Kemikalieinspektionen har bedömt risken för att de som arbetar i verksamheten ska exponeras för ämnet. Vår bedömning är att de åtgärder företaget planerar att vidta är tillräckliga för att inte utsätta de anställda för en oacceptabel risk. Vi har inte bedömt effekterna på omgivande miljö utan det blir en fråga för länsstyrelsen i samband med miljöprövningen, säger Agneta Westerberg.”

”De senaste tio åren har den sammanlagda användningen av metylenklorid i Sverige varit mellan 100 – 190 ton. Den nu aktuella dispensen gäller från 1 juni 2023 och två år framåt och gäller för totalt 2 770 ton metylenklorid.”

Källa:  https://www.kemi.se/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter/2021-11-01-kemikalieinspektionen-ger-dispens-for-forbjudet-amne-i-tillverkning-av-litiumbatterikomponent

För mer information, kontakta gärna:
Kemikalieinspektionens presstjänst, 08-519 41 200, press@kemi.se (för journalister)
Läs mer om de svenska reglerna om klorerade lösningsmedel
Svenska regler om klorerade lösningsmedel

Från Kemikalieinspektionens hemsida

Innehållsförteckning:

    •    Undantag från förbudet för metylenklorid
    •    Vad är klorerade lösningsmedel?
    •    Dispens från förbudet för metylenklorid

I Sverige finns ett förbud som innebär att kemiska produkter som helt eller delvis består av metylenklorid (diklormetan) eller tetrakloretylen inte får saluhållas eller överlåtas till privatpersoner. Metylenklorid får inte heller saluhållas, överlåtas eller användas yrkesmässigt. För metylenklorid finns det undantag från förbudet och möjlighet att söka dispens.

Förordning (1998:944) om förbud i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, 5-7 §§ Länk till annan webbplats.

Undantag från förbudet för metylenklorid

Trots det generella svenska förbudet får kemiska produkter som helt eller delvis består av metylenklorid överlåtas och användas yrkesmässigt vid forskning och utveckling samt i analysarbete. Undantag från förbudet framgår av 5 kap. i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7).
Kemikalieinspektionens (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer.
Det svenska förbudet gäller inte heller för färgborttagningsmedel med metylenklorid som omfattas av begränsningsregler i EU:s Reach-förordning, punkt 59 i bilaga XVII. I Reach-förordningen används benämningen diklormetan istället för metylenklorid.
Reach-förordningen (EG) nr 1907/2006

Vad är klorerade lösningsmedel?

Klorerade lösningsmedel är kolväten med en till två kolatomer där flera väteatomer är utbytta mot kloratomer. Klorerade lösningsmedel har använts i stor omfattning i svensk industri. Bland annat som lösnings- och extraktionsmedel framför allt inom metall- och verkstadsindustrin. Men användningen har minskat kraftigt sedan förbuden trädde ikraft och kravet på dispenser infördes. Deras goda fettlösande egenskaper gör att klorerade lösningsmedel används som avfettningsmedel för bland annat metaller, och som kemtvättvätskor. Ämnena är lättflyktiga och i allmänhet hälsoskadliga, exempelvis kan de orsaka cancer och genetiska förändringar. Ämnena är även skadliga för vattenlevande organismer.

Dispens från förbudet för metylenklorid

Om det finns särskilda skäl får Kemikalieinspektionen bevilja dispens från förbudet att saluhålla, överlåta eller använda metylenklorid. Vi kan endast bevilja dispens i enskilda fall.
Dispens får inte ges för sådan användning eller sådant utsläppande på marknaden som regleras i punkt 59 i bilaga XVII till Reach-förordningen.

För att vi ska kunna pröva en dispensansökan måste du som sökande redovisa tillräckliga skäl för en dispens. Det är det sökande företaget som ska styrka att kriterierna för att få en dispens är uppfyllda. Du måste därför skicka in ett skriftligt underlag för vi ska kunna bevilja en dispens.
En dispensansökan ska innehålla en redogörelse av din verksamhet, vilket behov av metylenklorid som finns i verksamheten, vilka alternativ som har utretts och en motivering till varför alternativen inte fungerar. För att visa att användningen inte medför oacceptabel exponering ska en riskbedömning bifogas till ansökan, där alla steg i hanteringskedjan redovisas. Du ska också ange en plan för att fasa ut användningen av ämnet.

Informationen som ska ingå i en ansökan framgår av ansökningsblanketten.
Blankett för ansökan om dispens för metylenklorid (DOCX 71 kB) , 70.8 kB.
För att främja utvecklingen av alternativ beviljar Kemikalieinspektionen i regel inte dispens för längre tid än två år i taget.

Vår handläggningstid för dessa ärenden är cirka tre månader och ansökningsavgiften är 15 000 kronor. Om du redan har dispens och söker förlängning, kom ihåg att ansöka i god tid innan dispensen löper ut. Dispensen börjar gälla från och med beslutsdatum.

Källa: https://www.kemi.se/lagar-och-regler/lagstiftningar-inom-kemikalieomradet/regler-som-endast-galler-i-sverige/nationella-begransningar-och-forbud/klorerade-losningsmedel

Kommentar: det är som vanligt först när ett projekt ser ut att vara i slutfasen som reaktionerna uppstår. Att bo intill ett industriområde med E20 bakom bullerplank eller mitt ute i skogen intill ett industriområde har sina risker. Frågan är varför enskilda individer handlar som motvalls till utvecklingen. Historiskt kan vi se på bygget av Mått Johanssons väg  där en rad fastigheter inlöstes i Valhalla, Folkesta där ett villaområde inlöstes för att ge plats till industrimark. När det gäller Senior Material AB expansion i Svista industriområde har den varit känd sedan mars 2021.  Expansionen berör inte inlösen av någon fast bosättning. Klart är att etableringen ger arbete åt en stad med hög arbetslöshet.

Så gäller det tillståndet att hantera metylenklorid. 

Vad har vi för krav på kunskaper hos våra politiker? 

Kan politiker ur majoriteten, Jansson (S) och Puustinen (M) ha relevant sakkunskap som beslutsfattare?

Eskilstunas miljökontor och länsstyrelsen i Sörmland har ifrågasatt användningen av så mycket gifter. Miljöprövningsdelegationen ville stoppa företaget då de inte informerat grannarna till fabriken tillräckligt.

Mark- och miljödomstolen  gav företaget klartecken. 

Till sist: Kan företagets försäkringar om "bästa hantering" tas på allvar? 

Ja, man undrar om denna kinesiska affär!

Observera att lagstiftning om skadliga investeringar tillkom efter Seniors etablering. 

 

HM som ligger strax intill Senoir har meddelat uppsägning av personal. De uppsagda borde vara tacksamma att komma bort från från giftfabriken. HM ersätter de anställda med robotar! Må tro att de klarar exponeringen av metylenklorid.

Låg nativitet 2023 eller vägen mot stupet!

Rickard Appelbom har en krönika 29/7-2024 i Eskilstuna Kuriren om befolkningen i Eskilstuna! Det är intressant att politiker styrda av planerare ständigt talar om tillväxt för att få alt att gå ihop. Då är det budgeten man tänker på i första hand.

Appelbom tar upp byggandet, invandring och utvandring och rekordåren på 1960-talet. Och i bakspegeln ska vi då förundras över den stora invandringen efter andra värdkriget. Först kom esterna, som regeringen ville sända tillbaka, sedan finnar, greker jugoslaver och flera nordiska invandrare. Om esterna kan vi konstatera att de som grupp hade en betydligt högre skolning än svenskarna, främst beroende på att de unga Baltstaterna satsade på utbildning. De sågs sedan som flyktingrupp som ett problem utifrån sina höga meriter.

När Sveriges historiska höga födelsetal hamnar på en låg nivå blir det problem för tillväxtplanerarna. Sörmlands kommuner planerade för fortsatt kraftig befolkningstillväxt, med behov av många nya bostäder, men det ville sig inte riktigt. Appelblom påpekar att ”Eskilstuna siktade på 130 000 invånare 2030 och Katrineholm trodde på 40 000.
Strängnäs siktar på 50 000 invånare till 2040 och Flen hoppas på en ökad befolkning”. Eskilstunas grannkommuner satsar på tillväxt.

De som var med under "rekordåren" i slutet av 1960-talet är de som nu är underlag får äldrevården, som kräver att större resurser, och det kräver resurser. Likt blinda hönor verkar  kommun efter kommun planera för en kraftig befolkningsökning och byggandet triggades att gå på högvarv. Men så inträffade en rad konkurser och byggbranchen drabbas av arbetslöshet, planerna på goda vinster och stigande bostadspriser visade sig vara överdrivna.
Befolkningssiffror för 2023 visar att Sveriges befolkning ökade med bara 30 151 invånare. Nettoinvandringen var endast 21 080.

I kommunerna var siffrorna långt i från planerna. Eskilstuna minskade med 450 invånare, Katrineholm tappade 280 invånare och Flen minskade med 390. Strängnäs, Trosa och Nyköping klarade sig bättre genom att fler flyttade in än ut. Strängnäs ökade med 391 invånare.

Stockholms tillväxt har sedan 1700-talet byggt på invandring. Nu  flyttar fler från Stockholms län än som flyttar in. Stockholms höga boendekostnader gör att omgivande orter till Stockholm tenderar öka sin befolkning.

Den historiskt kraftiga befolknings ökningen i Eskilstuna beror huvudsakligen på invandring. Under slutet av stormaktstiden bildades manufakturer i det dåtida samhället som helt byggde på invandring. Med den SD ledda regeringen negativa inställning  är det självklart att befolkningen i invandrarkommuner minskar. 2015 års arabiska explosiva invandring har vi nu nästan hanterat. Flyktingarna från Ukraina är ett tillfälligt tillskott av arbetsvilliga och välutbildade personer, något som idag behövs.

Appelblom  kontaterar att födelsetalen i Sverige faller. 2023 var födelsetalet enligt SCB i Sörmland 1,48 barn per kvinna. Det krävs 2,1 barn per kvinna för att befolkningen ska vara konstant.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i sin ekonomirapport pekat på att resurserna behöver styras om till mer äldrevård. Det är att observera de stora personalminskningarna inom sjukvården het verkar falla in i SKRs planer.
Nu är Sverige i en situation där minskad befolkning ska vägas in i framtidsplanerna. Något sådant finns inte utbildat folk till, de är utbildade för tillväxt!  Den nuvarande regeringen styrd av  SDs negativa syn på såväl flykting- som arbetskraftsinvandring blir förödande för samhället.

Trend att barnafödandet minskar i hela den utvecklade världen är tydlig. Den svenska modellen med en flexibel föräldraförsäkring, och en utbyggd barnomsorg underlättade att ha barn. Den situationer har drastiskt ändrats. I en oroligare värld med klimatförändringar, krig, överbefolkning, vinster  och social oro är det inte längre positivt med barn, satsning på det egna livet har blivit viktigare.  Framförallt har bostaden blivit en faktor som skjuter upp barnafödandet. Flera bostadsföretag har lyxsanerat miljonprogrammets bostäder till en nivå där alt färre har råd med eget boende. Andra med eget boende får skatteavdrag för att lyxrenovera. Något är i grunden fel med bostadspolitiken.

Appelbloms slutkommentar ”Invandringen lär inte återgå till tidigare nivåer, men den kraftiga åtstramningen riskerar att slå hårt när barnafödandet ligger på en rekordlåg nivå. I varje fall har kommunernas alla storvulna planer på betydligt fler invånare blivit inaktuella. Rekordåren är över – igen.” och vem vill erkänna det när mer vill ständigt ha  mer.

Hur kommer vi ur dilemmat med ständig tillväxt? 

Vår jord växer inte och hur ska tillväxt hanteras?

Den enda äkta sanningen är att vi med allt högre fart är på väg ut över stupet!

Oj! Tog det slut?

Norra Årby

I karusellen runt byggnationerna i Norra Årby kan vi observera att i december 2023 tog Sveafastigheter , dotterbolag till konkurshotade samhällsfastigheter (SBB), över SBB:s alla 355 lägenheter i Eskilstuna, samt de 206 som byggs i Norra Årby. Den förändrade planen med inflyttning i mars 2024 för de nybyggda lägenheterna har blivit maj, möjligen senare.  Med blotta ögat kan ses att dessa nyproducerade lägenheter är långt ifrån att vara inflyttningsklara. Lera och dam överallt och inte några träd heller. 

Set till de fastigheter som Viktoriahem har i Årby är det främst en byggarbetsplats för det andra gapar det tomt i många fönster. Dammet lägger sig överallt men vist blir det fint en gång i framtiden.

Vad som är uppenbart är att det är stor skillnad mellan de hus som är bostadsrätter jämfört med de som är hyresrätter. Bostadsrätterna verkar bebodda men har kvar sin gamla exteriör. Äger man själ sin bostadsrätt så sparas det på investeringar.

Hur går det med de storstilade planerna för Norra Årby? Så länge räntorna styr är fortsättningen på de storstilade byggprojekten att vila. För alla har vant sig vid att låna pengar har varit nästan gratis under de senaste tio åren. Många dåliga investeringar genomförts under tiden. Främst tror vi att höga bostadspriser är en framgång! Så är det inte. Hela samhällets infrastruktur har förbisetts till förmån för intresset fångat av bostadsköp. Har det gjort oss gladare mer än skuldsatta? Eskilstuna är inget undantag, tillväxt till varje pris verkar fortsatt vara parollen.

Så hur ska Norra Årby bli när det en gång är färdigt? Svara den som det  kan.

Sundby vindpark

Sörmlands största vindkraftpark, Sundby park är i drift! 

Fördubblar Eskilstunas lokala el-produktion, utan koldioxidutsläpp. Efter många turer med  överklaganden väntar vi på el-en, från Sundby vindpark. Kvar att göra är justeringar inne i maskinerna och provdrift.
Det första bygglovet godkändes 2007 och nu, 17 år senare, står nio vindkraftverk på plats. Det norska företaget Cloudberry har investerat över en halv miljard i projektet.  Investeringsbeslutet baserades på att det i kalkylerna då visade lönsamhet. Tidigare ägare det kinesiska företaget Enwind.  såldes vindkraftsprojektet till Cloudberry som utnyttjar de redan färdigställda betongfundamenten och övrig infrastruktur.
De nio turbinerna som uppförts motsvarade energiproduktionen i Eskilstunas kraftvärmeverk. Med vindparken fördubblas den lokalt producerade el produktionen i Eskilstuna. Något som politiker gärna skriker sitt gillande över.
Problemet är att närboende i omgångar överklagar alla  beslut om att bygga vindkraftverk i området, ”Positiv till vindkraft, men inte på min bakgård”, då finns en oerhört massa invändningar.

Men kommun och länsstyrelse har varit med i spelet. Den politiska majoriteten med S och M fattar beslut. Tydligt är att den klart är emot vindkraft. Samtidigt ser vi satsningar på fler arbetsplatser i Ärla, Svista och Folkesta.  Ja i stort överallt om man får tro de politiska drömmarna. Har tjänstemännen på länsstyrelsen handlat enligt lagen? Tydligen inte när de får bakläxa.

Tekniken med vindkraft är ju sådan att den står mitt i en framrusande utveckling. Nu talas om höjder över 300m, där det alltid blåser. Vind är ju en förutsättning för vindkraft!
Nu har regeringen lämnat sin plan för framtida energiproduktion, tio storskaliga kärnreaktorer och en  massiv utbyggnad av vindkraft, både på land och till havs. Hur stor är trovärdigheten i de planerna? Kommuner, lokalt valda politiker med ambition till återval, sätter sig inte upp mot en liten men högljudd skara rättshaverister, eller ska vi säga mer mildrande protesterande. Återvalet hägrar.

Politiker instämmer i att ska vi klara klimatomställningen utan att nagga på välfärden och våra ekonomiska värderingar får vi komma med undanflykter. Det får någon annan ordna.
Människors undanflykter som att utan bilen stannar Sverige, det går inte, förändring är besvärlig och miljöförändringar drabbar inte mej. Tunga argument när vi står vid valurnan, det är ju faktiskt andra som får hantera konsekvenserna, inte jag, inte just nu. Förresten är räntan för tillfället det mest aktuella, besvärligt vad överflödslivet kostar när det inte längre är nästan gratis att låna pengar till sin lyx. Ska det även byggas vindkraft nära mig, hur stört är det?
”Riktigt stora turbinblad” Nej tack! Det blir någon annans huvudvärk, kanske i samernas område, långt borta, det blir nog bra!

Järnia

Järnia, egentligen Järniakedjan AB, som ursprungligen bestod av ett antal enskilda järnhandelsbutiker runt om i landet men som numera har ett utvidgat sortiment och säljer produkter inom sektorerna hushåll, trädgård, verktyg och färg. Järniakedjan är helägt av fria handlare. Grundades 1963 i Eskilstuna. Den 1 mars 2019 profilerades butikerna om till det nya lågpriskonceptet Järnia Outlet. Men mindre än ett år senare står det klart att inte heller den satsningen höll. 

Var annars kan tänkas i denna av tradition tyngda järnstad kunde man inhandla allt som behövdes på ett ställe. Numera tvingas  det till flera besök i olika affärer för att förhoppningsvis få tag i en del av behovet. Tyvärr oftast inte det som var tänkt från början.

Kedjan har en efterföljare i  Bolist, en bygghandelskedja med närmare 175 butiker med inriktning på byggprojekt, oavsett om det gäller  yrkeshantverkare eller hemmafixare..

Snö och semlor

 Denna dag, 13 februari snöar det semmeldagen.

Felaktigt redovisad VA-verksamhet?

Alla har rätt i ett historiskt perspektiv, vad var det jag sa! Och så går vi 35 år bakåt i tiden. Otillåtet överskott på 190 miljoner hos Eskilstuna Energi och miljö skriver SVT Sörmland.

Genom en revisionsrapport från KPMG blev   energibolaget uppmärksammats på att bokföringen av VA-verksamheten  från 90-talet till 2015 har hanterats felaktigt. Hela 190 miljoner kronor har under perioden bokförs fel.  Är det någon som tror att det helt plötsligt är pengar som är tillgängliga för kunderna? Knappast de har förbrukats. Som ekonom vet jag att med några pennstreck kan vinst förvandlas till förlust. Om någon kreativ ekonom varit framme så har någon kreativ revisor på KPMG haft en annan uppfattning.

Den felaktiga bokföringen är förbrukad sedan många år. Möjligen har de använts inom VA-verksamheten eller blivit utdelning till kommunen och därmed en del av intäkterna som inte tagits ut i form av skatter. inte heller påverkar de kommande VA-avgifter om inte de är fonderade. Men vem kommer att drabbas av återinvesteringar i VA-nätet. Det är ju antikt. Vad som är att väntar kommande prisstegringar, särskilt sedan EU sänkt gränsvärdet för Pfas som kräver kostnadskrävande investeringar.

Förbud mot ekonomiskt överskott

Enligt VA-lagen får det inte tas ut högre avgifter än vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna för hela VA-anläggningen.

Verksamheten får inte heller drivas så att den totalt sett lämnar ett väsentligt överskott.

Enligt statens VA-nämnd ska över- och underskott i princip jämnas ut inom tre år genom exempelvis taxejustering.

Källa: Svenskt vatten

Och i lokalpressen ståtar besserwissrar med förslag hur avgifterna ska betalas tillbaka, Glöm  det!

Byggherren FL i Eskilstuna nära konkurs.

November 2023 försätts tre av koncernen FL-byggbolag i konkurs/rekonstruktion.

Eskilstunas största byggherrar, Holger Frense, som på egen begäran har valt att försätta tre av sina bolag i konkurs. Det handlar om bemanningsfirman FL Montage, fabriken FL-Prefab och byggbutiken Staring. Enligt tingsrätten beror det på att ”företagen inte kan betala sina skulder i den takt de förfaller”.

Störst av de tre bolagen är FL-Prefab, som har 44 anställda och ska ha drabbats hårt av minskad efterfrågan under det senaste året. FL Montage har 12 anställda och hyr ut personal till andra företag inom koncernen. Butiken Staring har två anställda. Efterfrågan i byggandet har gått ner med 90 procent, det handlar om tre typiska konkurser anno 2023.

FL-bygg, hamnade i strålkastarljuset för ett år sedan. Byggföretaget stod bakom ett kritiserat byggprojekt i Eskilstuna som kantades av ständiga problem och som utnämndes till ”Årets sämsta bygge 2022” av Byggnadsarbetaren

FL-koncernen består i av 23 företag inklusive de tre bolag som nu har försatts i konkurs. Moderbolaget Frense Holding hade en omsättning på knappt 294 miljoner kronor under 2022.

FL har i dag två stora byggprojekt i Eskilstuna som totalt omfattar över 350 hyresrätter. Efter två år står ett bygge halvklart i Norra Årby. Hur stor är risken att det blir försenat?

Norra Årby är det stora prestige- projektet i Eskilstuna. Förtäring nära centrum.

 

Vindkraft i Eskilstuna snart i drift

31.102.023 Nio turbiner resta

13.10.2023

31102023 är alla 9 verken resta.

 

 

Så var det omstridda projektet rest! Den som cyklar till Sundbyholm har säkert lagt märke till att vinden ständigt är närvarande, något som observerats av de som investerar i vindkraft. När byggnationerna är i det närmaste klara går det att skaffa sig en överblick över hur de påverkat omgivningen. Från Mälarvägen dyker möllorna upp och blir helt dominerande.  Jäders kyrka som kan ses i horisonten har länge ståt ensam har nu fått konkurrens som landmärke. 

Vindkraften har blivit den billigaste nyproducerade el-tillskottet följt av storskaliga solpanels anläggningar. Utvecklingen är sådan att vi med tvång tvingas lämna oljesamhället för något mer hållbart. Den tekniska utvecklingen har visat att det är möjligt. Någonstans får vi acceptera den förändring som blir, fast för många så känns det bekvämast att fortsätta som förut. 

Redan på 1970-talet talades om den annalkande katastrofen. Sedan dess har den hela tiden förnekats. Den överskuggande fråga är om vi ska fortsätta ropa på tillväxt och medvetet köra över stupet mot avgrunden, och sedan säga hoppsan.  Eller ska vi stanna före och bygga ett samhälle som är långsiktigt hållbart?

 

Dumhet, sälja energiverket EEM?

Ska Eskilstuna sälla sig till de kommuner som avyttrat sin energiverk? För de kommuner som tidigare gjort det har det lett till  ökade kostnader för kommuninnevånarna så att ordentliga vinster kan utdelas till köparen. 

Varför släppa kontrollen över en så viktig produkt? Är det bättre för klimatet att någon aktör utan politisk styrning tar över?

Är det moderatviljan som slår igenom? Privatisera och vinstmaximera.

Tankar kring kärnkraft i Eskilstuna!

Den styrande majoriteten S+M  talade sig positiva till att etablera kärnkraft i Eskilstuna. Först tolkade jag det som ett skämt men sedan funderade jag på möjligheten.

En etablering borde lämpligen liggs nära vatten. Hyndevad, Skogtorp, Strömsholmen, Torshälla Nyby eller Mälaren.

Hyndevad, Skogtorp eller Strömsholmen kan tänkas att de folkliga protesterna blir högljudda. Vid Mälarstrand kan det finnas någon plats som kan vara lämplig. Klart lovande är Gränges Nybys gamla stålverksområde. Ett mindre antal fastigheter får lösas in i Torshälla Nyby och Roxnäs.  Givetvis under protester men görligt.

Här kunde ivrarna satsas på kärnkraft. Fallet vid ”graven” kanalen genom Nyby har en fallhöjd som vid konstruktion av reaktorn kunde användas för att infria kravet på oberoende passiv kylning av anläggningen  vid driftproblem.

Men tänk efter. Studsvik Tech Park Nyköping som ligger intill naturreservatet Stendörren och vid Östersjön. Parken är två kvadratkilometer stor och skyddsobjektet är 80 hektar. En hektar är 100x100m. Om lika stort skyddsområde skulle tillämpas 900x900m. Nyby industriområde är ca 400x500m omgivning mest åkermark, men en bit av Roxnäs  kan hamna inom skyddsobjektet. Och så  bort med nuvarande verksamheter. Och tänk på alla som högljutt kommer att skrika om fallande villapriser i området.

Så hur tänkte majoriteten när de gladeligen ställer sig positiv till kärnkraft. Var det för att ni liksom jag inser att ett bygge i kommunen är ytterst svårt att genomföra och ett gatt ”JA” är till intet förpliktigande mer än politisk (S+M) retorik.

Energi för Eskilstuna

    Nya tider, framför alt handlar det om nya tider för ENERGI!

ESKILSTUNAS industrihistoria handlar om förbränning av kol. På färglagda bilder från 1900 - talets inledning ser vi mycket röda himlar när solen går upp eller ner. Nu vet vi varför himlen färgades röd, skräp i luften (sot) från kol. Kraftutvinningen från Eskilstunaån från Skogstorp till fallen i Torshälla har allt från vattendrivna kvarnar, hammare och fram till elproduktion byggt industriutvecklingen. Eskilstunaån har en teoretisk energikraft på 9 MWh, idag är hälften utnyttjat i kraftverken.

Idag är suget av el sort, allt ska elektrifieras för att hantera den skenande koldioxidhalten i luften.

Utbyggnad av vindkraft är en betydande del att öka tillgången på el. Nu har vindkraften anlänt till Eskilstuna, och en ny tid inleds. Kraften från Kafjärden och planerad vindparker kommer att mångdubbla den el-produktion vi har inom kommunen.

Det ska även påpekas att de solpaneler som med rasande takt växer på villataken visar även det att en ny tid är här. Det är många som drar sitt strå till hanteringen av klimatkrisen.

 

 

Folkesta, från villaområde till industrimark

Folkesta Ö avskogat 11.05.2023

 

Historien sträcker sig fån järnvägsstation för Torshälla stad till logistikområde. Området var före 1950 en del av Torshälla landskommun.

I en studiecirkel i ämnet historia redovisar Hällby Brunns Hembygdsförening 2013 den då rådande situationen över Folkesta. Länk till en grundlig beskrivning av Folkesta.

https://filer.hembygd.se/hallbybrunn/uploads/files/2020/01/Folkesta%20en%20ort%20i%20f%C3%B6rvandling%20version%207%20dag%20version%202013-11-15.pdf

När handelscentrumet i Folkesta kom till inledes expansionen av handels- och industriområde. 2016 började slaget om Folkesta villaområde. Några boende  tog upp kampen mot kommunens planer på att omvandla bostadsområdet till industrimark. Sanning och säga så vinner i längden alltid kommunen.

2018 Försöker de kvarboende  stoppa rivningen och stämmer Eskilstuna kommun. De ville få svar på om kommunens agerande var lagligt. Hella processen kommer att fördröja kommunens planer.

Till slut flyttar de sista boende 2022 från området och de kommunala planerna kan förverkligas.

Förändringen är omfattande. För en kommun som  börjar få en ny identitet som logistikcenter är omvälvningarna betydande.

Folkesta kring 1930. Villastaden har inte etablerats.

 

Folkesta 1990-talet

Folkesta station 1920/30-talet

Folkesta stationsområde 2023.07.12

Folkesta 2023.07.12 Den tidigare villabebyggelsen och trädgårdarna utraderade.

MG real estate har optionsavtal om att köpa 113000 kvadratmeter mark i Folkesta för att bygga två större lagerbyggnader med kontor.

Foto: MG real estate

Politiker lägger svansen mellan benen!

Politiker lägger svansen mellan benen! Vad betyder et ja när det saknas substans bakom svaret? Vänsterpartiet skriker högt men svamlar vidare. Jimmy Janson säger ja till kärnkraft men tror inte att Eskilstuna är en lämplig plats. Vad säger Moderaterna?

Säga ja till något som S/M inte tror på, är det politiker svar?

Eskilstuna politiker säger ja till kärnkraft!

Eskilstunas politiska majoritet med Jimmy Jansson (S) i armkrok med moderaterna  svarat ja på en enkätfråga om det kan byggas kärnkraftverk i kommunen säger egentligen inte mycket om svar på en enkätundersökning från nyhetsbyrån TT.

Moderaterna är et parti som enögt ser kärnkraft som den enda lösningen. Minnesgoda Eskilstunabor minns säkert att moderaterna redan på 1980 ville ha en reaktor i Eskilstuna. Tyvärr är det så att när politiker får något i sitt huvud så förr eller senare så genomförs det. I slutet av 1970-talet skulle annexet på S:t Eskil rivas för att ge plats åt en väg. Protesterna blev skarpa, politikerna drog tillbaka frågan. Så kom chansen när Svealandsbanan byggdes. En bro lite snett över ån ett tullhus som delvis reva och en mur som flyttades. Vägen byggdes utan att annexet revs. Till sist hade politikerna fått sin vilja igenom. Om någon använder en nya vägen?

Att frågan om kärnkraft åter kommer i dagen kan endast bero på att moderaterna sitter vid makten i Eskilstuna. Hur skulle Jimmy Jansson (S) kunna svara annat på en enkät?
Eenkätundersökningen från nyhetsbyrån TT visar att Moderatledda kommuner är  positiva till nya kärnkraftverk. TT skickade ut frågan ”Kan ni tänka er att bygga kärnkraft i er kommun?” till samtliga av Sveriges 290 kommuner. Inte ens hälften, 132 av kommunerna svarade. 24 kommuner svarade ja, hälften svarade nej och resten svarade ”vet ej”.

20 av de kommuner som svarade ja på frågan styrs av koalitioner där  Moderaterna ingår. Så var det då helt naturligt för den politiska samarbetet S/M i Eskilstuna att svara ja?

Ekonomin i projektet kommer att ha betydelse, kärnkraft blir en kostsam historia. Det blir inget som kommuninnevånarna kommer att bekosta. När några vindsnurror skall sättas upp kommer en rad invändningar, protester och överklaganden i tio år minst. Var finns egentligen de som kommer att satsa på något som på samma sätt kommer att drabbas av förseningar och kan betraktas som en förlustaffär med stora risker.

Kärnkraft riskerar att vara helt överspelad när andra lösningar blir billigare och säkrare.

Södermanlands bryggerier

 

Listan på bryggerier i Södermanland är lång.  Håller vi oss till eskilstunatrakten blir listan

 

Eskilstuna Bryggeri (Careligatan) År 1874 beslöto en del personer i Eskilstuna bilda ett bolag för bedrivande av bryggerirörelse. De första bryggeribyggnaderna uppfördes också följande år i hörnet av Rademacher- och Careliigatorna. Då emellertid rörelsen till en början gick dåligt, inköpte bolaget det s.k. Munktellska bryggeriet, som dittills varit den svåraste konkurrenten. Bolaget har sedermera ytterligare utvidgat sin rörelse genom inköp år 1917 av Nya Bryggeriaktiebolaget i Eskilstuna samt år 1926 av Strängnäs Bryggeriaktiebolag. Bolagets tillverkningar omfatta pilsner av klass I och II, svagdricka samt läskedrycker av olika slag ävensom mineralvatten

 

Under åren 1959-1963 gick man även under namnet "Old Eskil". År 1961 inköptes bolaget av göteborgarna för att år 1964 övergå i det nybildade Pripp-Bryggeri AB:s ägo. År 1971 flyttade lagret till Hejargatan 21. Under åren 1959-1963 gick man även under namnet "Old Eskil".  År 1973  hade den egna tillverkningen upphört och verksamheten bestod enbart av lager och distribution. År 1987 (?) lades verksamheten ned helt i Eskilstuna.

 

Nya Bryggeriet grundades 1888 övertogs av Eskilstuna bryggeri 1917. Var beläget vid Nygatan nuvarande polishus. 

Eskilstuna Bryggeri tar över Lindesbergs Bryggeri 1945 och avvecklar, och 1945 Köpings bryggeri 1875-1956

Strängnäs bryggeri AB 1874-1956 övertas 1926  Av Eskilstuna bryggeri

Strängnäs Nya bryggeri Fenix (Storgatan, Trädgårdsgatan) Övertar Strängnäs bryggeri 1911 som tidigare ägdes av Södertälje bryggeri.

 

Östermalms bryggeri (Kjulavägen Eskilstuna) Köpt 1961 PRIPPS

Torshälla bryggeri (Gesäll Gränd) Var verksamt  1892  + något år. Klagades över dåligt uppförande och fylla på Holmberget pga Bryggeriverksamheten. Senare Mejeri i lokalerna och på 1950-talet tandläkaremottagning. Numera seniorboende.

 

Bryggerier med begränsad historik

 

Carl Bergsténs bryggeri 1881 Strängnäs.

Trosa bryggeri  1870-1916.

AB S.t Eskils Vatten

Vingåkers bryggeri 1895- 1910.

 

Gnesta bryggeri  (1891- till Wårby 1952)

Flens Bryggeri  köp PRIPPS 1961

 

Anderssons Vattenfabrik, C. O., Nyköping.
AB. Bievatten, Bie. 1917 - 1948?
Enstaberga Bryggeri AB. 1935-1945

Katrineholms Bryggeri,1940-1950 Arvid Danielsson, 

Nyköpings Bryggeri AB. 1885-1969 köpt av PRIPPS
Oxelösunds Vattenfabrik,1904-1948? Wiktor Nilsson,